Aftonbladet – 17 juli 1848, sida 3

Bondeståndets öfverläggning vid föredragningen af Konstitutionsutskotltets memorial till Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med förslag till ny riksdagsordning. Plenum den 9 Juni 4848. (Forts. från Lördagsbl.) Pehr Nilsson från Skåne, skriftligen: Det otillfredsställande i tegeringens:förslag har edan blifvit inom: och utom detta: stånd: så all-c mänt erkändt, att jag ej beböfver: derom vidare: ytträ mig, utan åberopar jag endast i det afseenlet hr rådman Billströms och -medbrodren Bebgt: Fudimundssons teservationer! Den stund det skulle comma att såsom lag i vårt land-tillämpasj skulle: : olifvå en förbistringens:och söndringens tid, då hos nassån af så väl landets som städernas befofkntng nisspöje och misstroende: skulle tillintetgöra: äfven len lillä återstod af förtroende, som ännu: hos de:-: ingare och mindre bemedlade klasserna fitines till le mägtigare och förmögnare. Den istota majori.eten af landets väljande, till hvilken man, med em rättsbeg. eppen sårande njugghet, utdelat sextondede!s rösterna vid valet till elektörer, skulle: med förvåning fråga sig, vid åsynen af herremannens och embetsmännens förnyade uppträdande: tillv särskilda val vid de omedelbara valförrättningarne,. hyad det är för nya stånd eller nya privilegier, som uppstått i vårt redan nog splittrade samhälle; och vid förklaringen av de ägde att för sin deb enskilt välja nästan lika många representanter; som hela det öfriga skattdragande folket, skall, vid åsynen af dessa vålförrättningar: och ide: som der utsfva en så egen vålrätt, barmen uppstiga i fölketsröst och misströstan upptaga: dess sinnen. t Likaså skal! snart den näringsidkande och arbeande klassen i de flesta af rikets städer finna sin, lika små. andelar utportionerade valrätt så un: lertryckt, att den snart skall inse onyttan af dess )egagnande; men just denna öfvertygelse skall medöra en större missb-låtenHet än om denna rättalårig blifvit tillerkänd; ty den skall ingjuta i sinnena den tänkan, att men endast gäckat folkets begär efter rättvis fördelning af medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Fö!jderna af en sådan, ett belt folk genomgripanJe känsla, kunna ej annat än blifva sorgliga; och ag beklagar enhvar redlig man, som vid åsynen af lessa följder måste erkänna: äfven jag har haft en ndel i deras orsakp. Mire6 Bröder! För den som efter fordna förhållanden i vårt fälernesland bedömmer folkets Tifvande deltagande ör sinä välfärdsangelågenpheter, kan det möjligens innu synas Nkgiltigt, om valrätten och represeni antuppdragtt iohchafres eller utöfvas efter :de trävga begreppen om rätt cch pligt. Men vi stå på gränsen äf en tid, då lagarnes förakt, inissbräs kens mängd, godtyckets öfverdrift: och de mäktiga Je gynnade klassernas, jag vill ej säga förakt för, nen förgälenket af folkets menskliga rättigbeter, vinga det att se sig omkring efter. medlen att fi iessa erkända och sio osäkra belägenhet tryggad.