Aftonbladet – 18 juli 1848, sida 2

——— ——ÅO-——H.— ————— natt: den möjligheten, att ett hemligt förstånd redan egde rum meilan hans systerson och hans sJsterdotter, eller att ett sådant föregifvande kunde komma väl till pass, och i sednare fallet förekom det honom farligt att pmåla djefvulen på vVäggen, och proklamera en förbindelse, som kunde göra ett streck i hans räkning, synnerligast som sennora Dolores hade i hans ögon ett an!ag till korpulens, och han, till följd af sin kommission till sin svåger vid La Piatafloden, redan hade utstakat sin plan. Men då kan ni icke ho hos 058, Robert!s utropade han lika snabbt och högt som förut. Det är detsamma,, sade Robert; jag vill gerna försaka ett dylikt umgänge med sennora Doores och lefva hvar ni anser bäst, endast jag derigenom kan afvända från vår vän misstankan att vara författarinna till elegierna och befordra hennes personliga säkerhet. Tack, dyre, ädle Robert! utropade Poores, fattande hans hand, hvilket m:r Thomson fann mycket förtroligt och icke just nödvändigt; jag tackar er för ert deltagande oca er omtanka, och igenkänner bäruti min vän Fannys broder. pJag tänker så äfven, afbröt den gamle enklingen, som icke hade något emot att Dolores betraktade hans systerson som hans systerdotters broder, shuru icke som hennes fästman, vare sig på skämt ller allvar. Det är min tanke. Robert och Fanny bafva ett hjerta, precist ett och samma hjerta, och man bör hoppas att Robert bibehåller sitt. Utan att förstå den dubbla mening, hvilken den gode onkeln uppenbarligen ganska slugt och fintligt fäste vid dessa ord, medgaf Dolores sina båda vänDers slägttycke och ädelhet, och den gamle enklingen fortfor: Jag tillstår, Robert, att ni med skarp blick genomskådar sakernas ställning. Jag tviflar på, att sennora Dolores skulle befinna sig säker i vårt hus en timma, om miss Susanna visste, att hon är en skaldinna. Ni vet, Robert, hon har sina fördomar och skulle gå ända till konvulsioner, om hon visste att sennoran var en författarinna, en sådan som lady Morgan, lady Blessington, madame de Staöl, madame Dudevant, eller någon annan dylik person, vid hvilkas namn hon icke är sig sjelf mäktig, och ;nskar att djefvulen droge till helvetet med alla lär