Aftonbladet – 26 juli 1848, sida 1

och följande aagar 1548. k 4. Då Samhällets lycka till en ej ringa del beror af jordbruksarbetarens mera bildning och välstånd , månne ej, såsom ewt medel ti!l ernående deraf, Folk-Skolan sku:le kunna lemna undervisning uti Trädgårdsskötselns och Landtmannanäringens enklaste grunecer med tillfälle för. lärjungarne att handlägga vissa härtill-hörande göromå:? Och huru skall, för delta ändamål, Folk-Skolan lämpligast organiseras? 2. Hvilka medel kunna föreslås till underlättande afi fattigvården på landet, så väl med hänseende till förekommande af allt för stor fattigdom, som med afseenän på arbetes anskaffande åt de läujefulle och försvarsjöse? 3. Skulle det icke lända till ömsesidig fördel; omj: den, som utlemnar jords till brukning åt andra, uti kontraktet, såsom i Skottland och England är vanligt, bestämde en viss tid, inom hvilken gödning skule återkomma på samma fält, samt, i sammanhang dermed, den växtföljd, som för pruduction af härtill behöflig gödselmängd: vore passatide? .— Hvilka äro i allmänhet de fe), som begås, vid utarrendering af jord? 4 Vigten af jemförande försök i landtbrukets serskilda delar är allmänt erkänd. Landtbruksmötet kan framkalla sådana, genom att uppdraga åt en dertill vald Kommite att föreslå de försök, dem man önskar se utförda, äfvensom att bestämma det förfarande, man, vidi dessa försöks anställande, har att iakttiaga. Anser Landtbruksmötet några åtgöranden härutinnan böra föreslås?. 5. Skulle icke med våra Stamholländerier böra förenas Undervisningsanstalter för boskapsskötsel och mjölkhushållning , och huru skola desse organiseras? 6. Månne icke sådan nytta vunnits af Herdeskolan på Näs, att önskeligt vore, det dylika Skolor ännu funnos alt tillgå? 7. För att kunnagrunda ett säkrare omdöme om den större afkastningen i proportion till de gifana födan, som större kor af främmarde racer möjligen lemna i jemförelse med kor af mindre och inhemska slag, skulle det. ej vara gagneligt om någon prisbelöning utsattes, alt, vid härefter följande allmänna Landtbruksmöten tilldelas dem, som aflemna de bästa och fullständigaste redogörelse öfver utfodring och afkastning af deras koladugårdar, hvarvid mått, mål och vigt med den största I noggrannhet angåfves, och i sådan :händelse, borde ej formulär uppgöras för de upplysningar, som af hvarje pristäflare böra aflemnas? 8. Hvad inverkan bör Circulationsbruket utöfva på Uilkulturen och Färskötsel? 9.. Då kålrotsodlingen intagit ett så vigligt rum i det Brittiska åkerbruks-systemet, är väl anledning förmoda, att odlingen af denna växt i större allmänlighet äfven för vårt land borde medföra stora fördelar, hvadan bemställes: om ej likaledes prisbelöning borde utfästas för dem, som vid nästa allmänna Landtbruksmöte styrka sig hafva producerat den största qvantitet kålrötter på en gifven areal, då derjemte bifogas fullständig beskrifning på .dervid användt förfaringssäll? 40. Är den nu gällande Stängsel-Författningen, i anseende till den princip, på hvilken den hvilar, gynnande eller menlig för landtbrukets fortgående utveckling, till allt högre fullkomlighet, och i sednare fallet, hvilka äro de grunder på hvilka en förändrad lagstiftning i detta fall borde hvila? 411. Om äfven, genom förändrade stängsel-lagar, stängsel-skyldigheten till en stor del. skulle upphöra, under hvilka förhållanden blir det för oss förmånligare, alt såsom Engelsmän och Skottar m. fl. hafva jorden infredad uti vissa bestämda skiften, eller att, såsom uti. en stor del af Tyskland och Frankriko, hafva den odlade jorden utan all stängsel? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Står bränvinsbränningen, på det sätt den nu bedrifves, i det samband med jordbruket, att den genom sin inverkan på boskapsskötseln väsendtligen befrämjar ett förbätltradt jordbruk? bd) Kan Spannemål, på vanligt sätt torkad på plåt, eller på den af Schwartz inventerade torkinrättningen, bibehålla sin fröbarhet? Eller äga KEldrior i detta och flera fall företrädet? ec) Medför den så kallade Kornskrufven fördelar framför våra vanliga spanmålsförvaringsrum? ; 49 Är det förmånligare att till landlmannaarbeten använda, hästar eller oxar, och hvi!ka förbållanden bafva inflytande på valet mellan: dessa olika slag af arbetsdjur? 43. Erfordrar ett efter jordens beskafferhet lämpadt omloppsbruk betydligt större arbetsstyrka, än den, som är behöflig för samma jords skötande i tvåskiftesbruk, och kan man antaga alt de producerade foderväxterne ersätta den ökade arbetskostnaden? 44. På Sveriges slättbygdier synes det vanliga stärgselsättet med gärdesgårdar karske start nog komma alt upphöra, i ansseende till materialets dyrbet; hvilket sätt för ägornas infredande blir då det fördelaktigaste: genom häckar, vallar eller grafvar m. m.?.. i 45. Hvilka busks!ag äro till häckplantering de tjen!igaste, och huru sko!a häckar ändamålsenligast anläggss och vårdas? 46. Hvilken ytterligare erfarenboet har mani vårt land vannit om täckta diken, så väl beträffande deras anläggning som nytta? 1 47. Har erfarenheten här i landet bekräftat riktigi heten af den satsen, att lerjorden bör gödslag starkare och msra sällan, men de lättare jordarterna deremot svagare och mera ofta? 48. Har med rågot nytt gödningsämne försök blifvit verkstäldt, och med hvilken framgång? ; 49. Hvi:ken ytterligare erfarenhet har man om nyt-!! tan af gödning med Benmjöl, Hornspån, Gnaao, Repsmjöl och Sockerskum — äfvensom med Kalk, Gips och andra mineraliska gödningsämnen? . 20. Äro försök gjorde med så kallad gröngödning? 1 Hvilka växter äro härtill mest passande, och under hvil-!h ka förbållanden har detta sätt att göda jorden visat sige såsom fördelaktigast? . fi 91. Är odling medelst bränning att tillstyrka annar-c städes än på messjord? Huru verkställes sådan odling f bäst, och huru skall den genom bränning nyodlade jor-ls den behandlas samt under följande år besås, för att, li jemte bibehållande af sin bördighet, lemra brukaren ; den största möjliga afkastning? Hvilka äro de misstag, j som vid sådant odlingssätt vanligen begås? I 22. Finnes någon bestämd erfarenhet att Svenskals Kålroten är svårare att odla uti vårt land, än Rofvan?js Hvilken behandling af jorden bar man för Kålrotsodling funnit tjenligast, och vid hvilken tid bör sånizgen eller : planteringen företagas, och på hvad sätt? i D r 8 D d s t 8 t 1 vu b ec — sc om 6 MM 23. Hvad erfarenhet bar man rörande odlingen af öf-lö rige Turnipss!ag, och hvilken kulturmethod af dom är isynnerbet att tillstyrka? 94. Har man under de sednare åren vunnit någon ytterligare erfarenhet om Potatessjukaas orsaker, och om medlen att förekomma densamma? Har gödning med vissa salter minskat eller förekommit sjukdomens bärjningar? 95, Hvad är orsaken till den jemförelsevis inskränktala odlingen af Vårhvete, och är detta säde osäkraro eller mindre lörarde, än Korn? . or 926. Äro någro försök gjorda med odling på åkern och i stort af bruna Böner (Phaseclus manus) och hvilka resultater hafva vunnits? : 97, Hvad nytta medförer Spergel såsom bete, ochJ ifall af skörd såsom hö? I hvilken jordmintrifves Spergel, och buru bör vid såning deraf jorden behandlas? la 928. Då böstbönor utgöra ett så synnerl:gen näranded Moder för all gödboskap och ett utmärkt godt för bådelo kor och hästar, och då detta börslag i Ergland vid cirkulationsbruk på lerjord, hvarå rotfrukter ej med fördel kunra odlas, härför anses såsom den bästa ersättning, och tillika såsom en tjenlig förväxt för hvete; så frågas: hvilken erfarenhet hafva Sven-ka jordbrukare i dessa hänseerden? 29. Har klöfverfröets produktionsort någat infiytande på klöfverns förmåga att athörda virtern, så att klöfverfrö från ett kallare klimat sku!le gifva en härdigare? klöfver än det, som erhålles från ctt blicare? 3 50. Hvilket är bästa sättet att behandla gräs, varel sig naturligt eller artificielt, då sådant skall beredas till bö, så att det må löpa den möjligen minstarisk, att under bergseln blifva bortskämdt eller förlora i sin godhet? 31. Hafra de på sednare tider åvägabragte ängsvattnings-anläggningar fortfarande motsvarat de förheppningar, man vid dem fästat, och hvilka äro de resultater, man bäraf vunnit?