Aftonbladet – 12 juli 1848, sida 1

Article Image
UTRIKES. — FRANKRIKE. Det dekret franska nationalförsamlingen den 27 Juni beslutade, angående deportation af dem, som deltagit i upproret den 25, 24, 25 och 26 Juni, är af följande lydelse: Årt, 4. Deporteras skola, för allmänna säkerhetens skull, till Frankrikes transmarinska besittningar, utom medelhafsbesittningarne, de personer, som i häkte qvarhållas såsom de der blifvit igenkände, att hafva deltagit i upproret den 23 Juni och följande dagar. De sålunda utom gränsen deporterade personers qvinnor och barn äge fritt val, att dela sina mäns och sina fäders öde. Art, 2. Den ransakning, som börjat inför krigsrätterna, skall hafva sin gång, oaktadt belägringstillståndets upphäfvande, i hvad som rörer dem, hvilka vid ransakningen befinnas skyldige såsom upprorets chefer, eller såsom de der understödt eller underblåst detsamma, gifvit eller utdelat penningar, vapen eller ammunition, fört befäl eller begått någon handlipg, som gör deras upproriskhet mera svår. Samma föreskrift skall gälla om de frigifna eller förrymda arrestanter eller galerslafvar, som deltagit i upproret. Art. 3. En serskild förordning af nationalförsamlivgen skall bestämma det reglemente, som skall gälla för de deporterade personerna. Art. 4. Exekutiva makten äger att ofördröjligen befordra till verkställighet närvarande dekret.n Nationalförsamlingen har den 30 Juni beslutat återställande of municipalstyrelser i bela riket, hvilka i första dagarne efter revolutionen upphäfdes. Municipalvalen skola ega rum den 4 Augusti, och arrondissementsoch departementsrådsvalen den 4 September. 1Pais och Seinedepartementet bildas tillsvidare en provisorisk, municipal och departemental kommittc, tillsatt af verkställande makten, hvilken kommilc skall ersätta det af provisoriska reseringen upplösta municipalitetet. — Vi meddela i dag fortsättningen af vågra nskilda drag från de sista oroligheterna i Paris, hvilka stått au läsa i Daily News. Militärkommissionen, som håller sina sesioner i Tuilerierna, har redan ransakat omring 300 fångar; nästan alla dessa voro ibeittning af guldmynt: somliga hade ända till em louisdorer. Vi sågo, sade le Siecle, en losa full med mynt, hvilken blifvit tagen från nsurgenterna. Atskilliga af de häktade, som illfrågades af domrarne hvarför de icke förr såfvo sig, svarade: vi skulle göra skäl för de oenningar, som blifvit oss gifnan. Ingen har nnvu förrådt sina uppviglares namn.

12 juli 1848, sida 1

Thumbnail