Aftonbladet – 25 juli 1848, sida 3

(Insändt.) Vid underrättelsen om ERIK LEIJONHUFVUDS DÖD. Ila själ, på fria vingar s Till det land, som Beltens vågor slå: Der, du ädle, dig betingar Grafvens frid emellan popplar två. Der du stred med starka armen För en rättvis sak med lejonmod, Der i höga hjeltebarmen Barnabjertat göt sitt purpurblod. Dit, der Danas tårar följa Dig i jordens mörka, slutna famn, Dit, der Eiderns tryckta bölja Hviskar, törstande på bämnd, ditt naran. Dit, der öfver griften glimmar Faders, moders, systrars, broders tår, Dit, der under nattens timmar Trogen vänskap intill grafven gär, Dit, der lagern kring din tinning Viras skönt af Danmarks väna mör; Dit, der äran blef din Vinning, Der du gladt för broderlandet dör. Så, 0 broder, själen ilar Bäfvande, fast glad uti sin sorg, Till den graf, derlugnt du hvilar, Efter striders gny, i Sönderborg. Förr vi delte med hvarannan Vänskap, ungdomsglädje mången gång. Nu med lager omkring pannan Hör du icke mer min matta sång. Nu med blommor kring ditt hjerta Sofver du vid Danas bröst så godt; Hvarför klaga då i smärta Vid ditt ryktes vunna sköna lott?