Aftonbladet – 3 augusti 1848, sida 2

dekret, dateradt Karlsruhe d. 22 Juli, hvilket upphäfver de demokratiska föreningar, som bildat sig på flera orter i hertigdömet. Såsom grund för denna åtgärd uppgifves, alt dessa föreningar sträfvade till det lagstridiga målet: demokratisk republikp. Från Mannheim skrifves, det Hecker skulle hafva beslutat att utvandra till Nordamerika. Den Heckerska republikens, förhoppningar skulle således helt och hållet gått öfver ända. Genom en uti Homburg den 24 Juli utfärdad lag har förbudet mot äktenskap mellan judar och kristna blifvit upphäfdt uti landtgrefskapet Hessen-Homburg. Epligt en ministeriel kungörelse har jesuiterorden blifvit anbefalld att till den 435 Juli äfven utrymma Gallizien. Denna orden innehar i Gallizien fyra fasta positioner. Ett adeligt convict i Lemberg; i Westgallizien uti Neusatz ett gymnasium; i Ostgallizien uti Tarnopol ett gymnasium och en filosofisk läroanstalt, samt i Starowies i Sundecerkretsen (hvilken by tillika tillhör denna orden) en plantskola och tillflyktsort för jesuiterna i Gallizien. Man ser att orden utbredt sina långa armar öfver hela Gallizien. Det tros allmänt att äfven de af jesuiterna instiftade och förestådde läroanstalter samtligen komma att upphäfvas. Nationalförsamlingen i Frankfurt. Uti den konstituerande församlingens session den 24 Juli företogs behandlingen af den polska frågan, som ansågs upplaga åtminstone trenne sessioner: Nationalförsamlingen kommer sannolikt ännu en gång att remittera denna kinkiga fråga till folkrätts-utskottets ytterligare utredande, samt afvaktande af det resultat, som vunnits genom de undersökningar, hvilka blifvit företagne af den pröfningskommission,, som blifvit utsedd af nationalförsamlingen i Berlin. För en ganska vigtig sida af saken är en omständighet af största betydelse, eburu den ej hittills kommit till den konstituerande församlingens kännedom. Den franska regeringen har nemligen till alla tyska gränsländer framställt en vänskaplig begäran: att de polackar, som i större eller mindre kolonner skulle söka öfverträda gränsen, måtte derifrån blifva afhbållne. Frågans hufvudface är införlifvandet af den övervägande tyska delen af storhertigdömet Posen med tyska förbundet. Icke mindre än 80 talare hade anmält sig. Debatten har fortgått med vexande liflighet och intresse, och tföretett det högst egna fenomenet, att sakna all partifärg, emedan de olika politiska fraktionerna i denna fråga rangerat sig på en af deras öfriga politiska sympatier oberoeade bas. Man såg således politiska antipoder, af yttersta venstern och högern fraternisera. Godkännandet, lika väl som förkastandet af det tyska Posens ipförlifvande med tyska förbundet och den föreslagna demarkationslinien, har funnit talrika försvarare och det är högst ovisst hvilkendera meningen kommer att segra. Vi skola efter förbandlingarnes slut redogöra för utgången sf denna vigtiga fråga. De särskilda riksministerierna äro nu, med undantag af ett, fullständigt konstituerade och besatte, som följer: 4:o Utrikes minister och konseljpresident: ännu icke utnämnd. Understatssekreter: Max v. Gagern (yngre broder till Henrik v. Gagern, likaledes medlem af nationaltörsamlingen och hittills legationsråd i hertiglig nassauisk tjenst.) 2:o Inrikes minister: v. Schmerling. Understatssekreterare: Basserman från Mannheim och v. Wärth från Wien, 3:o Finansminister: statsrådet Mathy från Karlsruhe, Understatssekreter: Mewissen från Köln. 4:o Handelsminister: senator Duckwitz från Bremen. Understatssekreter: professor Hermann från Mänchen. 5:o Krigsminister: generalmojor Peucker. I Understatssekreter: kongl. preussiske öfversten Brandt. 6:0 Juslitieminister: doktor Heckscher. Understatssekreter: prof. Robert Mohl från Heidelberg. Med undantag af Duckwitz, Peucker och Brandt äro samtliga ministrarna och statssekreterarne medlemmar af nationalförsamlingen och Itillböra dess center. ) För öfrigt kan lätt nog inträffa, att denna nya minister redan oväntadt snart sönderfaller. II den polska frågan skola nemligen så väl inrikesministern v. Schmerling, hvilken äfven prol visoriskt innehar utrikes portföljen, som krigs;I ministern v., Peucker, ämna genomdrifva utIskottsbetänkandet, d. v. s. tala för den ifråga;Ivarande polska delens införlifvande med tyska förbundet. Krigsministern skall med strategiska skäl visa den sbsoluta nödvändigheten för Tyskland af Posens besittande. Skulle nu ut: I skottsbetänkandet ej vinna majoriteten för sig Iså står en kabinettskris för dörren. En de .Jaf ultramontanska partiet bar, i polskt intres. ;Ise, talat emot betänkandet; men detta ganske .Istarka och fast sammanhållna partis öfvervä -lgande majoritet tros komma att rösta för be rtänkandet. I alla händelser blir utgången a -Idenna fråga det vigtigaste af nationalförsam -llingens hittills fattade beslut. ,) — Centralstyrelsens officiella tidning vederlägge olam Af MÅ llaaann ata mr ss oo 0 meddelad nAatic at