Aftonbladet – 5 juli 1848, sida 2

— Under afvaktan af vidare underrättelser om utgången af det blodiga dramat i Paris, insågo vi icke olämpligt att i gårdagsbladet appteckna några omständigheter, på grund hvaraf det kan anses icke blott möjligt, utan sannolikt, att denna revolt hade, på sätt hanlelsministern Flocon påstod, haft sin egentliga orsak i bearbetningar från hemliga anhängare, lels till den fallna orleanska dynastien, dels ill prins Louis Napoleon, dels till den äldre bourbonska liniens pretendent; och detta så mycket mera, som man kan antaga att dylika unspråk, vare sig till förmån för en eller annan personlighet, gerna skola ses, om icke underblåsas af den ryske sjelfherrskaren och andra furstar, hvilka i alla tider burit farbåga för det demokratiska elementets insteg, men synnerligen för republiken, och i följd deraf troligen gerna skulle vilja vedervåga något för att hindra elt sådant statsskick ifrån att vinna fasthet och bestånd bland en så stor och mäktig nation, som den fransyska, hvars moder, smak och plägseder sedan långliga tider alltid brukat efterapas af det öfriga Europa, huru mycket man än sökt att göra sig förnäm och stolt på fransmännens bekostnad. Det är också klart, att om än den stora majoriteten af fransyska folket önskar republikens vidmakthållande, och anser ett annat statsskicks återvändande höra till: omöjligheterna, sedan jemväl den orleanska dynastien numera är borta; — och att detta är den allmänna sinnesstämningen, har äfven under den sednaste olyckliga katastrofen tyckts visa sig såsom ovedersägligt ej blott i det allmänna nit och den uppoffring, hvarmed både armeen och nationalgardet stridt för uppresningens dämpande, utan ock i den enhällighet och värma, hvarmed nationalförsamlingens ledamöter vid så många tillfällen under dessa dagar instämt i ropet: lefve republiken! — det är klart, säge vi, att allt detta icke bindrar, att särskilda partigäcgare kunna och måste finnas, som, drifna af enskilda passioner, intressen eller ärelystnad för egen eller sina patroners fördel, icke draga i betänkande att sätta allt på spel, utan att fråga efter det lidande, som derigenom förorsakas landet i det hela; och som kan hafva inflytande på en hel verldsdels Iugn och framtid. Vi observera i detta hänseende uti de engelska tidningarne med sista posten, att några af deras korrespondenter från Paris redan på afstånd anat betydelsen af de moln, som sammandrogo sig på den politiska horisonten, och under de näst föregående dagarne förutspått, alt ett svårl utbrott af sådana an