Aftonbladet – 12 juli 1848, sida 2

VV UU — J— lighet; och jag kan ännu i dag icke begripa orsaken, ty hon bade allt hvad hon kunde önska. Hon saknade ingenting, hvarken hästar eller ekipage, eller landthus och dylikt, cch hade öppen kredit hos sina modkrämerskor! Och oaktadt allt detta, uppnådde hon knapt krisen, när hon dog — dog bastigt i sin blomstring, jag försäkrar er! Verkligen? sade den tredje herrn, som hade lyssnat med synnerlig uppmärksamhet på enklingens erfarenhet. Nästan detsamma hände med min tredje hustrun, fortsatte m:r Thomson, som, det är sannt, icke vägde mer än 440 skålpund, när hon gifte sig. Men hon hade anlag att bli korpulent, ett anjag bvarom jag är en tämligen god domare, och sex månader efter sin första barnsäng vägde hon 193 skålpund; efter den andra 9236:, skålpund; men då kom krisen, Hon blef melankolisk och slog sig på främmande språk. Hon var en italienska till sin börd, och till slut blef hennes Iynna oroligt, och hon begynte inbilla sig, att jag icke höll af henne, och dylikt dumt tyg, som fruntimmerna få i sina hufvuden. Och ändå saknade hon ingenting! Hon hade allt det hon behöfde, allt det mioa andra hustrur bade haft, och hvarmed den första och sista voro nöjda, intill deras saliga döda. Ni är ännu i edra bästa år, mir Thomson, anmärkte den allvarsamme mannen näst intill honom, sedan han lagt ifrån sig matsedel; ni vill oifta er på pytt! Jag vill slå vad med er, att ni inom är och dag är åtminstone förlofvadn. Jag vill snarare slå vad om motsatsen med er; fastän jag tillstår på min heder, att jag icke kan tefva utan hustru. Jag är så van vid det äktalifvet från min ungdom, och jag skall allvarsamt sa mig om ännu en gång, om jag kan finna någon efter min smak, med anlag till korpulens och öfriga egenskaper. Men ack! jag skall aldrig få en hustru Jik min sista! Det skulle verkligen vara ett under, om jag det skulle. Ilon var från Rio de ia Plata, och vägde, det är sannt, endast 140 skålpund, när hon gifte sig, Men hon hade anlg3 ti fettma; ett anlag, säger jag er, som hor otvecklade vill 236, skålpund på fyra år; på fsta Är, Såger jag er! Och en bättre hustru, tillade wan med ena suck, en bättre hustru skall jag sannolikt aldrig mer få — en så tre0ig hustru som hon. (Forts.)