Aftonbladet – 24 juli 1848, sida 2

Den 22 Juni hände, att då Wallakiets hopodar furst Bibesko gjorde en promenad ilc vagn på en af Bucharests hufvudgator, atlossa-lt les flera skott på honom från en annan pro-l3 nenadvagn, hvilken så skyndsamt aflägsnadel) ig, att ingen af mördarne kunde upptäckas. lt! Skotten förorsakade likväl ingen annan skada, in att en kula gick igenom furstens vensta pålett. Följande natten lät fursten häkta öfver 400 personer och begaf sig dagen derefter ill kasernen, der han tillsporde befäl ochlf nanskap om de, trogna sin ed åt den bestånde samhällsordningen, ville följa hans fana. Svaret blef att de skulle göra det, om han sjelf. ville besvärja den nya konstitutionen. Samtiligt härmed inlopp från Lilla Wallakiet den anderrättelsen, att 135,000 man landtfolk voro antåg mot Bucharest och att en provisorisk regering hade blifvit tillsatt i Krajova. Rysslands sändebud och hufvudagent, general Duhamel, lemnade då genast hufvudstaden. Om aftonen samma dag hade en talrik folkskara församlats utanför furstens residens och ropade på konstitution. Flera bojarer, hvaribland hrr Nikolai och Golesko, uppträdde hos fursten sjelf med samma fordran, och han undertecknade genast deaf dem framlagda konstitutionsartiklarne. Derpå höjdes en folkfana, hvit, blå, röd och gul, med påskrift: Frihet, Jemlikhet, Broderskap! — För öfrigt aflopp den följande dagen och natten utan oroligheter, med undantag at fönsterrutornas inslagning hos ministern för inrikes ärenderna och polisen. Dagen derefter, den 24 bade redan tusentals yngre män bildat ett nationalgarde; man såg äfven en mängd Armenier och Judar deribland. Följande dagen, den 25, sammankallade furst Bibesko den nya på folkets förslag tillsatta ministeren, jemte metropoliten, och Bediaac i deras händer sin afsägelse ifrån styrelsen, samt begärde och erhöll pass till Kronstadt i Siebenbärgen. Den honom efterträdande provisoriska regeringen förer titel af Moldauska styrelsen, och presideras af metropoliten. Franska öfversältningar af den nya grundlagen hade blifvit öfversända till Konstantinopel, Wien och mt Paris. Enligt densamma skulle den tillkommande presidenten innehafva sin plats i fem år, och uppbära ett anslag af 4000 dukater il månaden. Bland andra punkteri denna grundlag förekommer indragnivgen af de grekiska klostren, Jadarnes lika berättigande med andral medborgare, 0. s. v. Landets styrelse skulle blifva oberoende af all utländsk inblandning, alla adelstitlar och alla titlar utan embete af-l skaffas. Sedan denna förändring egt rum, tillkännagaf ryske konsuln, hr von Kotzebue, hos den nya styrelsens statssekreteriat, att han ansåg de emellan utländska makter och Moldan bestående skydds-, fredsoch vänskapsfördragen vara förnärmade, hvarefter han afreste. Den 2 Juli kl. 42 ntbröt en blodig ontrarevotulion i Bucharest, åsyftande att tillfångataga den provisoriska styrelsen; men folket samlade sig, besegrade kontrarevolutionäretne, som utgjordes af en tropp druckna soldater, och tog deras hufvudanförare, Odobesko, till fånga. Generalkonsul Kotzebue ledde detta misslyckade försök, ifrån Fokschan, dit han dragit sig tillbaka. Den 3 Juli gingo 40,000 man ryssar öfver Pruth och inryckte i 4 kolonner i Moldau. Hospodaren i Moldau furst Stourdza aflägsnade sig icke ur Moldaus hufvudstad Jassy, oaktadt Ryssarne hade framryckt på en timmas väg nära hufvudstaden. Från motsatta ;sidan berättades att 4000 man turkiska troppar skulle inrycka i Wallakiet, Man förmodade att sistnämnde tropprörelse åsyftade förekommandet af något val till ny furste efter Bibesko, och att hålla vägen öppen för honom till återtagande af sin förra ställning. Tillika ansåg man det samtidiga inryckandet från motsatta håll, af ryska och turkiska troppar i de begge furstendömena, antyda en mellan Ryssland och Turkiet öfverenskommen gemensam intervention, för att upprätthålla de mellan dessa båda skyddsmakter afslutade traktater angående de begge skyddsländerna. Begge länderna hörjas för öfrigt af en häftig kolerafarsot, och till denna landsplåga har i Moldau sällat sig en annan, nemligen talrika skaror af gräshoppor, som förstöra all skörd och gräsvext. GREKLAND. I en not till turkiska sändebudet Mussurus, af d. 9 Juni, har utrikesministern i Athen, Drosos Mansolas, besvärat sig öfver att rebellerna Velenzas, Pappakosta, Balozas och Kondoianni, sedan de blifvit slagna och drifna öfver gränsen af grekiska tropparna, fått tillfälle att inom det närbelägna turkiska området åter samla de qvarlefvande af sina anhängare, värfva nya, och förse sig med ammunition och vapen till upprepade infall i Grekland, Dylika noter hafva blifvit affärdade till öfverbefälhafvaren för turkiska gränstropparne, Hadschi Hussein Pascha, och blifvit besvarade med försäkringar om vänskap och grannsämja ; men det oaktadt hade upprorsstiftarne ostördt fått proviantera och rusta sig, likasom förut. Man fruktar att dessa oroligheter skola fortfara bela sommaren, understödda af turkiskt öfverseende och engelskt guld, för att hålla det fattiga grekiska konungariket i fortfarande oro och i ett kostsamt krigstillstånd. TURKIET. oo Konstantinopel den 28 Juni. Det förspöjes nu, alt den afsättning och förvisning — eller måhända afrättning — SOM träffat sultans svåger Said pascha, föranledts genom upptäckten I an CAM MmMmMAMmCIwIiIesAf 4