Aftonbladet – 20 juni 1848, sida 2

cockskinnsstöflar med tunga silfversporrar. Han red DÅ en mulåsna nära en man i uniform, fom han kallade kapten. Den sednare var en brasiliansk offiver vid de stående trupperna (permanentos), som voro förlagda i litet antal vid de särskilda militärstationerna (destecamentos) i det inre af landet, hvilka derjemte tjente till gengdarmer, att gripa pmisstänkta personer, eller faroupilhas. Utom dessa vaniliza skyldigheter gåfvo permanento3 beskydd och hjelp åt hvarje lojal undersåte, synnerligast när de bjelpte till att upprätthålla allmän ordning genom epioneri och angifvelse af patrioter. Officern, hvars rang var en löjtnants, lät titeln kapten väl behaga sig, emedan han var af portugisigk härkomst och hade den titelsjuka och det ömkiga slafsinne, som karakteriserar denna nations arlstokrati och som de insupa med modersmjölken. Han hade ingen högre önskan, än att få bära S:t Christi ordens röda band i sitt knappbål, innan han og, och korset att pråla på hans likkista. Jag gillar er plan, sennor Luiz,) svarade han, ;,men mig synes det bättre att icke gå så tidigt i morgon, åtminstone icke förrän negrerna äro ute i irbete på plantagen. Jag har visserligen 30 man med mig, men sennor Seörefini är sannolikt tillräckigt försedd med vapen — och motstånd, blodsutgjutelse kunde uppkomma; hvilket måste undvikas. Jag förstår er, sennor cepiteo — som ni behagar — kom omkring kl. 40; och då skall man icke misstänka mig att hafva varit i förstånd med er, och hafva rest med er några dagar. En ryttare närmade sig de båda resande, och underrättade dem, att några negrer hade fått ina fötter sårade och derföro icke kunde följa så fort. Det var mr Nols, europtens tjonare, hvilken på samma gång bestred en karavanledares (arreiro) och en pådrifvares (toccadero)) skyldigheter. Lägg åt med piskan (chigote) och hugg på dem, så mycket som det behöfs, för att få dem att trafven, svarade herr Ludvig. Hvad kommer åt er, att ni kommer till mig just nu med en sådan underrättelse, som ledde ni en karavan för första gångenn. Men derss fötter blöda vid hvarje steg, hr Cloting; förlåt mig, jag svarar. Åtskilliga ibland de nya från Afrika kunna verkligen knappt stå, långt mindre gå.n Det må så vara — men de måste — åtminstone ) Brasillanarne kalla hvarandra vanligen med sitt dopnamn i familjert umgänge. ) En brasiliansk karavan (tropa) består vanligen af 20 till 25 lastade mulåsnor, af hvilka 7 drifvas af en toccadero.