Aftonbladet – 25 juli 1848, sida 2

ni, att den intellektuella kraften hos mig, såsom kraft, någonsin skulle hvila, då dem icke kan vara kraft utan ett förutsätta rörelse, och då den drifver mig framåt, emedan den är en egenskap för min tillvarelse? Ni vill befalla denna puls att stapna? Nå väl: då följer döden, — och upphörandet af den andliga rörelsen är moralisk död. Ni förstår mig kanske nu ?M Allt mer och mer. Men ändå måste jag beklaga er; ni strider för en skugga ! Skugga! utropade Hinango, hastigt bleknande och stirrande på en fläck på sidan om sig, som om han såg något. Han hemtade sig derpå hastigt och fortsatte: Mitt bjerta kunde brista, min själs frid tillintetgöras, en skugga, i en helt annan mening än er, herr Vernon, kan störta mig i grafven, en konvulsion kan sluta mitt lif; men min tro på menskligheten kan icke tillintetgöras. Mensklighet! upprepade herr Vernon. Ni bedrager er; det gifves ingen mensklighet! Hvad kallar ni mensklighet? Massan af folket, bland hvllken hvarje individ bevakar sina egna personliga intressen och litet bryr sig om sin grannes lott? Se på stojet der på Direitogatan, trängseln i och framför börsen; kallar ni det menskligbet? Sök mig ut bland dem en enda, som icke ville sälja, nu i dag, till djefvulen hela er så kallade mensklighet för en procent, om han kunde göra en sådan händel.n Hvad har en mängd mäklare och ockrare att göra mod menskligheten? Representerar börsen menskligheten? Folk finnas visst, som a drig tänkt på annat än mynt; men icke vill jag derföre gifva hela menniskoslägtet förloradt, svarade Hinango. Om ni gifver ett folk dess frihet, skall det snart endast bruka benno till att försksffa sig mynt, återtog Vernon. . Ni vill söga, att det skule sjunka i material!smp, af röt Hinango, och göra sig en afgud, såsom Judarna, när Moses befriade dem från Faraos ok och de tillbådo guldkaltven. Alldeles och bekräftelsen fioner vi i vår tids exempel.n Men Moses märkte förderfvets afgrund; och gaf sitt folk lag. Han byggde dess framtid på religion, nationalitet och fosterlandskärlek. Endast på denna grundval kan menniskoslägtets välfärd blomstra, men på ingen, ingen annan! Alla andra medel för