Aftonbladet – 21 juni 1848, sida 2

ändtligen i smutsgrå färgton tycker att man icke kan få det bättre. Men det vore dock rådligare taga till kritan så länge; det betalar sig med talangens mångdubblade procent med tiden — fast det kostar på i början; det är alltid säkrare än att på egen hand för tidigt göran i olja och — ättika: något lika osäkert som att göra i bränvin. Expositionen har ett ej obetydligt antal crayonteckningar och aqvareller, som berättiga att genom en närmare öfversigt redogöra för under en särskild artikel, den vi benämna Handteckningsafdelningen. Limnells ivteriörer (13—20) äro som de gamla träsnitten i salig Häbner; hvem minnes icke dem? Stående typer på alla akademiska expositioner, nekas ej att de, som perspektivoch dekorationsstycken hafva förtjenst, om blott icke det artistiska elementets frånvaro S. B. Ö. S. stode med linialkanter uppdraget på alla sidor och vinklar. Får gå; men figurerne, desse små mannekiner, hinna säkert aldrig ur fläcken. De stå der och telegrafera, med både armar och ben, så, att sal. Ling, med sin för teatern lämpade s. k. Skönhets-gymnastik, skulle vända sig i grafven, om han såge denna högre lyftning,. Se detta par som i N:o 14 konverserar på en soffa, Min nådiga! säger riddaren. Kommer aldrig i fråga! svarar damen. — Eller se dessa små trinna gumsor som man med kläpp under finner maken till som klockor och nåldynor på de skönas toilettbord. Här återfinnas de öfverallt, se 46, 47 — ja det var sjutton! kan man säga till sällskapet, allihop. Forssell är Sverges nuvarande ende gravör — i ordets högre betydelse. Awu hans stora talang som sådan ej kan uppskattas, är naturligt i ett land, der ännu både stora och små ej fråga efter annan gravur än — visitkortet. Han har lemnat en utmärkt korrekt crayonritning Maria himmelsfärd,, efter Poussins tafla i Louvren, samt en ypperlig sepiamålning Carl Johan som fransk marskalk), hvartill originalet af Gerard finvnes i Salle des Marechaux i Tuileriernå, och för allmänheten bekant genom Forssells gravur: det enda större arbete hans grafstickel i Sverige lemnat. Aflidne konungen beställde hos Gerard en copia af ofvannämda tafla; den uppsnappades under vägen af danskarne, och lärer kommit till Stockholm sönderskuren i rimsor. Men det var på den tiden; tempora mutantur!l Expositionens glanspunkter inom den afdelning vi nu afhandla, utgöras dock af Scholanders Aquarelle-veduter. I den genren en fullständig talang, täflar han iartistisk fulländning med de bästa utländska konstnärers i dylik väg. Det är ännu hos oss ,icke på modet att med album förstå andra samlingar än en med förgyld snitt och pressadt omslag prydd bok, deri åtskilliga författare äro tagne per aures och alla ,bekantingar göra i vackert prent åtskilligt mycket ömt och röranden, försatt med bkårlockar, torra löf och små karamellsvignetter, samt stålstick ur Meyers universum. Den solida lyx, hvarmed på kontingenten en dame af goda tonen bildar sitt album endast af de yppersta konstnärers teckningar och adquareller, gör detta ofta till en verklig skatt och det blifver således ett litet portativt galleri af samtida konstnärers verk. Det utgör en binäring för konstnären, och vår Wahlbom hade denna smak att tacka för de mojenger, hvarmed han, utan annat understöd, gjorde sina studier i Paris. Först vilje vi omnämna Jacobs kyrkport och portalen vid Vesterlånggatan, bland de 8 här af Scholander exponerade godbitar. Se i hvad ypperlig relief konstnären framlekt dessa eleganta ornamenter, som ni kanske nu först kommer er att närmare betrakta, Sådane portaler bafva vi många i Stockholm: de äro i den gamla nederländska smaken, och hafva ofta de ädlaste proportioner och språng. Från utlandet har konstnären lemnat en i rik renaissance prydd kyrkport i Arles, och en klostergång med en i fonden framskymtande munkprocession, :mellan lätta arkader i saracensk stil. Solen framsticker mellan de från murarne nedhängande lianvexterne. Det är som en fondmålning af Ciceri. — N:o 30 Hötel de Sens i Paris, i medeltids stil, är tillika ett vinterstycke i duskigt töväder, mästerligt framstäldt. Brunnen i Maynz med domkyrkan i fonden framställer ett praktstycke i den gammaltyska uppblandade gothiken, och N:o 54 ger er begrepp om La Biondina in gondoletta, i denna granna statsgondol, som. glider så sakta och vaggas af vällustens skämt. Scholanders aqvarel!er äro jemngoda med Sam. Prouts i London, med den skilnad blott, att den förre betalas med rdr då den sednare för sina arbeten får lika många sterling. Way har producerat ett schangtilt måladt miniaturporträtt af prins Gustaf. Skall det vara likt ?) frågas billigt. Under Carl II Stuarts muntra regering stif