Aftonbladet – 19 juni 1848, sida 3

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. En länsman från Westerbotterns län, J. F. Eoberg, som för balans rymt fråa sitt fögderi, blef sist!. lördag ertappad här i staden. Då han skulle uppföras till poliskammaren passade han på, i närheten af slussen, att komma på flykten; men då han raskt eftersattes och såg sig icke kunna komma undan på annat sätt, hoppade han ner i stussgrafven. Man fiskade likväl upp honom lefvande med an båtshake, och han blef utan vidare äfventyr aförd till polisen. Han kommer för ransaknings undergående att transporteras till sin bemort. — Ean skoarbetare Ahlstrands lik har för några jagar sedan funnits uppflutet i Brunnsviken, vid Bellevue. — Vid Tegeludden har liket af en mansperson appflutit; det anses vara den beväringsyngling, skomakarelärlingen Dahlgren, som under badning vid nämde ställe i förra veckan omkom. — I går har en 40-års gosse, Carl Reinbold Moherg, son af en vaktmästare Moberg, drunknat i jön vid Kungsholmsbron. — Samma dag uppflöt i Clara sjö liket af ett spädt gossebarn. — I början af denna månad tilltalades en qvinsperson, Christina Blomberg, för tillgrepp af en plånbok med något penningar från en hustru vid Munkoron. Polisen har låtit anställa visitation i Blombergs bostad, AM 24 vid Lästmakargränd, och dervid unnit 494 rdr, mest i småsedlar. Blomberg förebar att hon för 47 år sedan ärft dessa pennipogar efter sin far, laron — hon var född af en förening till venster,. Polisen lemnar hennes härkomst derhän; i frågan huru hon erhåll:t penningarne torde den hafva sina egna tankar: den som anser sig kunna göra enspråk på några poster af dessa penningar, i fall de äro stulna, eger anmäla sig i poiskammarens magasin. Blomberg har hushållat väl med sitt varf; hon har lefvat stilla och indraget i sällskap med en trogen gesäll, hvilken flyttade ihop med henne då hennes man för några år sedan rymde. Hon hålles nu häktad. — En liten vacker båt hade en tid legat till hinder i Riddarholmskanalen; entreprenören ÅA. åtog sig tjenstaktigt att skaffa bort den och stadsgevaldigern tackade honom för besväret. Något för något och intet för intet, säger ordspråket: och vår entreprenör tänkte på att göra sig betald för sin möda. Hen går till skräddaren E. och frågar om denne har lust att köpa en så och så beskaffad båt. Ja vasserra, och Å. uppbär en del af den öfverenskomna betalningen. Imedlertid får rätte egaren, en kammakare N., veta hviken besynnerlig kurs hans båt styrt; entreprenören Å. var i dag stämd till polisen. Hans motparter voro så beskedliga att rubricera hans förfarande såsom obeskedligt. På herr polismästarens hemställan lärer målet komma att förlikningsvis uppgöras. — En bagardräng, Joban Jonsson, har i polisen anfört klagomål emot sin husbonde, bagaren P. G. Ljungholm för denne en dag i förra veckan tilldelat Jonsson en husaga, hvars allvarsamma beskaffenhet inhemt:s af läkarens intyg, att Jonsson har stora sammanflytande blånader å båda armarna och skulderbladen; att de mer markerade ställen, som utvisa hvar särskilda slag träffat, kunna räknas till trettiosex; och att båda armarne äro svullna och karlen för närvarande oförmögen till arbete. Anledningen till denna våldsamma behandling har varit, att drängen råkat köra omkull med husbondens häst och åkdon, så att hästen skall hafva tagit någon skada och ena selpinnen afbrutits. Drängen anför till sin ursäkt härför, att gatan der han framfärdades var uppbruten för omläggning. Parterna äro hänvista till vederbörlig domstol. — Den 15 dennes förekom i kämnersrättens 4:sta afdelning ett mål emellan sockerbruksmästaren Carl Anders Söderholm och sockerbruksarbetaren Carl Piblman Carlsson. — Pihblman hade, enligt stämningen, skyllt Söderholm för tjuf och utfarit mot honom i en mängd oqvädinsord, samt bland annat yttrat: Se der står kjorteltjufven! — Söderholm hade låtit tillkalla ö vittnen; men som ingen af dessa kunde styrka Söderholms påstående, blef det ogilladt, och dömdes Söderholm att betala Piblman 10 rdr bko i rättegångskostnadar, samt derjemte ersätta vittnena för deras inställelse. — Det stora fiskafävget efter minuthandlare, handtverkare och fabrikörer, gom försummat ingifva affordrade uppgifter till handelskollegium, fortgår, och polisen hemtar derutaf rätt ansenliga sakören. De till:alade förebära okunnighet om kungörelsens tillvaro; de hafva hvsarken varit i kyrkan eller läst tidningarne. O tempora, 0 mores! — 2 r5s8vmesn