Aftonbladet – 11 juli 1848, sida 3

SEM MMM ME Rn — Ina nn — Re reserverade sig mot detta beslut. — JM 4, afslag på föreslagne ändringar i nederlagsförordningen För afslag yttrade sig bhrr Rhodin, Norin, Stenberg. Bet. försvarades af hr Sjöstedt. Godkändes. — MM 5, om kontrollbestämmelser för importen från utlandet. Hr Spängberg talade för afslag. Hr Brinck begärde bifall. Godkändes. — JM 6—8 godkändes. — Ekonomiutsk:s uti. N:is 99—401, Statsutsk:s N:is 249—228 godkändes. Ekon.-utsk:s JA 96, om presterskapets löner, delning af de större pastoraten m. m. Hr P. H, Lindström reserverade sig mot godkännandet till utsk:s förslag i afseende på regleringen af pastoralierne på Gottland. Om upphörande afförhöjd tjenstårsberäkning. 4:a punkten, tillstyrkande sädant för lektorer och icke lektorer m. fl.; lades på hrr Stenbergs och Kocks förslag till handlingarne. 2:a punkten, om öfrige lärares löner; lades till handlingarne. I öfiige delar dels godkändes betänkandet, dels lades till handlingarne. Inbjudning från Bondeståndet, att antaga 6 terminer för årliga bränvissbränningen. Hrr Lagergren, Indebetou, Brinck och No in afstyrkte inbjudningen. Den blef ej antagen. Statsutskotte:s JM 229, om inrättande af ett arki? i R:kets Ständers his; godkändes. JA 235, om berillningsmedlisns inlevererande till riksgaldskortorcet; ogillades, efter af hr Valley derom frams:älld begäran. : Flere andra må blefvo jemväl afgjorde. — Bondeståndet medhann i gårdagens plenum endast e:t betänkande, Ekonomiutskottets MM 96, hvarvid frågan om ändringar i presterskapets puvarande löningssätt i två och en half timma ventilerades. Utsko:tet föreslog såsom lag lönekonveniioners ingående på alla ställen der sådant hittiils ej skeit. — Bergström från Skaraborgs län -kunde ej bifalla något sädant, ty deraf skulle endast uppkomma split och oenighet. Ökades löneförmånerne, borde presterskapet tillika åläggas att bättre vårda sitt kall; minskades de, vore skäl att presterne sluppe åtskilliga verldsbga bestyr. Betänkandet borda återremitteras eller afslås, och kardinalskäIt dertill vore: På hvad grund vill man ha ionventioner uppgjorde? Må man först bestämma det:a, och sedan stadga konventioner såsom en skyldighet, — ty all lag som uppgöres utan reglemen:erande blir endast ett vägsamt experiment. — Petter Jönsson y kate afslag. 4816 års författning, hvilken utskolt-t stadgat såsom norm för konventionerne, hänvisar åter till 4681 års författning, i som så!eses skulle blifva äterupplifvad med alla: sia för. skri ter om de artiklar, hvaraf prestetion-; de skall u:görass Då den sistnämnda författningen utkom, befanns den vara omöjlig att efterlefva, hvarföre så kallade sämjor mäste ingås på åtskilliga orter i Småland, och efter dessa har man! acltsedan utgjort sina skatter. Tvång härvid skulle endast fördubbla dessa utlagor. — Strindlund be-, klagade att han ej kunde hafva samma mening. Han ansåg betänkandet innebära ect medel att en gåvg komma ifrån det gamla trasslet vid utlagorna till presterskapet, om tuppen skal vara svart eller hvit, aborrn fiskad i går ell-r i dag, lös eller fast i köter oo. s. Vv. — Betänkandet borde biallas.; — Ola Månsson talade ifrigt emot utskottets för-;j slag, och önskade heldre att presterna finge, en bestämd lön. De flesta prester göra cj så mycket afseende på lära och religion, som på inkomsten för sig och efterkommande, d. v. s. de, sörja äfven för morgondagen. När en konvention , är slutad, stiga deras anspråk allt efter som för-. samlingen upparbetar sitt välstånd, och detta gå! de om cj annat ut att beräkna på åkrarne. Pre-! sterna borde ha lön på stat; åhöraren skulle då hysa större aktning för presten och det goda förhällandet dem emellan blifva fastare än nu. Således återremiss eller afslag. — Sahlström ansåg elt af två nödvändigt här inträffa: antingen funnes in-, om ståndet personer, obekanta med konventioners ; nytta, eller ock vore dessa vedersakares prester helt , olika alla andra. Författningen af 1684 modifieras, j l 4 Nm om m om pure teen I förs AS: af 3 eller 4 efterföljande. Godtycke hos prester angående konventionsvilkoren bindes genom när-, varo af kronooch konsistoriifullmäktige. Men! genom konventioner -undvikes, dels misshag mellan lärare och åhörare, dels blir konventionen,!: ingången i dag äfven på bårda vilkor, efter 50 år, betydligt lindrigare, då landet med detsamma nöd-; vändlgt stigit i odling, och detta har ofta varit. skäl till konventisners ingående. — Lars Larsson: önskade framförallt, stt religionen och dess värde ej mätte sammanblandas med presterskapets löner. ! Den enda förtjensten i betänkandet vore syftningen till enhet i aflöningen. Tal. ämnade visst icke förorda bifall, men bad ståndet fundera på hvad man: skall göra för att nedtysta det vid alla riksdagar. återkommande skriket öfver presternas löningssätt.!; Rutberg var långt ifrån att vilja bestrida nyttan af konventioner; men då Kongl. Maj:t sedan år 1816 afgifvit fem särskilda uppmaningar till kon-! ventioners ingående, borde detta vara nog, hvar-. före utlåtandet endast förtjente läggas till handlin-: garne. — Johan Johansson från Örebro län hade i i sitt anförande fått anledning berätta huruledes romerske kejsaren Constantinus, orätt kallad den store, år 394 tillade kristna kyrkan rätt att antaga arf, hvilket med tiden tillskyndade henne 40:delen. af all landsens egendom, ty hvad kyrkan får det! gömmer hon 0. s. V. Hyad sedan särskildt an-) gick utskottets forslag, så vore det oantagligt; men! man kunde ej vänta något bättre af ett utskott under närvarande representation — Bengt Gudmunds-! son yrkade återremiss och konventionsvilkorens bestämmande efter pastors uppgift till taxeringskom-. mittå. Nuvarande grund är ej lag och författningar, utan endast godtycke, såsom: hur.det förut! varit, på tiondeböcker, på vittnen o. s. v. — En mängd andra talare ytt:ade sig, för och cmot, hvarefter, vid anställd votering, frågan återremitterades med 43 röster emot 38, hvilka voterade för ! Å l afslag. Utskottets förslag till konventioner om bestämda löner för komministrar, återremitterades, äfvensom angående aflöningssättet för presterskapet i städerne. Emot det sednare beslutet reserverade sig Sahlström, vice talm. Nils Persson, Matts Persson m. fl. Ö Förändrad reglering af pastora!ier på Gottland, äfvensom tillstyrkt upphörande af dubbel tjenstårsberäkning m. m., bifölls; hvaremot sista punkten, tillstyrkande konventioner om klockareoch kyrkovaktarelöner, afslogs, såsom hänförlig endast till slarf och lapprin. Bondeståndets öfverläggning vid föredragningen af Konstitulionsulskoltets memorial till Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med förslag tillny riksdagsordning. Plenum den 9 Juni 4848. f8 (Forts. från lördagsbl.) Pehr Sahlström från Stockholms län skriftligen : Vid nu förevarande betänkande, som behabdlar den stora lifsfråga, bvilken vid flera föregående riksdagar utgjort förnämsta ändamåles för både nationm a rr RR ra RR