Aftonbladet – 8 juli 1848, sida 3

jelse, hvarför han af engelska bögkyrkan var utsatt. — Ibland de mest upplysande styckena är dr Gumelii lilla uppsats om fasta och flyttbara: skolor, samt om det påstådt öfverdrilfna kunskapsmått, som kongl. stadgan om folkundervisningen föreskrifver. Hr G. uttalar här högt och öppet sin protest mot hvarje binder för beredande af en vidsträcktare och allmännare folkbildning,. Den lilla afbandlingen har ursprungligen utgjort ett anförande i prestesltåndet den 24 Augusti 1844; och vi rekommendera det till publikens behjertande. Såsom prof på tidskriften och för att tillika framvisa ett vackert och efterföljansvärdt exempel, anföra vi från sid. 49 huru barnen lifvas till håg och sinne för Handaslöjders öfning i Österåkers skola af Strengnäs stiftp. Derom siges: Skolläraren i ofvannämnda skola, Oscar Högström, elev från seminarium i Strengnäs, tillfrågade en dag sina lärjungar: hvad de plägade roa sig msd hemma på lediga stunder? Gossarne svarade: vi krela (snickra, tälja) om qvällarne, då vi komma från skolans. Detta svar gaf den i handaslöjder, i synnerhet snickra, sjelf öfvade och nitiske skolläraren anledniog till den nyttiga inrättning, som bärmedelst meddelas hans aktade embetsbröder. Nå välv, sade han, kreten då så, att j kunnen visa edra arbeten, och tazen med eder upp i skolan, hvad j kretat.n Gossarne voro ej sena att efterkomma denna uppmwaning af sin älskade lärare. Iaom kort tid kommo de upp i skolan med fulla fång af hvad de hemma täljt och snickrat. De bästa utmönstrades, och det sämsta fingo de taga med sig hem igen. De gillade arbetena upphängdes i skolan efter nummer med påskrift af de unga arbetarnes namn. Detta uppmuntrade äfven de lättjefulla, som eijest gingo hemma och på lediga stunder endast rosde sig med vanliga barnnöjen, så att de äfven begynte att taga något nyttigt arbete för händer. Snart var det ingen af gossarne i skolan, hvsrs ålder tillät dem använda knif och sig, hvilken ej försökte sin lycka, att förfärdiga något litet täljoch snickeriarbete. Denna väckta håg och lust hos gossarne att göra något nyttigt, väckte hos läraren tanken på, att äfven hos flickorna väcka håg och lust att öfva sig i de handaslöjder, som tillhöra deras kön. Han uppmanade således äfven dem att sy, sticka eller spinna något, com de kunde visa läraren. Så börjsde äfven de att sticka små strumpor, sy kragsr, nattkappor och skjortor, hvilka äfvenledes med påskrifna namn och nummer, upphängdes på sitt särskilta rum i skolan. En ädelmodig och om folkbildningen ömbjertad man i socknen, hr kapten Sterky på Forssby, som omfattade den pya idan med värme, föreslog att hålla en auktion på de arbeten, som förfärdigats af barsen och inköpte sjelf de flesta. Utgifvaren, som sett de små modellerna, kan intyga, att de, efter hans omdöme, äro väl lyckade, i synnerhet när man tager i betraktande derss mästares unga ålder, 9—14 års barn, och de ofullkomliga verktyg, hvarmed de förfärdigets. I synnerhet utmärkte sig en väfstol för noggrannhet och säkerhet i utförande af dess minsta delar. Den gosse, som förfärdigat detta väftyg, lärer dock haft en far, som är snickare, att tacka för denna sin ovanliga fallenhet och färdighet att snickra. Så, som gossarnes täljsrbeten, voro äfven flickornas syoch stickarbeten, i modsllform. Nästen allt, som förekommer i en bondes stuga, redskepsbus och garderob, fanns här i miniatur upphängdt. rder om 3 tums längd, harfvar i 3—4 tums fyrkant, årderdrägt om 4, 5 tums längd; y!lestrumpor, förkläden och kragar passande för ep stor docka o. s. v. Till dess folkskolorna vinna sin nödiga tillbyggnad af slöjdskolor, torde intet kättre medel kunna uppfinnas, att lifva håg och sinne för husflit och handamlöjder. Den, som kan göra ett litet årder rigtigt som gosse, kan också göra ett stort årder rigtigt som fullvuxen man, och den som kan sy en skjorta åt sin docka som liten flicka, kan också sy en skjorta åt sin man som gilt. Äfven den fördel medför denna uppfinning, att främlingen, som besöker skolan, kan på ett ställe få se samlade modellerna ill de verktyg och husgeråds saker, som från urminnes tider varit begagnade i socknen. Ty hvad som finnes hemma 1 föräldrahuset, det eftergöra barnen. De redan förfärdigade modellerna äro uppställda i Österåkers skola. Dessa normalmodeller bibehållas alltid i skolsp och säljes icke. Men hvad barnen arbeta derutöfver får gå på offentlig auktion. Tvenne sådana auktioner hafva blifylt hållna, hvarvid, som redap är npämndt, hr kapten Sterky till en uppmuntran för barnen godhetsfullt inköpt det mesta. Hr Sterky, som nitälskar för detta, som för allt annat, hvilket kan leda till undervisningens och folkuppfostrans befrämjande, Järer vid dessa tillfällen hafva gifvit för ett par strumpor 42 sk., för en plog 6 sk., för ett par väfstolar 48 sk., för en har! 4 sk.. för ett par kälkar 8 sk., för en soffa 12 sk. o. sg. Y. För att rätt uppskatta värdet af denna inrättning, behöfver man blott läsa igenom den nyligen utkomna handtverksordningens 2 8 4 art., som tillåter landtmän att oförhindrade, med biträde af sina hemmavarande barn cch lagstadda tjenstebjon, till afsalu förfärdiga de fabriksoch handtverksarbeten. hvilka såsom föremål för husflit kunna af dem åstadkommås, och derjemte erinra s!g, stt en stor del af barnen i en folkskola icke hafva något eannat kapitaf, att bygga sin framtida bergning-på, än — siva händers arbeter.r