Aftonbladet – 15 juni 1848, sida 2

Article Image
förut, anställningar i Londop. Det är blott franska kockarne, som icke behöfva befara någonting, ty de engelska aristokraterna vilja icke smågrälg med sina magar. Franska tidningar uppmana foiket att icke genom fortfarande afund mot utlävdska arbetare skada sin egen industri; men så länge franska köket bibehåller sin inflytelse, kan väl ingen stor fara uppstå. Det är ändock vid stekvändarns knäppande, som troligen diplomatien afgör folkens internationella förhållanden, i framtiden liksom hittills. En förordning uppbådar 80,060 man kontingent al 1847 års klass. De skola ssmlas mellan den 48: och 20 d:s. Kommitten för allmänna arbetena hads tillstyrkt jernvägarnes inköpande; men ansett, att först frivillig ölverenskommels3 skulle försökas; sedan skul!!e statens lagliga rätt begagnas, men då efter mäte:manna ord värdet å aktierna bestämmas. Fråga är, att skilja ersättniogen för de färdiga och de under snläggning varande. De förra skulle betalas efter de inkomster de gifva; de sednare efter hvad delögarne insatt. STORBRITANNIEN. London den 5 Juni. De härvarande chartisterne fortsätta ännu ständigt sina demonstratiorer, och hafva till och med i går, på söndagen, på trejsärsäilda orter försökt att hålla möten, hvilka polisen först efter häftigt motstånd, och sedan flere polisbetjenter blifvit sårade, förmådde spränga. De-häftigaste tal höllos på dessa sammankomster; såsom då, bland andre, en af chartistanförarne vid namn Jones lofvade sina åhörare, att, om de endast behörigt ville organisera sig, så skulle Chartismens gröna flagga inom få dagar svaja på Dowringstreet, lord John Russel och lord Grey befinna sig på väg till Botany bay, och Frost och Mitchell med triumf återvända till hemmet. — AÅrfven i fabrissdistrikterna är det fortferande ganska oroligt, och regeringen synes hysa allvarsamma bekymmer, gå den vid Bradford sammandragit en stark truppafdelning af alla vapen. Hr Mitchell har den 4 Juni blifvit inskeppad på ångskonerten Scourge, för att afgå till Bermuda. Cork Reporter fogar till underrättelsen om hans afresa den förklaringen, att Irland skulle förtjena all den vanära och skada, men tillfogar det, om tolf månader förlöpa, innan hr Mitchell åter står på fosterjorden som en fri man. Från Goda Hoppsudden berättas, su Sandiilaghorden gör svårighet att flytta öfver till de anvisade boningsplatserna på andra sidan om Keiskum. London den 31 Maj. Dr Bowring ber i underhuset motionerat 8 resolutioner för vinnande af närmare kontroll på ministrarne i och ilmänna medels användande. Han anmärkte, att å gefär 7 millloner utgåfvos, bvarpå ingen redovisning erhöll. He Hume v derstödde den nyssnämnde talaren och bestyrkte uppgifien. Landet, sade han, erlade egeniligen 58 millioner i skatt, ehuru budgeten endast innehöll 351 millioner. Skattkammarkansieren instämde i de af hr Bowring uppkastade grunder, mon ansåg sig ej kunna förorda en genomgripande ändring i budgetens uppställning. He B:s förslag kom till omröstning, och segrade med 356 röster mot 51. TYSKLAND. Berlin d. 8 Juni. Prinsen al Preusssn, som nu återkommit, infann sig i dag inationalfö-samlingen, såsom medlem deraf. Prinsen sade: ait han redan i går skulle hafva uppträdt i församlinger, om den degen ej varit förenad med smärtsarras familjeminnen. Han hade anslutit sig till den konstitutionella monarkien, och skuls offra den alla sina krafter, såsom han gjorde med allt s han en gång omfattat. I församlingen kunde han, för göromål å annan ort, icke intaga sin plats, och anhöll derföre, att man i hans ställs mårso inkalla hans suppleant,. — Dessutom innehöll prinsens tal några ord om vigten af de åt national fö:samlingen -lemnade uppdrag, och han slöt med utronot: mit Gott för König und Vaterland! i Prinsen emottogs visserligen med nigra bravorop från högra sidan, men deremot med desto mera afgjordt tecken till missnöje, genom högljudt hvisslande, ej blott från venstra sidan, utan från en stor del af hela församlingen. Ifåord: prinson af Preussen har icke förändrat sig, ehuruväl han förklarat sig för den konstitutionella mmonarkien: ty hans personlighet, huru ärlig och uppriktig den allid må vara, lider af en stelhet, som i dag twtiizäinnagafsig så obshagligt i hela hans uppträdard:, att venstra sidans höggljudda yttringar af missnöje synas ganska naturliga, och den högra ej vågade undertrycka dem. Deputeranden Behrends motionerade, att nationalförsamlingen måtte visa sin erkänsla mot Marsbje.tarne och afgifva högtldligt erkännande, att de gjort sig förtjenta af fäderneslandet. Församlingen biträdde nästan alldeles enstömmigt hr Behrends förslsg; blott en ledamot ville att man siulle öfvergå till dagordningen. Denna motsats mellan hr Behreaås proposition, som mottogs med så mycket bifall, och prinsens af Preussen uppträdande, då han genom flere vandningar i sitt tal påminte om gamla regimen (till ex. hans slutord: mit Gott för König und Vaterland, som veckan förut blifvit nyttjadt af det reaktionära landtvärnet, då det under detta anrop smädade Marsrevo!utionen), verkade samfäldt att frambringa den missgynnande stämningen mot bonom. Nationalförsamlingens bana syoes efier denna degs sesslom vara gifven: hon har fördömt det Ja systemet och med afgjordt bifall byllat det n Dermed är också vår närmaste framtid och den tar:p vi hafva att utkämpa, tillräckligt karakteriserad. Afven då prinsen steg i sin vagn, beledsagsdes han af bravorop och hvisslingar tillika. I Poisiam bafva de, som uppträdt för honom, till en del blifvit ganska hårdt behandlade. Frankfurt d. 5 Juni. Uti nationalförssmlingens session i dag har förekommit ett betärkande af utskottet för folkrättsoch internåtionelia förhållanden, rörande Slesvig-Ho!steinska frågan, hysruti det heter: Den tyska nationalförsamlingen förklarar, att den slesvigska saken, såsom en den tyska nationen rörande ange!ägenhet, ligger inom området för dess verksamhet, och fordrar att, vid afslutande af fred med Danmark, hertigdömena Slesvigs och Holsteins rätt, samt Tysklands ära må blifva bevarade. Äfven uttalar den tyska nationalförsamlirgen sin tillltsfula förboppning, att cm de tyska förbundstruppernas återtåg till södra Slesvig är föranledt af strategiska skäl, skyndsamma och kraftiga åtgärder måtte faoss till förstärkande af förbundshären. samt Dbe

15 juni 1848, sida 2

Thumbnail