nas eller vagntågens talrikhet oeh sto:lek. Ju flera och större tågen äro, de-to mera åtgår namhgen af brännmaterial samt smörjningsoch puts-ämne, desto större måste slitning och andra omkostnaasr blifva. Den säkraste grunden för beräknande af dessa utgifter ligger således uti antalet af mil, som lokomotiver och vagnar antagas komma att unser året tillryggalägga. Å Örebro-Hult-linien förutsattes, att fyra enkla turer dagligen göras, d. v. 8. at lokomotiverna gå tvenne resor fram och tvenne tillbara om dagen. Föråret gör detta en väglängd af 41.680 mil för lokomotiverna att genomlöpa. Brsnsleåtgången, då ved härtill användes, kan någorlunda beräknas genom en jamföre!se med förhållandet å Altona-Kieler-banan, hvarest per svensk mil hvarje lokomotiv förbrukade under år 41846 1 vigt 180 skålp. Cokes, hvilket med hänssende till värmekra:t moisvarar ungefär ;:dels famn god granoch talived. Hela årsbehofvet af ved för lokomottvernas eldning skulle således utgöra, efter denna beräkning, 2,336 famnar med en kostnad af bko rdr 41,680 efier ö rdr per famn, hvilket är ett något högre pris än det i orten för närvarande gångbara. Ved är för loxomotiver eti i dubbelt hänseende bättre eldningsämne än Cokes; först emedsn det är vida bill:gare i pris och sedermera derigenom stt rören och eldstäderna i ångkittlarne deraf mindre hastigt förstöras; af hvilka båda skäl jag ock ansett ved böra såsom bränsle för lokomotiverna hos oss användas. Skilnaden i prisat emellen Cokes och ved kap ses ar följande jemförelse. År 1845 tillryggalade lokomotiverna å Altona-Kieler-bansn en vaglänsd af 44,694 tyska mil med en bränslekostnad af M:k 78.815, Jeh år 1846, sammanräknadt å hufvuaoch s:a0banorna, 50.444 mil med en kostnad af M:k 78,745. Det förra året kostade således hvarje svensk mil å denna bana M:k 4.9, och det sednare 1.55 ; eller i vårt mynt: det förra året rdr 2, och det svdnare rdr 4: 32 sk. bko, under et att å Örebro-Hult-linien för hvarje mil kostnaden för bränsls icke uppgår till mera än en rdr samma mynt. För öfriga tostvadssrtiklar (b—g) torde utgtiftsbeloppen år 4846 å Altona-Kie!er-banan kunna jemväl tjena till måttsrocx för Öcebro-Hult-linien: De uppiingo, så vidt de has oss kunna komma i fråga, Dämpde år till M:k 127,670. Som likväl reparationer af lokomotiver och vagnar ingå i deona summa med ej mindre än 66,400 M:z, och sjelfva dagsverkskostnaden vid dylika arbeten för Örebro-Hul:-linien innefattas i den hör förut beräknada person-staten, kan af dessa 66,460 M:k för sistnämnde linea icke beräknas mera, än hvad som rimligen motsvarar material: ostnaden, eller vid pass 40.400 M:k, och skiltvaden, 50,000 M:k, måste ur jamförelsekalkylen utgå, såsom icke under titaln ditftkostnad belastande Ö ebroHult-linien. När så sker och återstående 77,670 M:k fö delas på den af lokootiverna tillryggalagda väglävgd 50.444 mil, visar sig kostnaden per tysk mil uppgå till 4.5, M:k eller för svensk mil bko rör 1: 30, som, multiplicerade med lokomotivmilens antal å Örebro-Hult-linien gifva en produkt af banko rdr 418,980, såsom beloppet af driftkostnaden under alla öfriga titlar utom ktränslet. Med inbegrepp af dettas kostnadsbelopp utgör således hela utgiften för rörelsedriften å sistnämnde bana bko rdr 30,660; och sammanfattar man den årliga utgiften för Örebro-Hult-liniea under al!a de särskilda huvudtitiarne, så finnes den uppgå till följande belopp å Person-Staten . . . . . rdr 70,000. å Staten för banans underhåll 453,000. å do för drifikostnaden . 30,660. Summa bko rdr 413,660. hvilken summa, utgörande pågot öfver 3!, procent å den beräknade anläggniogskostnadenp, skall i främsta rummet genom inkomsten betäckas. Huru detta skall tillgå och huru derutöfver en vinst för aktieegarne kan genom trafiken å jernvägen uppkomma återstår att visa, och lösningen af detta bref utgör naturligen det vigtigaste momentet af denna uppsats — det, hvarvid allmänheten fäster mesta intresaet, på samma gång det också är af alla det svå aste att med bestämdhet utvecxla. Den inkomst, som af jernvägen kan, genast efter dess öppnande för trafiken, med sannolikhet påräknes, bercr uppenbarligen till det hufvudsakligaste al den i samma riktning redan varande rörelsens vidd; och en probabilitetskslkyl öfver nämnde inkomst måste alltså blifva tillika en utredning öfver denna röre!se, hvilket just bildar den egentliga svårigh-ten för inkomstberäkningens uppgöranda. Hos oss har nemligen irgen hittills fästat någon närmare uppmärksamhet på den inre trafitens förhållanden och rörelsen å vägerne i Jandet, hvarföre ock inga offentliggjorda statistiska uppgiftsr deröfver finnas att tillgå. Denna gren af vårt fäderneslands statistik är ett fullkomligen ouppocladt fält, och det får icke begäras, att det första förstket till dess inhägnande och uppbrytande skall öppna någon särdeles storartad utsigt deröfver eller bereda någon fullt tillfredsställande skörd. Genom jemförande af Bergsoch Kommerskollegiernas unsderdåniga årsbsrättelser om förhållandet med bergshendteringen, den intikes sjöfarten och manufakturens tillstånd, landshöfdingarnes femårsberättelser, Jernkontorets stämpelbok och den myckerhet särskilda uppgifter, jog genom en vidsträckt brefvexling Jyckats erhålla ifrån såväl embetsmyndigheter som enskilda personer, har jag imedlertid kommit till ett slags öfversigt af rörelsen å vägarne i landet, och efterföljande inkomstberäkning för en jernväg emellsn Örebro och Hult grundar sig på de förhållanden, jag sålunda inbemtat. För vinnande af mera åskådlighet framställes den i tabelia risk form med särskilda kolumner för transportens föremå: och qvantitet, den närvarande forslicgskostnaden och den påräkneliga inkomsten för jernvögen. Tablå öfver den redan varande och för enjernväg påräkneliga transporten emellan Örebro och Hult. Nä a ärvarande Transportens föremål. — Qvantilet. förslings-M komst. Stångjern . .. Sk. 70,000. 96,000. 32,000: — Tackjern o. gjutgods 30,000. 60,000. 20,000: — Jernmalm . . 70,000. 70,000. 23,333:16 Särskilda bergverksalster. . so... ——— ——— 5,000: — Spanmål . . . tungor 40,000. 26,000. 13,000: — Lsefvande kreatur 0. Ja, PT: AA re mn a PAN