Aftonbladet – 29 juni 1848, sida 1

ska kor, med god skötsel, gifvit i förhållande till deras foder? :55. Har någon bestämd skilnad utrönts mellan smörafkastningen af mjölk efter drankfodring och den efter annan utfodring? 36. Aro oljekakor ett sundt foder för mjölkkor, och hvad bör man tro om de menliga verkningar deraf, hvilka åtskilliga landtbrukare förmena sig hafva erfarit? 37. Har en flera år fortsatt sommarstallfodring af kor inverkat menligt på djurens helsotillstånd eller på deras mjölkningsförmåga: eller har man funnit att korna under sådan behandling oftare blifva gall, än då de födas på sommarbete? 38 Har det blifvit utrönt, huruvida Guenons kännetecken på mjölkkors godhet äfven kunna tillämpas på vår svenska boskap? 39. De olika utfodringssätten: kallt foder. med varmt vatten uppmjukadt ångkokadt och .sjelfupphettadt: huru förhålla sig dessa till hvarandra, så i afseende på mjölkafkastning och på köttbildning, som i hänsigt till de för dessa utfodringssätt erforderlige kostnader? 40. Äro de egenskaper, som erfordras hos en för krigsbruk tjenlig hästrace, så olika med dem, som fordras hos goda landtibrukshästar, att kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet. icke på samma gång kunna befrämja det sednare? 41. Huru skall, utan afseende på kronans stuterier, hästafveln i och för landtbrukets behof kunna förbättras, och hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några resultater? Från föregående landtbruksmöten uppskjutna frågor: q) Hafva några surrogater, i stället för mjölk, med fördel blifvit använde vid uppfödning af kalfvar? r) Man använder flerestädes, i synnerhet i södra Tyskland, kor till dragare, och anser att en måttlig ansträngning icke minskar mjölkafsöndringen, samt att kor så behandlade sällan blifva gall. Har man någon erfarenhet härom i Sverige? s) Finnes i vårt land någon utmärkt svinkreatursrace? Hafva de från Lincolnshire i England i sednare tider hit införskrifne svinkreaturen företräde framför de inhemska racerne? t) Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofva, och för hvilka de fina fåren företrädesvis passande? 2) Har genom de på flere ställen verkställde korsningar af olika fårracer, någon ny konstant race uppkommit; och, om så skedt, hvilka äro dess egenskaper? v) Hvad erfarenhet har man om sommarlamningen, och under hvilka förhållanden förtjenar den företrädet framför vinterlamningen? i a) Hafva på de sista tio åren några införskrifningar af ädla får egt rum, och med hvad framgång? Xx) Har användandet af jäst foder något menligt inflytande, vare sig på fårens ull eller deras helsotillstånd ? y) Är det nödvändigt för fårens helsa och trefnad, att gifva dem salt vare sig i form af sleke eller annorlunda? z) Äro några försök gjorda, att låta fåren lamma tvenne gånger om året, och har detta visat sig förmånligt? rv. 42. Då man länge erkänt nyttan och behöfligheten af skogsplantering serdeles å slättbyggden, hvarmed utan .vifvel försök dlerestädes äro gjorde, så önskar man del af de rön, erfarenheten lemnat, samt framställer till öfrerläggning:. medlen att främja denna vigtiga del af andthushållningen. Från föregående landtbruksmöten uppskjutna frågor: å) Hvilket -värde vid fällningstiden bör ett tunnland skog hafva, om sådd ur hand eller plantering skall kunna befinnas lönande. och den på skogsanläggningen nedlagda kostnaden blifva ersatt? ä) Hvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste och minst tidsödande att begagna vid uppskattning af på rot stående skog? ö) Hvilken metod kan anses för den mest tillförlitlisa, att uppskatta svenska skogars afkastning, der marken är ojemn och skogen består af tråd af olika ålder och olika slag? Vv. 43. Är vid bränvinsbränningen den tunnare inmäskningen fördelaktigare för afkastningen i bränvin än den