Aftonbladet – 2 augusti 1848, sida 2

ig rank og let derop, förend jeg saae kam slaael ig for Brystet med et dämpet Udraab oz styrel: ig ned igjsn paa Veien. Jeglöb strax tilbage imod lam, skjönnt jeg ikke med Bestemthed kunde see,l: im han virkelig fölte sig truffet ved et af de mane Skud, der faldt, eller ei; men han var neppeli ommen ned af Gjerdet og en halv Snees Skridt id paa Veien, förend han segnede afmegtig om, nedens Blodet strax styrtede strömmeviis ud a ans Mund og Besistheden öieblikkelig forlod ham: jeg opfordrede ham til at pege paa Stedet, hvor jan var saaret, men han var allerede ude af Stand lertil)j. Jeg og en Soldat löftede ham da i vore Arme, opknappede hans Kjole og fandt her oruden det Blod, der alt fra et Saar ved Halen havde tildekket hans Ansigt, endnu paa det vidtil tildekkede Bryst Vidne om et andet samtiligt og ligesaa blodigt hernede. Da detunder Bevegelsen med Avanceringen og Mangelen paa allel! Requisiter var mig umuligt at standse Blodet eler blot opdage Saarene, overgav jeg ham til et Par vaalidelige Karle for strax at bringes tilbage til Legen, medens vi Andre, som sedvanligt, i Öielikkets Vigtighed vare nödte til at gaae videre g vende Tankerne fra den Enkeles Martyrdom il det Heles Fremgang: We carved not a line. we raised not a stone, But we left him alone with his glory. Leijonbufvuds Död var den skjönneste, en Kriser kan have: paa Seierens Dag, under Avanceingen, faldt han smuk og freidig, med oprakt Pande, midt imellem sine Folk): han fölte sine Eressaar, men fik ei Tid til at föle Lidelsen deraf. Sabelen, der indtil videre optogs af en Underoffieer, foranledigede jeg tilstillet tans Landsmand og Ven, Lieutenant Silfverstolpe. ) At et betydeligt og tilstrekkeligt Tal, ogsaa Menige, af Leijonbufvuds Bataillon, netop i det Öieblik, jeg blev ham vaer, deels alt befandt sig, deels fremdeles kom et lengre Stykke Vei forud i for ham selv, er det Eneste, det! der skal bemerkes med Hensyn paa nogle falsk og plumpt myntede Rygter (see en Artikel i denne Aand i Aftonbladet, 46 Juni; jfr. dog Redactionens Bemerkning dertil) Rygter, der bringes i Omlöb fra Bed:agets anonyme Skjul, fjernt fra Bedriftens egen Skueplads; saa at man da ogsaa paa7 denne kan tilbringe Maaneder, Svenske med Danske, forinden Nogens Öre eller Öle anser deres j tilverelse. —— — AA — — Utan att i allmänhet vilja inlåta sig uti någon polemik, rörande kolerafarsoten, dennas contsgiösa egenskap, natur och behandlingssätt m. m., meddelar likväl redaktionen med nöje elt, densamma benäget delgifvet utdrag af en: rapport, hvilken den 49 Februari innevarande år afgafs af en i London tillsatt kommitte, I hvars uppdrag i allmänhet var att yttra sig i afseende på de åtgärder, hvilka ansågos böra vidtagas till förbättrande af balsotillståndet i; nämnde bufvudstad. Denna kommitte ingick: dervid uti en speciel, kolerasjukdomen beträffande, undersökning, bvilken eger det intresse att vi med nöje meddela ofvanberörde utdrag, hvilket gifver vid handen resultaterne af samma undersökning. Genom förordnande af engelska regeringen fingo lord R. Grosvenor, hrr C. Chadwick, T. Svuthwood Smith, Richard Owen och R. Lambert Jones sig uppdraget, att såsom sundhetskommission för hufvudstaden, anställa undersökningar om några eller hvilka särskilda ätgärder kunde erfordras ti!l förbättrande af hälsotillståndet i hufvudstaden.; Dessa kommitterade afgäfro den 49 Februari innevarande år sin andra rapport, hvarur de delar! som specielt afse kolerafarsoten, härmed i ut:rag öfverlemnas åt den svenska allmänheten, i afsigt, dels att rätta nägra allmänt rådande irriga föreställningar om ifrägavarande sjukdom, dels att påvisa nyttan och nödvändigheten af de föregående: symptomernas tidiga och noggranna iakttagande. — Man bör också observera, att de åsigter som här! finnas uttalade, icke äro härledda från enstaka och enskildta berättelser och rykten, utan grundade: på en noggrann pröfning af de facta, som dels sakkunnige män inom England styrkt och meddelat kommitterade, dels blifvit af dessa sednare ur autentika raporter hemtade. Kon.mitterade betrakta koleran i jemförelse med andra sjukdomar äf epidemisk natur, såsom typbus och diarrhe, och hafva isynnerhet fästat ett noggrannt afseende på de utredbara orsakerna till 4847 års svåra epidemier inom Epglands bufvudstad, typhus och influenza. Denna sistoämnda utbröt mot slutet af November och med sädan häftighet, att den inom 35—6 veckor -angrep nära 500,000 af 2,100,000, och att för 44 veckor under denna tid visade dödstabellerne ett öfverskott af ej mindre än 61435 döda irom London mera än den vanliga medelmortaliteten, eu öfverskott ensamt större, än summan af alla de offer, koleran bortryckte under de 21 veckor den hetrskade i London år 418532. Denna tillökning i mortalitet är dock ej att uteslutande tillskrifva influenzan, utan äfven andra, hufvudsakligen bröst-affectioner, hvilka i ofvannämnda öfverskott äro utförde till 2665, då influenzan ensamt endast upptsger 4522 och typhus 999, resten utgöres af andra sjukdomar och olycksbändelser. Kommitterade bafsva tagit kännedom af såväl egna landsmäns och läkares undersökningar hemma och i Indicn, (d:r Parkes, Mr Cann, Orton m. fl), som ock andra källor för farsotens rätta bedömande (Journal de Petersburg, rapport frän Konstantinopel af d:na Sapi och Borg, från Moscow af d:na Liljewalch och Grähs m. fl.); de hafva inför sig kallat erfarne Mån, SOM sysselsatt sig med forskningar öfver ifrägavarande ämne; och sedan de af dem styrkta facta dels uti särskilda, rapporten åtföljande bihang, dels i sjelfva rapporten blifvit anförda, gå kommitterade till framställningen af de åsigter, hyartill de, pä anförda grunder, kommit. Kommitterade upptasa först frågan om kolerans smittsamma natur, och granska till den ändan de såsom bevis härpå af enskilda sundhetsnämnder framlagda fall; men finna dem alldeles otillräckliga att bevisa detta påstående. Dessa fall medgifva en annan och antagligare förklaring: de äro jemförelsevis få till antalet: de flesta sundhetsnämnder omtala ej sådana, utan hänvisa till allXXX RR a —--E—xmm--02-2