Aftonbladet – 26 juli 1848, sida 1

f Hviken e farenbet eger man rärande odlingen af Hv-be sc, vare sg till socierber-dni g eller boskapsförser? g) Hrika Ksrasorte? har erfarenbeten visat med störsa försl kuas? od:as? h) Äa oe sivallade Kronirierna näsra företräden f-amf:r våra vanta ärtsost ;? ft) Som er arcnheten vat att odlingen af Vin:erRapsat endas: i vissa dear af Sverige kan arifvas i st:rre skala eå frågas: om maa I säler farsoin odlisgen af Soma -Rspsa c1 met hvad frameåag? k) Har Haseoslagen som i åtekiliga trakter at Srerig bedrifva: ser viset sig vara fördeaktig och om å I, genom hvi ka mesel stu le avn kunna mera alm-nt spridas? i 1) Head år or:sken att några a våra landskaper ed!ss Ln uti sor utste-cknisg oc til! bydiigt a san npder set att samma vax: i and;a jandskaper ic ce ens odlas til! hasbho!? m) Miån-e orssken till det Bgi ka Line!s företräden frsmför de svencka, liggar i sjoiva ulurendersf eler i dess beredningelier .mönigen i tesgedera? Och ganom nvilka medel skole linsroduk: onen i vårt land kunna bö as till större fu lkomtixhet? n) Skulls !cke odiingen af H-m.a scm nulitet eller intet bedvifves i Sverige, förtjana av a minnare u b:edas? Och finses någon hampso:t iörmånligare än den vanliga bos oss-odade? 0) Har man under de sednare åren lirt känna nåira nya sädesväxter bande sväx:er. ro ruk er, gräs eler andra fo-:erslax, som sysas fört ente af allmännare uppmärk-amhbat? py) Hava nigra nja Åserbruks:edskaper och Masbiner af det värae, ast de fertjena al:mänt spridas, på sedoara tider blifvit känd? II. 32. Har den till Sverige iofirskvifne raceboskap här i lan:e: b bshåliis de goda ecenskaper, hvarföre racerpa uti de-as hemland varit bekante? 33. Hvilken erfarenhet bar mar i allmänhet hunni: samla om de:ss racediur undger deras vistelse hirstädes; beböfva e en så betydligt rikare cca bitire utfodring. an våra svenska djar, cch huru be ala da, jemfö:da meå dessa, det erbål!na od-et? i 34, Hvad mjölkafiastving hafva våra vanNga svenska kor, med god skötsel, gifvit i forhålande will deras foder ? 35. Har någon bestämdskillnsd utröntt emellan Smörafkas ninsen af mjolz, efser drank odring och dem efter annsn utfosring? : 36. Äro Oljekakor et: sundt foder för mjölkkor, och hvad bör man tra om da manliga verknisgar deraf. avi!ka åtskiliga landtbrukare förmora sig balva erfar t? 37. Har en flora är ferisa t sommarstatlfodring af kor inversat menligt på djurens be sotisånd, eller på deras mj kningsförmårga? el!er bar man funnit at korna under sådan benandlng ofare butva gal, än då de födas på somma:te e? 38. Her det blifvit utrönt, huruvida Guenons kännetecken på mjölkko.s godbet äfven kunna tillämpas p: vår svenska baskap? 39. De olika utfosringssätten: ka tfoder. med varmt Yatien uppmjukadt, ångkozast ocrsjafupphettadt, huru förbålla sig aessa till bvärandra, så i afssende på m ölkalkestaing och på köttbildning, som i hansigt till de för dessa uttotinrssått erforderliga kos nader ? 40. Äro de exenskaper, som erlorsiras hos en för krigsbruk tjenlig hästrace, så ol ka med dem, som fordras hos goaa landibrukshästar, au kronans s:uterier, hvilza hufvudsakligen lära a:se det förra ändamålet, icke på amma gång kunna b-främ a der sedotre? 41, Huru ssall utsn afseende på kronans stuterier. bästalveln i och för landsbrukes bebof kunna förbättras, och bafva de föreningar, som i sådant ändamål blifrit bildade, ännu lemnat ntgta resu:tate: ? Från föregiende Land:ib uksm ten uppskjutna f-åzor: p) Hefva nigra surrogaier i stxilet för mjid!k, med fördel blifvit snvanie via uppfödning sf kalfrar? r) Man anväsrder flerestäses, isynnerhet i söira Tyskland, kor till dragare, ech auser aw en måttlig ansträngning icke minskar mjölkafsövdringen, samt at kor så behbaadlade sällan blifva gall. Har maa någon erfarcnbet härom i Sverige? s) Firne: i vårt land nigoa utmärkt Svinkreatursrace? Hafva de från Lincolneb:ra i Esgland i sednare tider hiv införskrifne svicskreaiuren företräde framför de mnhemska racorne? f) Under hvilka förbållaoden och för hvi!ka delar af vårt land äro de grofva, ech för hvitka de fina fårec företrädesvis passande? a u) Här genom de på flere ställen verkställde kors ningar af olika fårrsacer, någon ny coastant race uppkommit; och, om så sket!, hvilka äro dess ezenskaver? v) Hvad erfarenhet bar man om sommar lamnivpgen, och under hvilka förbåilanden förtjerar den företrädet framför vinterlamnpgen ? w) Hafra på de sista tio åren några införskrifningar af ädla får egt rum, och med bvad framging? x) Har användandat at jäst foder något menligt inflytande, vare sig på f.rens uileller derss helsctillstård? y) Är det nödvändigt för fårens helsa och trefaad at gifva dem salt, vare sig i form. af sleks eller annortunda? Zz). Äro någre försök gjorda, att lia fåren lamma tvenne gånger om året, och har detta visat sig förmånligt? IV. 49. Då man länge erkänt nyttan och betöfligheter af Skogsplanterinz, serdeles å slättbygden, hvarmed utaz tvifvel försök flerestädes äro gjorde, så önskar man del af da rön erfarenheten lemzsat, samt framställer till öfvarliggning: medlen att främja denna vigtiga del af landt hbashåliningen. Från föregående Landibruksmöten uppsklutra frigor: å) Hvilket värde vid fällvingstiden bör ett tunnland ekog hafva, om sådd ur hand eller plantering stall kunsa befinnas lönande, oc dea pi skogsanläggningen nedlagda kostzaden blifva ersatt? ä) Hvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste och minst tidsödamde att begagra vid uppskattning af få rot stående skog? . ö) Hvilken method kan ansfs för den mest tillförlit liga, att uppskatta svenska skogars afkastning, der marken är ojermn och skogen består af träd af olika ålder ech olika slag? Vv. 43. Är vid Bräovinsbräamingen den tunnare inmäskningen förd:lakvigare för afsasialegena i bränvin än dep jeckare, eller omvändt? Student-Examen