Aftonbladet – 11 juli 1848, sida 1

get; im dle-tid har landtfolket ännu istet b srepp d rom; och bila d Preussens 44 millione hö der es ätminston 40 millioner, som skulle : i yttersta raseri. om man förkunnade dem a! de skulle upphö a att va:a preussa-e och blifva tycka : att P ussers korung icke skulle lärg-e va a förnämste, och att tyska fö bundet och Tysklavds -iksförestånda-e nu me a skola rege a öfve dem. — Hela no-:a Tyskland är vandt att vända sins blickar till B-rlin och jag säger förut, at! -m tyska nationalförsan:lingen och :iksförestånda-en be: sllde någant.ng som stötte preussiska nations!kän-lan, så hace de ingen hörsamhet att förvänta i Preussen. Här ligger en klippa, på hvilken den :yska enheten lätt kan strands. Man tänke sig blott Preussen, med sin egna krigiska histo ia för de sista 200 åren, på hvilka hvar preussarshådar tillbaka m d stoithet; — man tänke sig hela vår statso.g nDism, som m d tal ika band samm np våller oss; vårt krigsväsen; vår känsla a att v ra en ve Idsmaht; vär landvidd — fån F:ankri.es gräns till Ryssland. — och det skall blifva t-diist att man i Pr ussen ännu aljemnt är preussiskt sinnad och längt me:a brir sg om Bei in än om. Frantkfu t. Alldeles de:samma — m:d u vantag ar Sachsen, der man hatar Preussen — gal.er för alla nordtyska stater, för kustländ ina vd Nordsjön för Mechlenburg, Braunschweg. Oid nburg och Hansestäderna. Härih kommer att nod. ni Tyskland är prolestantisk, men södern kutolsk, och att man i ärhund aden betraktat Pr us-ens furstar såsom prote tantismens skyddsbe:rar, samt nutid-ns Preussen sås m hembygden fö: an fria andliga utvecklingen, och för den tyska vetenskapen: och fiosofi-ns fadern-sland. Sammanställer ni alla dessa förhållanden, så skall ni lätt ana, att den tyska enbeten ännu ar,langt ifrån betryggad trots riksföreständarevalet. Ene dast genom stor klokhet och visdom kan det blifva möjligt att tillvägabringa den, och med vilko: ändå, att lyckliga omständigheter gynna bemödar: dete Förhastar sig åter den Tyska Nationa!fö:samlingen: förbiser den det gifna och nödvändiga: vi!l desg majoritet, bländad af passion och afund. åsidosätta Preussen, som måste träda i spetsen för T.skland, derföre att det är dess mäktigaste och bust organiserade samhälle och på samma gång det mest stridbara och intelligenta, — då synes sövdiingen emellan södra och norra Tyskland ouvdviklig. Denna sönd:ing skulle bbfya så mycket bedröflgare, om republiken tilläfventyrs finge öfverhand i södra Tyskland. Ett inbördeskrig vore deraf den oafvisiiga följden; och hotadt. österifrån af Rys-land, vesterifrån af Fraukrike, skulle Tyskland väntas af en förfärlig framtid, som under strömmar 21 blod antingen måste förvandla oss till republikaner, eller till Ryssar och Fransmän. Vid giyniogen af denna ovissa framtis kan ni föreställa er med hvilken mängd af tvifvel och bekymmer vi nu äro kringhvärfda. Nationalförsamlingen i Berlin är motsatsen till Nativnalförsamlingen i Frankfurt. Kan om den sednare sägas att man der går för brådsiötadt framåt, så skrida ärenderna så mycket trögare i den förra. Grundlagsstiftningen har hitills icke kommit långt ifrån sin utgångspunkt; den bilar ännu hos grundlagsutskottet, och kommer säkert icke på 3 till 4 veckor under rådplägning, Grundlagsutskottet har ett nära nog nytt förslag ati frame ställa, mot regeringens: och går dervid dem.ohratiskt till äga; ty för några dagar sedan har det upphäft adel och ståndsskilnader. förklarat xila fideikommisser och länsförhålanden med förstödslorätt lör obehöriga, och beslutit upphäfvandet af alla ännu qvarstäende feodalbördor. Den nya ministeren under Auerswald har tagit ett steg framät: den har erkänt revolutionen af den 18 Mars, och i sitt programm frånsagt sig alla bemeaulingsförsök med den gamla tiden och det gamla systemet. Folkets sjelfstyrelse skal! förverkligas: tjenstemannamassorna skola försvinna; en ny kommunelordning, en ny landsindeloinvg, en reform i krigsväsendet, en lag för medborgarebeväringen, skattejemkning, nya finanslsgar — allt detta kommer skyndsamt att föreläggas den konstituerånde församlingen: med ett ord: denna minister vill vara en handlingens minister! Vi få se huru långt den kommer. Den har bestämt sig för en representation med två kamrar: första kammaren utan pivilegier, men sammansatt af korporationsbeständsdelar; den andra en så kallad prolk-kammare,. Begge skola dock tillsättas af folket genom val; men icke omedelbara, utan melelbara, efter nu gällande vallag, eller genom valmän. Den nya ministeren härstammar till en del från venstra sidan af centern. Hyad som framför allt fattas oss för att komma ar vår närvarande betryckta ställning, det är krelit. Handel och rörelse hvila nästan alldeles, inlustrien ligger förlamad. . Ingen köper och ingen orgar ut, ingen menniska vill spekuleras, ingen ippgöra en affär. Härigenom brister arbete. Skaor af hungriga menniskor stryka omkring, utan tt finna bröd, och i Berlin ges emellan 20och 0,000 arbetare med sina hushåll, som hafva inenting att göra och icke veta hvad de skola föreaga. Härtill kommer att den talrika klassen af nindre handtverksyrken äfven vackla på undergånens brant. Likt alla stora städer, har äfven Berin haft sin förnämsta lifskälla i lyxen; men all yx har upphört, och de som arbetade för den äro wu brödlösa. Det tjenar oss härvid till intet, att åra förhållanden till Ryssland nu låta fredligt, ill följd af de från Petersburg ingångna försäkrinarne alt man der icke tänker på något krig, utan narare vill göra allt bvad man kan till upprättållande af freden i Europa. Lika litet gagnar let oss, om det verkligen skulle lyckas den engelka bemedlingen att förmå Danskarne till antagande f fredsförslagen i Slesvigska frågan. Då Danskarne ned orubbligt öfvermod göra anspråk på Slesvig, å anser man saken för ingenting mindre än lätt, astän Slesvigarne för intet pris vilja vara Danskar (2). n här af 40,000 man Preussare och Tyskar håller u hertigdömena besatt, och general Wrangel, em od och beslutsam soldat, har det uppdraget att äl ej öfverskrida Jutlands gräns, em han ej blir nfallen, men att inom Slesvigs gränser med vaenmakt tillintetgöra allt motstånd. Det är der;re möjligt att en slagtning der snart kan komma it hällas mellan den förenade tyska hären och en skandinaviska, men hvilken vi skulle beklaga mm en onyttig blodsutgjutelse, äfven om vi serade. Vårt tillstånd kan endast bjelpas genom kredin; men den kan icke återkomma innan lugn och rdning äro betryggade. I detta ögonblick inbeordra alla regementen sina server, så att hären derigenom uppbringas till )0,000 man under vapen. Af landtvärnet har ttills blott omkring en fjerdedel (50,000man) ifvit inkallad. Tillika bestyckas samtliga gränsstningarne. Man vet icke rätt hvad dessa krigia anstalter betyda; men sannolikt hafva de förNledts af de sista förfärliga händelserna i Frankke Man befarar uppkomsten dercädec af on