Aftonbladet – 15 juni 1848, sida 2

Den afväpnade officerens på La Caza händer lossades, så att han kunde brukn dem att obehindradt gå ombord på skonerten. Han nämnde sitt namn och underkastade sig sitt öde som en krigsfånge. Besättningen var nu ombord, med alla dess vapen och amunition. Barigaldi gick då hastigt upp ur sin kajuta och befallde, att skeppets kurs skulle riktas till den svenska briggen. SJETTE KAPITLET. DE BÅDA EUROPEERNA. Det afstånd af två svenska mil, hvarpå Nordstjernan väntade kaparhöfdingen, var snart tillryggalagdt. Moazzini lades bidevind, och kuttern i släptåg begagnades i hast såsom slup, för att gå ombord på det svenska fartyget. Den ryktbare Italienska banditen var jemnårig med Hinango och liknade honom till f:zm och figur, hvadan han följaktligen lätt skulle hafva blifvit igenkänd såsom hörande till de högre klasserna i samhället, i hvilken drägt hon måtte visa sig. Hans långlagda ansigte, bleka hy, fina, speteiga och något krokiga näsa, välbildade läppar och djupt ligganJe mörka, men uttrycksfulla ögon, hans svarta hår, hans synnerligt klangfulla organ med en klar bröstton — allt utmärkte honom som en italienare. Han var klädd i en enkel, mörsblå uniform, väpnad med värja och pistoler, och bar på sitt hufvud en sjömanshatt i form af en slup, med samma gröna, röda och hvita kokard, som han hade burit i Savoyen. Hinango och kapten Finngren voro hohom till mötes, för att välkomna bonom. Han uppgick på däck och de tre sjömännen sågo allvarsamt på hvarandra och tryckte hvarandras händer. Hinango presenterade sin landsman kapten Finngren såsom kspten på Nordstjernan för befälhafvaren på Mazzali. Ormur sade Barlgaldi och tryckte honom till sitt bröst, medan bådas ögon fuktades och deras läppar skällde af de rörelser, som genomträngde deras manliga bröst. Askan, som gång efter annan hördes med långa mellanskof, tilltog alltmer i styrka och påminde dem åter om en annalkande sydvesistorm. Välkommen till mig, gamle vän! utropade omalder Hinango; vi hafva mycket att säga hvaranrå.n