Aftonbladet – 29 juni 1848, sida 1

ej formulair uppgöras för de upplysningar, som af hvarje pristäflare böra allemnas. a 8. Hvad inverkan bör Cirkulationsbruket utöfva på Ullku!turen och Fårskötsel? i 9. Då kålrotsodiingen intagit ett så vigtigt rum i det Brittiska åkerbrukssystemet, är väl anledning förmoda, all odlingen af denna växt i större allmätlighet äfven för vårt land borde medföra stora fördelar, hvadan hemställes: om ej likaledes prisbelöning borde utfästas för dem, som vid nästa allmänna Landtbruksmöte styrka sig hafva producerat den största qvantitet! kålrötter på en gifven areal, då derjemte bifogas fullständig -beskrifning på dervid användt förfaringssätt? 10. Är den nu gällande Stängselförfattningen, i anseende till den princip, på hvilken den hvilär, gynnande eller menlig för landtbrukets fortgående utveckling, till allt högre fullkomlighet, och i sednare fallet, hvilka äro de grunder på hvilka en förändrad lagstiftning i detta fall borde hvila? 41. Om äfven, genom . förändrade stängsel-lagar , stängsel-skyldigheten till en stor del skulle upphöra, under hvilka förhållanden blir det för oss förmånligare, att såsom Engelsmän och Skottar m. fl. bafva jorden infredad uti vissa bestämda skiften, eller att, såsom uti en stor del af Tyskland och Frankrike, hafva den odlade jorden utan all stängsel? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Står bränvinsbränningen, på det sält den nu bedrifves, i det samband med jordbruket, aft den genom sin inverkan på boskapsskötseln väsendtligen befrämjar ett förbättradt jordbruk ? bj) Kan Spannemål, på vanligt sätt. torkad på plåt, el ler på, den af Schwartz inventerade torkinrättningen, bibehålla sin fröbarhet? El!er äga Eldrior i detta och flere fall företrädet? å ce) Medför den så kallade Kornskrafven fördelar framför våra van!iga Spanmålsförvaringsrum? I. 42. Är det förmånligare att till landtfnannaarbeten använda hästar eller oxar, och hvilka förhållanden hafva . inflytande på valet mellan dessa olika slag af arbetsdjur? 13. Erfordrar ett efter jordens heskaffenhet lämpadt omloppsbruk betydligt större arbetsstyrkav än den, som är behöflig för samma jords skötande i tvåskiflesbruk, och kan man antaga att de producerade foderväxterne ersätta den ökade arbetskostnaden ? 44. På Sveriges Slätllbygder synes det vanliga stängselsättet med gärdesgårdar kanske snart nog komma att upphöra, i anseende till materialets dyrhel; hvilket sätt för ägornas infredande blir då det fördelaktigaste: genom häckar, vallar eller grafvar m. m.? 45. Hvilka buskslag äro till: häckplantering de tjenligaste, och huru skola häckar ändamålsenligast anläggas och vårdas? 46. Hvilken ytterligare erfarenhet har man i vårt land vunnit om täckta diken, så väl beträffande deras anläggning som nytta? 47. Har erfarenheten här i landet bekräftat rigtigheten af den satsen, att lerjorden bör gödslas starkare och mera sällan, men de lättare jordarterna deremot svagåre och mera ofta? 48. Har med något nytt gödningsämne försök blifvit verkställdt, och med hvilken framgång? 19. Hvilken ytterligare erfarenhet har man om nyttan af gödning med Benmjöl, ,Hornspån, Guano, Rapsmjöl, och Sockerskum — äfvensom med Kalk, Gips och andra mineraliska gödningsimnen? 20. Äro försök gjorde med så kallad gröngödning? Hvilka växter äro härtill mest passande, och under hvilka förhållanden har detta sätt att göda jorden visat sig såsom fördelagtigast? 24: Är odling medelst bränning att tillstyrka annorstädes än på mossjord? Huru verkställes sådan odling bäst, och huru skall den genom bränning nyodlade jorden behandlas samt under följande år besås, för att, jemte bibehållande af sin bördighet, lemna brukaren den största möjliga afkastning? Hvilka äro de misstag, som vid sådant odlingssätt vanligen begås? 22; Finnes någon bestämd erfarenhet att Svenska Kålroten är svårare att odla uti vårt land, än Rofvan? Hvilken behandling af jorden -har man för Kålrotsodling funnit tjenligast, och vid hvilken tid bör såningen eller planteringen företagas, och på hvad sätt? 23. Hvad erfarenhet har man rörande odlingen af öfrige Turnipsslag, och hvilken kulturmethod af dem är isynnerhet att tillstyrka? : 24. Hari man under de sednare åren vunnit någon ytterligare erfarenhet om Potatessjukans orsaker, -och om medlen att förekomma densamma? Har gödning med vissa salter minskat eller förekommit sjukdomens härjningar? 25. Hvad är orsaken till den jemförelsevis inskränkta odlingen af Vårhvete, och är detta säde osäkrare eller mindre lönande, än korn? 26. Äro någre försök gjorda med odling på åkern och i stort af: Bruna Bönor (Phaseolus nanus) och hvilka resultater haf,a vunnits? 27. . Hvad nytta medförer Spergel såsom bete, och ifall af skörd såsom hö? I-hvilken jordmån trifves Spergel, och huru bör vid såning deraf jorden behandlas? 28. Då hästbönor utgöra ett så synnerligen närande foder för all gödboskap och ett utmärkt godt för både kor och hästar, och då detta bönslag i England vid cirkulationsbruk på lerjord, hvarå rotfrukter ej med fördel kunna odlas, härför anses såsom den bästa ersättning, och tillika såsom en tjenlig förväxt för hvete; så frågas: hvilken erfarenhet hafva svenska jordbrukare. i dessa hänseenden? en 29. Har klöfverfröets produktionsort något inflytande på klöfverns förmåga att uthärda vintern, så att: klöfverfrö: från ett kallare klimat skulle gifva en härdigare klöfver än det, som erbål es från ett blidare? 30. Hvilket är bästa sättet alt behandla gräs, vare sig naturligt eller artificielt, då sådant skall beredas till nö, så att det må löpa den: möjligen minsta risk, att ander bergseln blifva bortskämdt eller förlora i sin sodhet? j . a 314. Hafva de på sednare tider åvägabragte ängsvaltningsanläggningar fortfarande motsvarat de förhoppningar, man vid dem fästat, och hvilka äro de resultater, man häraf vunnit? MN Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: d) Hvilket är det förmånligaste sättet att öfver vin.ern förvara Potates? e) I händelse potatessjukan skulle fortsätta sina härjningar, hvilket surrogat för nämnde jordfrukt borde då företrädesvis förordas? f) Hvilken erfarenhet äger mån rörande odlingen af vitbetor, vare sig till sockerberedning eller boskapsfoder? g) Hvilka kornsorter har erfarenheten visat med största fördel kunna odlas? on H h) Äga de s. k. kronärterna några företräden framför våra vanliga ärtsorter? : i) Som erfarenheten visat, att oWlingen af vinterrapsat endast i vissa delar af Sverige kan drifvas istörre skala, så frågas: om man i stället försökt odlingen af sommarrapsat och med hvad framgång? rn: k) Har humleodlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktig och om så är, genom: hvilka medel skulle den kunna mera allmänt spridas? 8 ar At 1) Hvad är orsaken, att i nägra af våra landskaper odlas lin uti stor utsträckning och till betydligt afsalu, ander det att samma växt i andra landskaper icke ens odlas till husbehof? . . m) Månne orsaken till. det belgiska linets företräden ramför det svenska ligger i sjelfva kulturen deraf, eller i dess beredning, eller möjligen i beggedera ? Och senom hvilka medel skulle linproduktionen i vårt land cunna höjas till större fullkomlighet? an) Skulle icke odlingen af hampa, som nu litet eller ntet bedrifves i Sverige, förtjena att allmännare utbrelas? Och finnes någon hampsort förmånligare än den anliga hos oss odlade? a 2 0) Har man under de sednare åren lärt känna några ya sädesväxter, bandelsväxter, rotfrukter, gräs eller anIra foderslag. som synas förtjente af allmännare upphärksamhet? P) Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner f det värde, att de förtjena allmänt spridas, på sednare ider blifvit kända? mer I AA mA rr rr — Pa HI. till Sverige införskrifne raceposkap här it de goda egenskaper. hvarför racerna 32. Har den landet bibehåll