Aftonbladet – 14 juli 1848, sida 2

RIESDAGERN. I Ridderskapet och Adelns plenum i går afton slutades föredragningen af Ekonomiutskottets betänkande JV 96, om förändrad reglering af presterskapets aflöningssätt, m. m.; 5:e puvkten litt. D afslogs, de öfriga punkterna biföllos. — Statsutskottets utlåtande i anledning af erhållne återremisser å betänk — del 4 494, angående extia anslag till föremål, WUbörande civildepartementets handläggning, lades handlingarne, med undantag af en punkt om nslag till Westerås hamnbyggnad, hvilket anslag AYfslogs. — Åtskilliga betänkanden från Lagoch Sonomiutskotten biföllos. — Statsutskottets hems Han att en del afriksgäldskontorets gårdsplats mätte upplätas åt Stockholms stad, afslogs. Samma utskotts förslag till inrättande af ett arkiv i rikets ständers hus, bifölls. — Hos Bondeståndet förekom Lagoch Ekonomiutskottens utlätande N:o 25, i anledning af väckte frågor om förändring af 1897 års förordning om hemmansklyfningen. Diskussionen häröfver blef ganska liflig. En stor del ledamöter ogillade utlåtandet, äfvensom nämnde författning med dess inskränkningar i rättigheten att förvärfva och besitta mindre jordlotter, men ansågo föga hopp om ändring för rärvarande finnas. Andra yrkade återre miss, hvaribland Ola Månsson, som trodde att hvar och en som kan förvärfva enjordlapp och sjelfständigt bruka den; bör e82 rätt dertill. Det vore staltorparesystemet Som ästadkommer de flesta proletärer. — Appelqvist talade för bifall till betänkandet. — Sahlström ansag ändamålslöst att begära återremiss, men trodde hemmansklyfningen lej vara ruinerande, Om t. ex. socknezämnderne på hvarje ort finge sig Slagdt att yttra sig öfver lämpligheten af dess utsträckning. Han hade önskat att utskottet måtte tagit ämnet i närmare öfvervägande, ty om hemmansklyfningen ej blifvit så härdt motarbetad, vore statto-parcoch pro!ctärsystemet ej så utsträckt som nu. — Strindlund: Om bondeståndet Vore naturens barn och icke egde några pligter att uppfylla mot samhället, då skulle den af Sahlström förordade kommunistiska delningen af lika mellan alla gå för sig; men det skulle kom ma surt efter med denna vidsträckta bemmansklyfping, När desse små skola fylla sina åligganden till state. Mänga kloka män ha försökt sig i denna fråga sedan längliga tider, och bondeståndets plenvm torde få svårt att i hast träffa det rätta, byarföre betänkandet borie bifallas. — Ola Månsson svarade härtill, att fråga nu främst VOre derom, att en person som har elt litet kapitalmå få kunna derför köpa sig ett litet stycke jord och oantastad uppbruka den, Man tycktes inom ståndet föga vilja behjerta den fattiges rättigheter och öfverhandtagande