Aftonbladet – 1 juli 1848, sida 2

utvärtes sken, dåligt lyäne och melsnioli, hvilken) imedlertid, enligt erfarna psychologera försäkran, har sin grund I en tidig mätthet vii lifvets nöjen, utap kärlek. Tåfland2 med den stjernas glans, på hvilken dess blick tycktes fästad, upplystes det brasilianska fruntimrets öga af stt eget uttryck. Hornhinnanps mörka rundning, som visade sig endast som en stor svart pupill, utan ens en skugga af annan färg, omgafs af en blåaktig hvitbet, samt var rikt på det magnetiska fluigum, som ofta nästan helt och hållet saknas i mörka ögon. y Rummet, vid hvars fönster ceita fruntimmer sati i.en vårdslös ställning på en divan, var enkelt möbleradt i fransk sil. Eno öppen dörr nära ett fortepiano ledde till en sängkammare, i hvilken en liten flicka af omkring fyra års ålder: hvilade, hvilken knoappt någon kunde hafva tagit för det brasilianska fruntimrets dotter, emedan hon sjelf såg ut som. en flicka, och barsets drag ej hade den minsta likhet med hennes egna. Försävkt i betrekte!ser, som sannowkt icke skulle hefva funnit någon utgjutelse om hennes förtrogDasta vän, i fall hon hede någon, )varit närvarande, såg hon ut i den stjernbeprydda natten, utan att bekymra sig om tidens lopp. En kolossal låderlapp, af en ugglas storlek, flaxade öfver fönstret och vidrörde med sina vingar de breda gardinerna, som sakta fladdrade för vinden. Påminnande sig sin jordiska ex!slens, sansade hon sig i hest och vaknade från-sintankeverldi:Hon skyndade till den öppna änzkammardörrn, betraktade med nöje den lillas fridfulla slummer och fsttade en nätt klockstränrg. Eo gammal negrinnainfann s!g, sombåda vårit hennes amma och pusöm bbarnflicka passade upp: på henne. pHsar ärshoken, som doktorn sist skickade mig? frågade hon med matt: röst. Gif mig ljus och se efter henne. Jag kan icke sofva, och måste läsa något.p Den gamla qvinnan tände vex!jusen, som stodo i beredskap på ett bord i silfverljusstakar inom glascylirdrer; sökte och fann boken,-och var på väg att lemna rummet. V Äro pistolerna välladdade?, frågade ladyn; kap jag lita på dem?o pSäkert, sernora; jag har laddat så många pistoler i mitt lif, och förstår detta lika väl som en karl. De ligga der på nattbordet vid -er:säng. Då må ni gå till bvila; men om ni märker det minsta, om någon skulle ligga på lur häromkring, om ni hör fotsteg vid trädgårdsporten, kom då ge