Aftonbladet – 19 juni 1848, sida 1

Idade natioaslpalarsets väsgar och fönster plotsligt Jaf de mad all kraft dånande, lifliga, tusenstämmiga ropen: Lefve Republiken! Orssken var, att depuIterahden Hoeckeren frågade om det var sanning, att ett å Troyes inryckande regemente på nationallgardetg rop: lefve republikens, svarat: !afve LudfTvig Napoleou!, Krigsimninistern, genara) Cavargoac, Tlrörklarada denna berättelse vara blott förtd, och fortsatte med kraftfull stärome: Vare det tångr ifrån Imig, att lättfärdigt anklaga någon; jag har ingen rättishet att kompromettara den man, beiliens namn vå detta beklagligå sätt blifvit framåraget; men jag förklarar, att en hvar, som vågar lyfta en nDedrig h nd emot republikens frihat, neduntlar öfver s:g allmän afsky Hela församliogen, lifvad vid Jdessa ord, uppsteg och förenads sig i det eshålliga TIropst: Isfve repubiiken! Generalen fortfor: Åra oca lof åt de plitttrogna medborgsre, hvilka gnå sitt blod, sitt gods, sina talenter åt fosteriandets lycka och tjenst; men skymf och elänse åt dem, som grunda berätniogar på tidsomstän ighaternas -Isvårigheter och landets nöd, för at tillgodogö:a ett Järofu.lt namn för sin personliga äregirighsei!, SvaIret härtill blef ett böglju it: l-fve repusiten! Vi Tvija intet konuogavöme, intet kejsardöme, ingen militärdespotism!n Man önskar, säger en fransk tidning, att denna betydelsefulla demonstration inom mnationalförsamlingen må bdraga att afbålla det yerksiätlande femmannautskottet ifrån alla åtgärder emot Ludvig Napoleons inträde. Ena republikansk, på fo ksuve:änitet hvilande, utur revolutionsn framgången regering bör icke visa den rägsia, vid hvilken de legitima, lfaderliga, monarkiska regeringarne vant oas Just derföre att det stora, historiska pamret Napoleon lännu sätter folkens hjerzan i rörelse, bör regeriogen liåta bjelten i Strasburgska och Boulogner narrspelen visa sig i nationalförsamlingen och i Paris, utt sin sanna gestalt. Valen i Saone et Loire, efter herrar Lamsrtine, Ledru Bollin cch Bastiide hafva slagit så ut, att Dariot, fredsdomare, fått 50.000 röster. Jeudeau, mekanikus, 26 270 röster och Martin Rey, köpman i Måcon, 24,670 röster. ) Hr Thiers har äfven blifvit vald i departemöntet de la Mayenne, ihop med hrr Layer och Charles Dupin. ) I dapartementet de FEare har hr Demante erhållit flesta rösterna. Eit förkvök att förleda det så kallade rörliga naItionalgardet till att förklara sig mot regeringen, har alldeles misslyckats. Förslaget, som gjordes då omkring 3 till 4000 man deraf voro församlade, blef hänvisad: till en församling, som skull bestå Jaf valda ombud för hvarjs kompani; och dessa förklarade, att nationalgardet vore färdigt att hvarje ögonblick marchera mot republikens fiender och såsom sådana arsåg alla dem, hvilka genom väpnade Ifolksamlingar försökte att spränga, eller med våld förhindra en församling, utgången från folkets ailmänna va: och upp!yst genom den fiia diszussionen. Men ser häraf, att det utspridda rykte om denna Ibetydliga styrkas opåiitlighet varit ogrundadt; det vill den sanna republiken och förkastar all reakItion, debna må nu vara röd eller hvit. Ett ganska vigtigt beslut fattades den 8 af national-förs:gen med den stora majoriteten af 478 röster mot 82, angående en lag emot folkIsamlingar. Denna lag förbjuder alla folksamlingar som kunna kompromeltera det allmänna lugnet. Om personer dervid iuställa sig med J vapen, räknas sådant såsom en förbrytelse. JAlla uppmaningar till dylika samlingar genom ) offentliga tal, tryckta och afficherade eller utIdelade skrifter betraktas såsom delaktighet å I författares, boktryckares, gravörers, lithografers, aflichörers och utdelares sida, hvilka således lalla böra se sig före. Jury skall likväl döma Ji alla sådana fall. Denna lag gaf anledning till häftiga attacIker af en liten minoritet och till en lång deIbatt. Regeringsledamoten Marie bar dervid Juttryckt sig med mycken talarg. SPANIEN. Ena stor förändring i ministeren omtalas. Icke blott Bertram de Liys, utan äfven Sotamsjor och Bravo Muriilo skola afgå. Justitieministern var sjuk. IGeneral ODonne!, som förr vsr guvenör i Havanna loch nu vistats i Paris, är kallad till Madrid för latt, såsom det tros, emottaga en vigtig post. STORBRITANNIEN. I underhusets session d. 9 dennes slöts äntligen debatten rörande det förut nämnda amendementet af hr Herries till det ministeriella förslaget rörande navigationslegarne. Amendemendtet förkastades med 294 röster emot 477, alltså med en majoritet för ministerem af 447 röster. Efter Pingst skulle ärendet förekomma i en kommitl af underhuset. I Kartistupplopp förefalla nu västan hvarje afton i London. Polisen har dervid fullt upp att göra, joch är utsatt för stenkastningar och annat cfog. IDen 5 hade i båda parlamentshusen varit tal om dessa uppträden, hvarvid inrikesministern förklarat, att om lagen visade sig otillräcklig att afstyra det onda, så skulle ban föreslå parlamentet att bevilja regeringen vidsträcktare myndighet för detta ändamål. Den 7 hade 5 kartister blifvit arresterade för uppror,, och bland dem Ernest Jones, som hållit ett ganska uppviglande tal vid ett stort kartistmöte, der 25,000 personer, varit församlade. Man trodde att kartisterne åsyftade ett revolutionärt företag under pingsttiden, och att de ständiga bullren om aftnarne af dem företogos, för att på förhand uttrötta polisen. I följd af gjord framställning af Danske ministern i London, hade regeringen förbjudit all utförsel af Yopen, om hvilka det var sannolikt, att de voro ämnade att begagnas i kriget emot Danmark. : Enligt uppgift i ett Toryblad väntades hertigen af Bordesux med sin gemål ofördröjligen till London. TYSKLAND. Berlin den 40 Juni. I förrgår afton tilldrog sig någonting ganska o:ngenämt i Potsdem. En underofficer hade, utan befogenhet och kallelse, på eget bevåg anbefallt en allmän illumination i och för priesens af Preussen återkomst. Derom hade staden kommit på delade tanter: somlige ville lyda, andre icke. Prinsen undanbad sig illuminationen uttryckligen: Men ett antal familjer aktade ej härpå, utan illuminerade ä På qrvällen drogo hopar genom staden och ropace: bort med ljusen! Många läto det oaktedt ljussn stå, och man kastade då hvsrjehanda in genom fönstren hos dem. Berlen den 43 Jen. Men väntar med spänning ången af morgondagens eetsion i den konstitueförsamlingen: röra de 4) de begge deputerade ir och Sydow, som genom de:sednaste händelserna kommit i misskredit, 2) adressutkastet, och 3) borgargardets ur emot auktoriteterna. Till upprätthållande se rarnss säkerhet her man utvalt sådana kommnanier has hvilka man icke fruktar nå