Aftonbladet – 17 juli 1848, sida 1

;SynnRernet att ubstyrka? I 24. Har man under de sednare åren vunnit någon ytterligsre erfarenhet om Potatessjukans orsaker, och p om meilen at! förekomma densamma? Bar gödning medf vissa salter minskat eller förekommit sjukdomens härj-f ninga; ? f 25. Hvad är orsaken till den jemförelsevis ipskränktalS odlingen af Värhvete, och är detta säde osäkrare elierl minare lönande, än Kern? t 26. Äro vågre försök gjoria med odlieg på åkernjiF och i stort af bruna Böner (Phaseolus manus, och hvilj6 ka resultater hafva vurvnits? p 27. Hvad nytta medförer Spergel såsom bete, ochi all af skörd såsom hö? I hvilken jordmån trifves Spergel, och huru bör vid såning deraf jorden bebandlas? 28 Då bästbönor utgöra ett så synnerl gen närasde foder för all gösboskap och ett utmärkt godt för både kor och bästar, oeh då detta hbönslag i Eog!and vid cirkulatronsbruk på lerjord, hvarå rotfrukter ej med fördel kunna odlas, härför anses såsom den bästa ersättning, och tillika såsom ea tjenlig förväxt för hvete; så frågas: hvilken erfarenhet hafva Svenska jordbrukare i dessa bhänseevden? 29. Har klöfverfröets produktionsort någet inflytande på klöfverns förmåga att uthärda victern. så att ktöf-la verfrö fråa ett kallare klimat skule gifva en härdigare lf, klofver äa det, som erhålles från ett blicare? 30. Hvilket är bästa sättet aw behandla gräs, vareli sig naturligt eller artificielt, då sådant skall bereaasit till bö, så att det må löpa den möjligen minsta risk. att!o under bergseln blifva bortskämdt eller förlora i singodhet?!E 31. Hafva de på sednarå tider åvägabragte ävgsvaltnings-an äggningar fortfarande motsvarat de förbopp-b ningar. man vid dem fästat, och hvilka äro de resultater, man bäraf vunnit? Från föregå:nde Landtbruksmöten uppskjutna frågor: d) Hviiket är det förmånligaste sättet att öfver vintern förvara Potates? 1 j I a 2 I Far e) I bändelse potatessjukan skulle fortsätta sina härjningar, hvi!ket surrogat för nämade jordfrukt borde då företrädesvis feror:as? : f, Hvilken ecfarentet eger man rörande odlingan af Hvi:be:or, vare gig till sockerberednicg eller boskapsfoder? g) Hvi:ika Kornsorter har erfarenbeten visat med störsa fördel kunna od!as? h) Äga ce såkallade Kponärterna nägra företräden!! framför våra vanliga ärtsort:r? j i) Som erarenheten visat att odlingen af Vinter-: Rapsat endast i vissa dear af Sverige kan drifvas il storre skala. så frågas: om man i stället: försökt odlirgen af Somma-Rapsas och med hvad framzåog? k) Har Humleodlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara lörde:aktig, och om å ar, genom hvi;ka medel sku:le dem kunna mera allmänt spridas? !) Hvad är orsaken att i några af våra landskaper ed:as Lin uti stor utsträckning och till bstydligt afsalu, b under det att samma växt i and:a landskaper ic.e ent c odlas till busbehot? m) Månce orszken till det Bogiska Linets företräden ! t 4 framför de: svenska, liggar i sjelfva tuluren deraf, el:er i dess beredning eller möjligen i beggedera? Och genom hvilka medel skulle linpgroduktionen i vårt land kunna höcas till större fu lkomlighet ? n) Skulle icke odlingen af Hampa, söm nu litet eller intet bedrifves i Sverige, förtjena att al:männare utbredas? Och finses någon hampsort förmånligare än den ( vanliga bos oss odlade? : e 0) Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesväxter, handelsväxter, rotfrukter, gräs ellerit andra foierslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet? : p) Haiva några nja Åkerbruksredskaper och Machi-l, ner af det värde, a:t de förljesa allmänt spridas, pålj sednara tider blifvit känds? ä OL. I 532. Har den till Sverige infirskvine raceboskap bär !; i janset b behållit de goda egenskaper, hvarföre racerna uti deras hemland varit bekante? 53. Hvilken erfarenbst har man i allmänhet bunnii sam!a om desse recedjur under deras vistelse härstädes; behölva ce en så betydligt rikare och bättre utfodring, an våra svenska djar, och huru betala de, jemförda med dessa, det erhållna fodret? 34. Hval mjölkafkastning hafva våra vanliga svenska ltor, med god skötsel, gifvit i förbållande till deras foder ? 355. Har någon bestämd skillnad utrönts emellan Smörafkas:ningen af mjölk, efter drankodring och den efter annan utfodring? 56. Äro Oljekakor ett sundt foder för mjölkkor, och S hvad bör man tro em de menliga verkniogar detaf, ovilka åtskilliga landtbrukare förmena sig hafva erfarit? 57. Har en flara är ferisatt sommarstallfodring af kor invertat menligt på djurens hälsotillsiåad, eller pål deras mjölkningsförmåga? eller har man funnit att korna under sådan besandling of:are blifva gal:, än då de födas på sommarbete? 38. Har det blifvit utrönt, huruvida Guenons känneI tecken på mjölkko:s godhet äfven kunna tillämpas på! vår svenska biskap? 59. De olika utfodringssätten: kallt foder, med varmt vatien uppmjukadt, ångkokact ec) sjolfupphettadt, huru! örhålla sig dessa till hvarandra, så i afssende på mjölkafkastning och på köbildning, som i hänsigt till de för dessa utfodringssätt erforderliga kostnader? 40. Äro de egenskaper, som erforiras hos en för krigsbruk tjenlig hästrace, så ol:.ka med dem, som foriras hos goaa landibrukshästar, alt kronans stuterier, vilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befräm!a det sednare? Å Huru skall, utzn afszende på kronans stuaterier, västafveln i och för landsbrukeis behof kunna förbättras, och hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildada, ännu lemnat nigra resutater? Från föregående Lsed:bruksm:ten uppskjutna frågor: Pp) Hefra några surrogater i stället för mjölk, med ördel biifvit använde via uppfödning af kalfvar? Tr) Man anväsader flerestädes, isynnerbet i södra Tysk-. and, kor till dragaro, cch anser att en måttlig an:trängting icke minskar mjölkafsöndringen, samt att kor :å )ebaadlade sällan blifva ga!l. Har man någon erfarenps ist hörom i Sverige? s) Finnes i vårt land nigon utmärkt Svinkreatursrace? Hafva de från Lincolnshire i Eegland i sednare ider hits införskrifne sviakreaturen företräde framför de ohemska racarne? ft) Under hvilka förhållanden och för bvilka delar af rårt land äro de grofva, ech för hvilka de fina fåren öreträdesvis passande? i a 4w) Har genom de på flere ställen verkställde kors-d lingar af olika fårracer, Någon ny constant race upp:ommil; och, om så skedt, hvilka äro dess egenskaper? v) Hvad erfarenhet bar man om sommar lämningen, och! inder hvilka förhållanden förtjerar den företrädet fram-al ör vinterlamningen ? w) Bafva på de sista tio åren nigra införskrifningari f ädla får egt rum, och med hvad framgång? -— Xx) Har användardet af jäst feder något menligt in-7 ytande, varö sig på firens ull eller deras helsotillstär d? y) Är det nödvändigt för fårens helsa och trefzad aut ifva dem salt, varo sig i form af slekz: eller anneranda? z) Äro någre försök gjorda, at lita fåren lamma venne gånger em året, och har detta visa: sig förmångt? IV. 49. Då man länge erkännt nyttan och behöfligheten f Skogsplantering serdoles å slättbygden, hvarmed utan vifvel föreök flerestädes äro gjorde, så önskar man del f d2 rön erfarenåeten lemeat, samt frarastälior till öf-!he arliggnirg: medlen att f:ämja d:naa vigtiga del aflandtVW asbål ningen. Från föregående Land:bruksmöten upp:klutea frågor: å) Hvilket värde vid fällningstiden bär ett tunnland kog hafva, em sådd ur hard e!ler plantering skall kunna eflanas lönande, och dena pi skogsanläggningen nedA agda kostraden blifva ersatt? ; st ä) Hvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste ochltu inst tidsödande ant begagsa vid uppskstta.ng af få rotidr låen? ? ö) Hvilken me hod kan anses för den mest tillförtitg Ka, att uppskatta svenska skosars a kastning, der maren är ojomn ecb skogea består al träd af olika ålder M CH olik 9 2 slag? Vv. m 43. Är vid Bränvinsbrämningen gen tunnare inmäsk-Sö fördelaktigare för afxastniegoa I bränvin än denim