Aftonbladet – 23 juni 1848, sida 3

randen. Utskottet hade till en början afstyrkt väcktej c förslager om lindring 1 roteringsskyldigheten. Erikli Ersson uppläste ett anförande, hvari yrkades åter-! remiss jemte begären om underdånig skrifvelse tilils Kongl. Maj:t om någon lindring. Folket klagar ej af nyck, eller utan orsak; och landet skulle ej blifva svagare med en mindre armå. Appelqvist instämde. — Per Nilsson hade väckt motion om halfva armåans indregning. Han iosåg att en sådan begäran vid nuvarande förhållanden vore fruktiös, men yrkade återremiss, på det man vid nästa riksdag måtte få en konal. proposition med förslag till nå gra lättnader. Många instämde. — Nils Andersson yrkade i ett skriftligt an:örande ny pröfning af frågan, samt hemställde om utskottet kunde anses hafva fullgjort sin pligt genom förklaringen, att nuvarande förhållanden gjorde saken omöjlig. Den organiserade försvarsstyrkan kunde ej beböfva minskas om tillgångar bildades för en ändamålsenlig nationalbeväring. I underdånig skrifvelse borde begäras 2 rustoch rotehålls sammanslående till ett. — Tobras Lind ansåg uiskottet i detia fall hafva, som man säger, pi allo följt gamla taxan. Han önskade återremiss, samt bland annat förändring af bevåringsexer-; cisen. — Strirdlurd önskade nedsättning i roterin-: gen, men tiden vore nu olämplig derför, allraminst, på det sätt att baväriogsöfningarne utsträcktes. Han, j 4 mr mr mA An AA Kr Am mm mm AK CR skulle ej vilja afstå från det soldathåll honom nu åligger, emot det vilkor att torparnes faitiga söner skulle desto längre undergå bevärivgsexercis. Nu, då krigsmakten är utkommenderad, vore det o!ämpligt att låta beväringen utgå. Vidare hade man snart att vänta sig kapten Stjernsvärds motion, åsyftande att ställa den manliga befolkningen under militäriskt välde och krigstukt för hela dess lifst d —. sådant ville han heller aldrig antaga. Många leda-; möter instämde. — Petter Jönsson delade Strind-l; lunds åsigter. Han hade i utskottet velat strida för nedsättning, men blifvit öfvertygad att man un-!. der nuvarsnde förhållanden föga skulle vinna med). en återremiss. Betänkandet bordo läggas till band-. lingarne. — Erik Persson instämde, och ehuru banl. väckt motion om indragning af en del af den stå-, ende armåen, hade han dock aldrig åsyftat utsträck-. nisg af beväringsskyldigheten. — Nils Jeppsson. trodde dock att utskottet kunnat fästa något! afseende på ojemna tyngden af militärhållet pål, olika orter. En del hemman ha nu på sin lott att ensamme bestrida landsförsvaret för alla de andra.!; Punkten borde återremitteras. — Rutberg ansåg frågan stå i ett nära nog oski!jaktigt sammenbang med keapt. Stjernsvärds motion, hvsrföre den tilll. dess korde uppskjutas. — Tobias Lind anmärkte,, att han ej yrkat indragningar nu, men i fredstid. — Per Nilsson fortfor i yrkandet om återremiss och. lindring, särdeles för kavalleriet i hans ort. — An-. ders Andersson från Skaraborgs län ville bifalla kapten Sjerrsvärds förslag, äfvensom utlåtandet i. denna del. Ståndet skulle bli ensamt i yrkandet om återremiss. — Rulberg ansåg, på skäl, dem han förut nämnt, onödigt att vidare orda i ämnet. Uuåtandet i denna del fick bero. s I 2:a mom. oöafstyrkte utskott:t föreslagne jemkningar i rustningsoch roteringsbesväret. Andreas. Bengtsson ville, för att ej lemna den vigtiga saken , åt sitt öde, väcka ry motion hos ståndets enskilda utsko:t om företegande af en billig rotejemkning, som så väl behöfdes, i synnerhet för Jönköpinpgs,! Kronobergs och Calmar län samt norra Skåne — Efraim Larsson begärde i ett anförande återremiss! och ny handläggning. Fick bero. Tredje och 4:e punkterne, afstyrkande väckte förslag om båtsmanshållets indragning, flottans bemannande med civilt sjöfolk, dess förläggande till hufvudstaden, samt om linieskeppens öfvergilfvande, biföllos utan diskussion. Samma utskotts utlåtande JM 28, tillstyrkande kommivisterboställens befrielse från ordinarie rotering, samt densammas öfverflyttande till arnat inom regementets stånd varande oroteradt, men roteringsskyldigt hemmen, bifölls, äfvensom JM 29, afstyrkande väckt fråga om Smålands bussarers asittning emot vakansafgift, efter någon diskussion, dervid Pelter Jönsson förk!arade sig vilja såsom sin motion upptsga Pelter Perssons i Adelforss emot utskottets besiut sfgifne reservation, hvarå äfven beviljades remiss till enskilda utskottet. — J2 30, om vectodagshbemmaners i Bohus län befrielse från rotering; fick bero. : Sammansatta utskottens utlåtende JM 34, i anledning af kong). skrifvelsen med öfverlemnande af roteringsverken för den allmänna roteringen, bestreds af Sahlström, som betviflede regeringens rätt att ålägga rotering, under anhållan att för ståndet måtte uppläsas Rikets Ständers skrifvelse af d. 45 Juni 4841, der andra grunder tcrde finnas, än de af utskottet uppgifne. — Anders Andersson från Sksraborgs län tslade för bifall. Efter upplässrdet af nyesnämnde skrifve!se, yttrade sig Bengt Gudmundsson: Man vet, att när knecktekontraktern2: upprättades, åtog sig hvarjo län ett viest antal krigsmän. Sedan dess ha tillkommit en mängd lägenheter, dem de 3 andra stånden ålagt ordinarie rotering, men deremot måste han ru, så väl som vid föregående rikedsgar, protestera. — Sahlström fann, efter skrifvelsens uppläsning, att någon rättelse nu ej vore ett vinna. AÅ!tt imedlertid den oroterade jorden, emot 4809 och 18140 års riksdagsbesiut, blifvit ålagd rotering, deremot måste han fortfsrande opponera gg. Minga instämde häri. — Mallts Persson hade gjort utskottsafdelningens ledamöter uppmärksomme på frågans vigt, semt yrkat underdånig skrifvelse för vinnande af upplysning, huruvida någon ytterligare roteriog skulle pågot län kunna åläggas. Förökning ef numerären vore emot grundlegen, hvsrföre tal. yrkede afslag å betänkandet. Erik Persson instämde. — Appelqvist visste att beslut fattats att afgifterne för extra roteripgen skulle avslås till bjelp åt stamrotarne, och yrkade sålunda uppfyllande deraf, enligt beslutet 4834 och skrifvelsen d. 20 Juni 4835. — Bengt Gudmundsson genomgick marschen af detta ärende: 1840 beslöts att all oroterad jord skulle under krigstid utgöra extra rotering; 1823 att all oroterad men ro teringsskyldighet underkastad, jord skulle dertill indelas; år 1830 begärces anstånd med roteringer, men icke desto mindre voro redsn 4828 instrukticner för roteringekommisstonerne utfärdade, och få gick seken obehindradt fort. Utlåtendet afslogs. Härefter föredrogs Bevillningsutskottets utiåtende JM 21, i fråga om anvisande af medel för det till ktrigsrustningar beviljade lån. — Diskussionen khäröfver blef både långvarig och liflig. Engström från Calmare län yttrade i ett anförande, att som han ej varit med om att bifalla de 2 millionerna, kunde han ej beller gilla den föreslegna extra beviilningen sr SER RAA EE SENSE ART TORBEN loadan en så kallad missionär, f. d. borstbindare i Lon