Aftonbladet – 6 juli 1848, sida 3

DJURGÅRDSTEATERN. Vill man denna tiden på året se något för själ och sinne upplyftande skådespel, så är det säkrast att hålla sig till den sköna naturen — man behöfver då ej söka sitt nöje på ch ant språkslös sommarteater; har man deremot Just att skratta bort en vacker aftonstund, så se vi ingenting som hindrar den resp. allmänheten alt strömma till djurgårdsteatern, för att göra bekantskap med Allas onkel; ett dramatiskt skämt af Ridderstad. Så länge den svenska Komedien ännu befinner sig i slink-åren, få vi icke räkna så noga med ydet kära barnets något ovårdliga fasoner. Lemnom således tills vidare å sido de stränga anspråken på sammanhang och en åtminstone dramatisk rimlighet i plan och situationer, och nöjom oss med att le åt de ystra upptågen al en fantasi, som nu visar sig lika lekfull som hittills högstämd. Hr Ridderstad är en liberal man; ban tillhör reformvännernas sällskap, godkänner icke klassval, bråk och sextondelar och är långt ifrån att gilla det obetingade bifall Stockholms börs gaf åt regeringens soi-disant-grå representationsförsleg. Antagligen bar br R. velat hämnas på vår godan grosshandelskår genom att låta ett par, af. dess, medlemmar söga och begå åtskilliga Sottiser: Känner herrskapet en viss respektabel grosshandelsfirma, grannlagenheten förbjuder oss att upprepa namnet — en firma, hvars båda boagsmän drifva gemensamma affärer så väl i kärlek som i kommers? två gifta grosshandlare, som hafva gemensam våning vid Skeppsbron? Det är i deras familjlif herr Ridderstad införer oss. ÅR Deras utsträckta tillämpning af gemensamhetsprincipen leder derhän, att grosshandlar Carl förirrar sig in i fru Herrmans rum och grosshandlar, Herrräian kommer på samma sätt att göra fru Carl besök i stället för att göra i -kaffen, Det der kan icke gå bra i längden, De unga fruarne äro ganska bekymrade ej mindre för familjernas rykte än för sin husliga sällhet. Det är mer än lyckligt att icke herrskapet Carl Herrman blifvit en fabel för hela staden; ty de bedrifva sin kärlekshandel så öppet och oförbehållsamt; som -om det vore fråga om hvilken annan slags-handel som helst, idkad med societetens eller handelskollegiibehöriga tillstånd. Efter åtskilliga befängda förvecklingar hotar saken att få ett tragiskt slut, då de båda kompanjonerna blifvit boptussade till en duell med hvarandra. Det är så mycket märkvärdigare att denna aflöper utan blodsutgjutelse, som ingendera af de fäktande förstår att föra värjan, vid hvilket förhållande vår farhåga för en olycklig utgång var minst lika stor som-f. du hr öfverståtbållarens för ett väpnedtenationalgarde. Baruil: tänktes vederbörende, vn ) lägg plitenbort, shansärar, bch undfly sådan ro, hvars nöje kostar tårar. Men det hör icke hit.