Aftonbladet – 29 juni 1848, sida 3

Lagutskottets betänkande JM 82, som tillstyrker) bifall till Kongl. Maj:ts proposition angående vissa lagbestämmelser med afseende på enskilda banker, bifölls. Förslaget — i utlåtandet A4 54 — till förordning angående förlags-inteckning, afslogs sedan grefvarne E. Sparre och Lagerbjelke yttrat sig deremot. Utskottets afstyrkande utlåtande öfver Kongl. Maj:ts proposition med förslag till sådan förordning godkändes. Lagutskottets bet. AA? 56, hvari utskottet hade tillstyrkt indragning af kämners-, lagmansoch riddaresynerätterna samt uppgjort förslag till derigenom erforderliga förändringar i allmänna lagen, underkändes. Hr von Hartmansdorff ansåg neml. förändringen icke kunna vidtagas utan nödiga förberedelser. Man måste skaffa de rättsökande den andra instansen närmare än t. ex. Svea hofrätt är till Norrland, och således antingen bilda flera hofrätter eller ock — hvilket vår tid troligen ej skulle gå in på — skapa kringresande domstolar. Hofrätterna som knappt hinna sköta de göromål, som nu åligga dem, skulle än mindre kunna åläggas flera; tillgångar till arfvoden åt adjungerade ledamöter finnas icke. Lagutskottet har icke föreslagit någon ersättning för förlorade sportler åt Jagmännen. Således återstode intet annat än att antaga reservanternes förslag, elter ock afvakta utarbetandet af den —— a AA nya rättegångsordningen, hvarmed lagberedningen nu är sysselsatt. Det sednare föreslogs af hr von H. — Grefve Lagerbjelke deremot förordade antagandet af doktor Säves förslag till en underd. skrifvelse, hvaruti ständerna, med tillkännsgifvande af sin åsigt om de ifrågavarande rätternas indragning, skulle anhålla om ett fullständigt förslag, vid nästa riksdag eller så fort ske kan, ej mindre till alla de förändrivgar i allmänna lagen eller sersk Idt utfärdade författningar, hvartill den ifrågasatta indragningen föranleder, än äfven till den förändrade organisation af de öfriga allmänna domstolarna, som i sammanhang härmed kan finnas af behofvet påkallad. Hr Cederstråhle gillade ej den framställda önskan om afslag på utskottets hemställan. Det vore af vigt för det nya lagförslaget, att Ständerna afgåfve en opinionsyttring om Jagmansrätternas upphörande. — Med en hofrätts inrättande t. ex. i Hernösand vunnes visst en fördel för de deromkring liggande landskapen, men icke för de aflägsna norrländska; ty der boende personer kunde i alla fall ej sjelfve inställa sig, utan måste anlita ombud i Hernösand så väl som i Stockholm. Skillniden för dem blefve blott den obetydliga i afseende på porto. Funne Kopgl. Maj:t binder möta för förändringens verkställande, så blefve densamma nog uppskjuten. Doktor Säves förslag antogs vid votering, som utföll med 24 röster för detsamma och 48 för utskottets förslag. Statsoch Bankoutskottens hufvudsakligen tillstyrkande utlåtande öfver Kongl. Maj:ts proposition angående medel till slutligt liqviderande af köpeskillingen för en till ny lokal för myntoch kontrolverken inköpt egendom, äfvensom till betäckande af öfriga med dessa verks flyttning förenade kostnader, bifölls. — Presteståndel. Då Lagutskottet: betänkande om indragning af åtskilliga underdomstolar förekom, var herr erkebiskopen strax färdig att till ledning för diskussionen framställa ett par inkast mot förslaget. Utskottet bar icke, sade ban, varit betänkt på anvisande af medel till de kostnader ökade göromål för hofrätterna skulle medföra, ej heller gjort afseende på förslagen att särskilda divisioner af hofrätterna måtte arbeta i landsorten. Prosten Odelberg, reservant inom Utkottet, ansåg de ifrågavårande domstolarnes indragning. af behofvet påkallad, men kunde ej godkänna sättet derför; han upsrepade inkastet om de stora förändringar i hbofrätternas organisation och de kostnader som förslagets verkställighet skulle medföra, och yrkade att man måtte inskränka sig till en underd. skrifvelse att K. M. täcktes låta utarbeta och för Ständerna framlägga ett förslag i ämnet. Prosten. Cnattingius deremot biträdde Utskottets hemställan. Han abdsåg alla betänkligheter undanröjda genom Utskottets förslag att öfverlemna åt EK. M. bestämmandet af tiden då indragningen lämpligen må kunna försiggå, o. s. v. Hvad som borde göras för utvidgning af hofrätterna och hvilka kostnader man fioge vidkännas, komme först att visa sig någon tid efter den föreslagna förändringens verkställighet, och då blefve rätta tillfället att bedöma hvilka åtgärder i dessa afseendea vore att vidtaga. Indragniogen hade blifvit yrkad vid flera föregående riksdagar, och de skickligaste lagfarna män vore ense cm fördelen deraf; vid sådant förhållande borde betänkande. Doktor Säve, reservant, var af samma åsigt som prosten Odelberg. Man borde stanna vid det välbetänkta förslag, som Lagutskottet hemställde och två riksstånd beslöto vid förra riksdagen, nemligen en underdånig skrifvelse. Utskottets nu gjorda hemställan att Kongl. Mösj:t i värsta fallet skulle sjelt bestämma tiden för reorganisationens verkställighet, bevisade huru ovisst utskottet varit om dess verkställbarhet för närvarande. Doktor Reuterdahl ansåg likgiltigt om betänkandet bifölls eiler afslogs: det skulle i alla fall svårligen vinna sanktion. Här väntes förslag till en Iny rättegångsordning; innan den blifvit synlig, vore det för tidigt att besluta om domstolarnes organisation. Tall instämde i syftningen af utskottets förIslag, men då detsamma ej kunde hafva någon påföljd, yrkade han uppskof. För att ändå något måtte göras, hemställde han huruvida man ej kunde besluta en sådan underd. skrifvelse som några Ireservanter föreslagit. Doktor Gumwlius: Att medgifva syftningen Jaf en sak, behbofvet af en reform, men komma med linvändningar emot det föreslagna sättetv och yrka luppskof — det vore att i sjelfva verket vilja blifva vid det gamla. Talaren besvarade åtskilliga mot ibetänkandet framställda anmärkningar. Flera instämde med honom. I Biskop Hallström talade för reservanternas skriflvelse. Han anmärkte emot utskottets förslag, bland lannat som orden föllo: att borttaga det som är -löfverflödigt, men ej sätta något 1 stället, kan ej kallas reform. För öfrigt lade han vigt på d:r 00 SEEN AEA EEE KORANEN 1 so AA det ej anses förmätet att yrka bifall till Utskottets