Aftonbladet – 17 juli 1848, sida 1

ägarnes begifvande sålunda afyttras. — Anmälan vill deltagande i Mötet kan ske så väl skriftligen till Bestyrelsen, som mundtligen, då inträdeskort för Mötet uttages i Bestyrelsens Byrå, hvilken för detta ändamål hålles öppen hela veckan före Mötet på det ställe och de tider, som i allmänna tidningarna framdeles skola tillkännagifvas. För dem, som inom den 45 Augusti derom uttryckligen gifva sin önskan tillkänna, vill man så vidt görligt är, gå i författning om betingande af rum, hvarom ledamöterne vid ankomsten till staden erhålla Bdress uti Bestyre!sens Byrå, der biljetter för Mötet äfven utlemnas mot den i Stadgarne föreskriina afgiften af En Riksdaler Specie. Alla bref, och remisser, som insändas rörande Mötet, böra adresseras på Norrköping till Bestyrel sen för Tredje Allmänna Svenska Landtbruksmötet. Norrköpirg den 2 Juni 4848: STJERNELD. CARL LAGERFELT. G. M. NORDSTRÖM. Sv. V. MOBERG. FRÅGOR, framställda till öfverläggningsämnen vid allmänna landtoruksmötet i Norrköping d. 4 Sept. och följande dagar 1843. Y. 4. Då Samhällets lycka till en ej ringa del beror af jordbruksarbetarens mera bildning och välstånd, månne ej, såsom ett medel till ernående deraf, Folk-Skolan skulle kunna lemna undervisning uti Trädgårdsskötselns och Landtmannanäringens enklaste grunaer, med tillfälle för lärjungarne att handlägga vissa härtill hörande göromål? Och huru skall, för detta ändamål, Folk-Skolan lämpligast organiseras? 2. Hvilka medel kunna föreslås till underlättande af fattigvården på landet, så väl med hänseende till förekommande af allt för stor fattigdom, som med afseende på arbetes anskaffande åt de lättjefulle och försvarslöse? 3. Skulle det icke lända till ömsesidig fördel, om den, som utlemnar jord till brukning åt andra, uti kontraktet, såsom i Skottland och Eogland är vanligt, bestämde en viss tid, inom hvilken gödning skulle återkomsxa på samma fält, samt, i sammanhang dermed, den växtföljd, som för prvduction af härtill beböflig gödselmängd vore passande? — Hvilka äro i allmänhet de fel, som begås, vrd utarrendering af jord? 4. Vigten af jemförande försök i landtbrukets serskilda delar är allmänt erkänd. Landtbruksmötet kan framkalla sådana, genom att uppdraga åt en dertill vald Kommite att föreslå de försök, dem man önskar se utförda, äfvensom att bestämma det förfarande, man, vid dessa försöks anställande, har att iaktlaga. Anser Landtbruksmötet några åtgöranden härutinnan böra föreslås? ö. Skulle icke med våra Stamholländerier böra förenas Undervisningsanstalter för boskapsskötsel och mjölkhushållning , cch buru skola desse organiseras? 6. Månne icke sådan nytta vunnits af Herdeskolah på Näs, att önskeligt vore, det dylika Skolor ännu funnos alt tillgå? 7. För att kunnagrunda ett säkrare omdöme om den större afkastningen i proportion till de gifna födan, som större kor af främmarde racer möjligen lemna I jemförelse med kor af mindre och inhemska slag, skulle det ej vara gagneligt :om någon: prisbelöning utsattes, att, vid härefter följande allmänna Landtbruksmöten tilldelas dem, som aflemna de bästa och fullständigaste redogörelse öfver utfodring och afkastning af deras koladugårdar, hvarvid mått, mål och vigt med den största noggrannhet angåfves, och i sådan händelse, borde ej formulair uppgöras för de upplysningar, som af hvarje pristäflare böra aflemnas? 8. Hvad inverkan bör Circulationsbruket utöfva på Ullkuluren och Fårskötsel? . . 9. Då kålrotsodlingen intagit ett så vigtigt rum I det Brittiska äåkerbruks-systemet, är väl anledning förmoda, att odlingen af denna växt i större allmänlighet äfven för vårt land borde medföra stora fördelar, hvadan hemställes: om ej likaledes prisbelöning borde utfästas för dem, som vid nästa allmänna Landtbruksmöte styrka sig hafva producerat den största qvantitet kålrötter på en gifven areal, då derjemte bifogas fullständig beskrifning på dervid användt förfaringssätt? 40. Är den nu gällande Stängsel-Författningen, i anseende till den princip, på hvilken den hvilar, gynnande eller menlig för landtbrukets fortgående utveckling, till äl högre fullkomlighet, a i sednare fallet, hvilka äro e grunder på hvilka en förändrad lagstiftni i detta fall borde hvila? gstiftning i dolt 41. Om äfven, genom förändrade stängsel-lagar, stängsel-skyldigheten till en stor del sknille uppböra, under hvilka förhållanden blir det för oss förmånligare, att såsom Engelsmän och Skottar m. fl. hafva jorden infredad uti vissa bestämda skiften, eller att, såsom uti en stor del af Tyskland och Frankrike, hafva den odlade jorden uian all stängsel? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Står bränvinsbränningen, på det sätt den nu bedrifves, i det samband med jordbruket, att den genom Sin inverkan på boskapsskötseln väsendtligen befrämjar ett förbättradt jordbruk? b) Kan Spannemål, på vanligt sätt torkad på plåt, eller på den af Schwartz inventerade torkinrätlningen, bibehålla sin fröbarhet? Eller äga Eldrior i detta och flera fall företrädet? c) Meåför den så kallade Kornskrufven fördelar framför våra vasliga spabmålsförvatingsrum? IH. 42. Är det förmåmligare att till landtmannaarbeten använda hästar eller oxar, och hvilka förbållanden hafva inflytande på valet mellan dessa olika slag af arbetsdjur? 43. Erferdrar ett efter jordens beskaffenhet lämpadt omleppsbruk betydligt större arbetsstyrka, än den, sem är beböflig för samma jords skötande i tvåskiftesbruk,l: och kan man antaga att de producerade foderväxterne ersätta den ökede arbetskostnaden? a 44 På Sveriges slättbygder synes det vanliga stängselsättet med gärdesgårdar kanske srart nog komma att uppböra, i ansseendetill materialets dyrhet; hvilket sätt för ögornas infredande blir då det fördelaktigaste: geRora häckar, vallar eller grafvar Mm. m.? 15. Hvilka busksag äro:till häckplantering de tjentioch van föra skoa bäckar äncamålsenligest anlöggas 46. Hvilzen ytterl: et har mani vårt land vunnit om täckta diken, erfarenhet fäfrando deras anläggning som nytta? . 47. Har erfarenbeten. här i landet bekräftat riktigheten af den satsen, att lerjorden bör gödslas starkare och mera sällan, men åc lättäre jordarterna deremot svagare och mera efta? . 48. Har med något nytt gödningsärmne försök blifvit verkstäldt, och med hvilken framgång? 49. Hvilken ytterligare er:arcnbet har man om nyttan af gödning med Benmiöl, Hornspån, Gnano, Rapsmjöl och Bockerskum — äfvensom med Kalk, Gips och andra mineraliska gödningsämnen? 90. Äro försök gjorde med få kallad gröngödning? Hvilka växter äro härtill mest passande, och under hvilka förbå!landen har detta sätt att göda jorden visat sig st? ; ry År otling medelst bränning att tillstyrka annorstädes än på meossjord? Huru verkställes sådan odling bäst, och huru skall den genom bränning nyodlade jorms 2 2n bana fRe Att bt NN SNACK mn