Aftonbladet – 28 juni 1848, sida 3

SAPMESIEf SIVUPEE UL AUCUS pieNUNt UC Åh VU. I Ekonomiutskottets betänkande JM 92, angående I förbättriog och utvidgning af hospitalsväsendet i riI ket (ref. i Aftonbl. för d. 49 dennes) föranledde en Illängre diskussion. Hr von Hohenhausen hade reserverat sig mot utskottets afgifna hemställan, ogil-. lande den deri uttryckta tankan om behöfligheter laf hospitalsväsendets utvidgning, hvilken ban frukJtade skulle ådraga statsverket för stora kostnader. I denna reservation instämde nu frih. Rudolf Cederström och hr Legerheim. ) Friherre Palmstjerna talade utförligt öfver ämInet. Han anmärkte att proportionen mellan de vanIsinniges antal och befolkningens är vida fördelaktigare i Sverige än i andra länder; att de vansinniges antal ökas i mån af civilisationens tilltagande; loch att det vore med kännedom om detta förhålIlande och af hvad som skall hända, som motionären Ipå Riddarhuset (br L. J. Hjerte) hade väckt förslaget om inrättande af dårhus. Vid de befintliga in Trättningarne hade hushållsamhet varit iakttagen; jatt byggnaderna äro bristfälliga vore visserligen Isannt, men tillgångarnetmedgåfve icke annat; medicinIska förbättringar skulle blifva för dyra för oss att I företaga, såsom bevis hvarå anfördes, att då WadIstena hospital har en läkare med 4000 rdr lön för 1250 patienter, här deremot en inrättning i Wiärtemberg 2 läkare för 400 patienter. Friherrn frukItade, att Kongl. Moj:t af en sådan skrifvelse, som utskottet föreslagit, skulle finna sig autoriserad att I börja bygga och rifva red och ådraga statsverket alltför stora kostnader, hvarför han föreslog en annan redaktion: att Ständerna måtte anhålla, det Kongl. Mej:t ville låta genom sakkunniga män upprätta förslag till ett fullständigt ordnande af hospitalsväsendet i hela dess vidd samt derefter meddela ständerra de åtgärder, som ansågos erforderliga för hospita!sväsendets bringarde i ett mera förbättradt skick. Hr generaldirektören Eiströmer avmärkte, att behofvet af en kommitt temligen otvifvelaktigt vore Jerkändt af alla stånd. De mo: utskottets hemställan gjorda anmärkningar hede gält att Kongl. Maj:t Iskulle få alltför fria händer till företag af stor kostnad. Det skulle visserligen vara obetänkt att obetingsdt ingå på hvarje förslag af den blifvande kommit!cen; men det är ådsgalagdt, att bospita-. llerna behbölva både förbättring och utvidgnirg. Om licke begge vunnes, så vore förslaget ej värdt att följas. A:t detta icke är något klander af den nuvarande sdministrationen, har utskottet erkänt. Hocpitalerna terfva förbättring ur många synpunkter: ut medicinsk, administrativ och i synpnerhet med afseende på byggnaderna, enär dessa hafva det egna, att de sinnessvagas förbättring beror till stor del af byggnadernas beskaffenhet, helst der månge skola vårdas på ett ställe. Man måtte ej liåta fruktan för byggnaders dyrhet låta inverka på lsitt bes!ut; vill man ändamålet, så måste man vilja medlet. Om vissa hospitaler indragas, så måste i stället andra utvidgas, eller nya byggas. Att bibehålla Nyköpings hospital vore t. ex. onör digt; det är illa inredt, och de sjuke borde förflyttes till Wadsteva hospital; men detta saknar utrymme. Wexiö hospitsl, som har den ypperligaste belägenhet, är 8f den beskaffenhet, att det måste innan kort indregss eller ombyggas. Malmö hosgpiItel, fsstän väl administreradt, lemnper det uslaste resultat, som ett bus ef denna beskefflephet kan lemna. De tillfrisknades ringa belopp — ö procent 1— tros komma af lokalen. Att flytta det skulle Ikosta för mycket; i stället måste sjukantalet nedsättas. Götheborgs hospital skulle blifva tjenligt för sitt sjukantal, om dervid gjordes en liten tillbyggnad. Om man också icke supponerar att an talet af sinnessvaga kommer att uppgå till större lantal än bittills, måste utvidgning af bospitalerIna ske. . . Sedan br Ekströmer uppgifvit orsaken dertill, att lingen stetistik öfver de sinnessvegas antal finnes, vera höns frukten att en såden skulle visa ett förskräckligt resultat — ty vid infordren af uppgiftet Ifrån socknarre, skulle desse icke blott uppgilva sina Isinnefsvege, uten äfven så många som möjligt af Ide med kideusa sjukdomar behäftade, för att blifva laf med dem — yttrade han, att om dessa sednare afskiljdes från hospitalerna, skulle deras antal, som i ldem komrree att vårdas, ej blifva så stort. Utrym-. met på hospitalerna är kalkyleradt för 4200 persor ner, och derunder kan dårarnes antal ej gå. I Hospitalsfonden sakner tillgång till förbättringar och utvidgning. Kongl. Maj:t kommer således att värda sig Ull ständerna med b.gäran om medel; det vore då ständerna värdigt att tega initiativet: Uien deres bifall kan det i alla fall ej blifva fråga lom några väsentliga förändringar. — I byggnader Tbeböfdes icke så stor arkitektonisk lyx, som utomllands slösar. I någon mån kunde hospitalsfonderi, bjdrege. Tel. slutade med stt ingå på frib. Palmstjernas förslsg till begiut eller ock förena sig med det som presteståndet bade fattat. Hr von Hohenhausen enmärkte, att de utskottg ledamöter, hvilka talst för bospitalernes utvidlIgande, dermed just hade afsett inrymmande å dem af personer, behäftade med vederstyggliga sjukdomeör, för hvilka annars särskilda anstalter måste inrättas. Ur Ekströmer svarade, att om sjuke af ofvan ant tydde slag skulle intsgas på hospitalerna, så skulle Idessss utrymme icke förslå, äfven om det beräknas des för 3000 personer. . Sedan hr von Hoherhausen och frih. Ceierströth återtagit sina förslag till proposition och förenat sig med det af frih. Palmstjerna gjorda, bifölls detta. Statsoch EkoBomiutskottens utlåtande 4 24, tillstyrkende upphörande, under vissa vilkor, af rotebålisrnes i Bokus Jän skyldigbet att förre sina båtsmän med en månads uppfordringskost, bifölls. Utlåtandet JM 24, fom tillstyrker att sjöfolk af handelsfloiten ekail i krigstid, under vissa vilkor, tjenstgöra vid kong). flottan, från 20 till fyllda 30 år, b.fölls äfvensom utlåtandena J4 25, 26, 27, 29 och 30, afstyrkande bifall till åtskilliga af Bonde ståndsledamöter väckta motioner angående krigsväIsendet. Utlåtandet AA: 928, som tillstyrker befrielse för komministerbostället Kåreslätt i Wexiö stift från ordinarie roteringsskyldighet, bifölls. Bevillningsutskottets utlåtande AA: 24, i fråga oh anvisande af medel för godtgörande af det lån, som Rikets Ständer beslutat upptaga till bestridande af rustoingskostnader, återremitterades, hufvudsakligen på grund af en felsktighet i redaktionen. Hr Rosenblad ansåg att medlen borde anskaffas endast gerom bevillning efter andra artikeln; grefve Lagerbjelke anmärkte, att det beror på votering i förstärkt utskott om tredje artikeln kommer att qvarstå; hr von Troil ansåg, att den personliga skyddseafgiften bade bordt ökas med 6 sk. för man och 3 sk. för qvinna; hr von Hohenhausen menade, att man minst kännpbart skulle få ibop den erforderTliga summan, om tullafgifterna höjdes å de större Ibandelsartiklarne, såsom ka fle, socker, tobak, m. m. —ä! — Samtliga riksstånden hafva i dag baft plena. I Hos Ridderskapet och Adeln förekommo, utom flere smärre frågor, tvenne memerialer, N:o 45 och 46, från konstitutionsutskottet, det ena innehållan— SAO — ST PR OA ORM omm ff EP OR TT TT RT Of