Aftonbladet – 7 juni 1848, sida 2

hvarje afstyrkande af en eller annan enskildhet deruti nödvändigt alltså skulle hafva det helas afstyrkande till följd, har utskottet, som ej kunnat lemna utan uppmärksamhet, att behöfligheten af en representationens ombildning inom samhället allmänt är uttalad och medgifven, ansett sig böra främst taga förslaget under öfvervägande i dess helhet och till dess allmänna syften. Utskottet har dervid funnit, att detsamma, i fråga om valrätt, riksförsamlingens verkningssätt och hvad dermed sammanhänger, framställer ett förhållande, som, jemfördt med det nuvarande, i afseende å valrättens större utsträckning och verkningssättets förenklande, visar sig ega bestämda företräden framför det sednare, och att, om det blefve antaget, nödiga befunna förbättringar framdeles med mindre omgång kunde tillvägabringas än hittills. Utskottet har ej heller kunnat undgå att erkänna vigten af de skäl, Kongl. Maj:t, uti den nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, hvilken åtföljt ifrågavarande dess höga proposition, behagat meddela för sitt beslut att, efter samråd med statsrådet, låta utarbeta och till Rikets Ständer öfverlemna detta förslag till ny riksdagsordning. Den stora samhällsfrågan har under en följd af år utgjort föremål för nationens alltmer stegrade deltagande. Man har väntat att hos Rikets Ständer vinna dess snara utveckling och lösning. Den stikdighet i åsigter, som rörande hufvudgrunderna för ombildningen af representationen varit rådande, har likväl aflägsnat hoppet att på denna väg få den till efterlängtadt slut befordrad. Föratt i den ordning, grundlagarne föreskrifva, fortskynda frågans afgörande, förekomma söndring inom landet och tillvägabringa den endrägt, som ensamt mot yttre fiender och inre oro kan gifva staten styrka till lugn utveckling och förkofran, har fördenskull Kongl. Maj:t låtit, med behörigt afseende på samhällsutvecklingens fordringar, utarbeta detta för Rikets Ständer till grundlagsenlig behandling nu framlagda förslag, dertill uppmanad af sin konupgsliga pligt. I betraktande häraf, och på det genom ett afstyrkande, till följd af betänkligheter rörande enskilda delar, tillfälle ej måtte betagas att underställa det höga förslaget nationens upptysta och lugna pröfning äfven vid nästföljande riksdag, har Konstitutionsutskotltet ansett sig, för sin del, fullgöra sin medborgerliga pligt, då det härigenom, till den behandling, grundlagarne föreskrifva, vördsamt tillstyrker Kongl. Maj:ts nådiga förslag till ny riksdagsordning, jemte dervid fogad serskild artikel, äfvensom, i sammanhang dermed, till ny regeringsform. fom ifrågavarande nådiga förslag allaredan äro tryckta och till riksståndens samtlige ledamöter utdelade, har utskottet ansett någon ytterligare tryckning af dem i sammanhang med detta memorial icke hafva varit behöflig. Stockholm den 49 Maj 41848. Reservationer : 1:0 Al grefve Lagerbjelke, friherre Adlercreutz, herr Tersmeden, grefve Lewenhaupt, biskop Hallström, professor Frites, doktor Broman och prosten Ljungdahl: Då, efter vår fasta öfvertygelse, en representation grundad på klassval, såsom mera betryggande korungsmakten, samhällets bestånd och alias rätt, eger ett bestämdt företräde framför en genom allmänna val bildad, hafva vi ansett vår medborgerliga pligt kräfva att afstyrka antagandet af Kongl. Maj:ts nådiga förslag till representationens ombildning. — Den nakna grundsatsen om allmänna val, som är dagens lösen, kan aldrig följdriktigt utföras utan största vådor för samhället; den kräfver derföre stora inskränkningar och kraftiga motvigter. — Vi medgifva villigt, att sådana blifvit nedlagde i närvarande förslag; men just arten och vidden af dessa leda till ändlösa strider, till dess slutligen den lika följdriktiga, som samhällsvådliga utvecklingen af grundsatsen, en gång antagen, måste göra sig gällande. — De tvenne nya klasser, hvaruti nationen efter närvarande förslag kommer att fördelas efier förmögenhet och andra företräden, äro vida mindre naturlige och nationelle, än de i samhället redan lefvande krafters. — Mera än någon på allmänna val byggd vallag, synes oss en på klassval icke blott närmare öfverensstämma med representationens id och lemna eit trognare uttryck af nationens inre lif, utan tillika kunna blifva både enklare och mera gynnande för folkfriheten, utan all våda för sarahällsordningens bestånd. — Det utkast till representationsförslag på denna grund, som inom utskottet blifvit uppgjordt, förr än Rikets Ständer emottogo Kongl. Maj:ts nådiga proposition, öfverlemna vi härjemte till svenska folkets ompröfvande. — Då hvarje förslag, bygdt på sllmänna valens grundsats, måste medföra flera, mycket mera inskränkande, vilkor, våga vi hoppas, att man en dag skall blifva benägen öfvergifva denna grundsats och inse fördelarne att antaga en ny representatiun, lämpad efter samhällets närvarande utveckling, men hvilande på den gamla fosterländska grunden. ——Ltt BEVILLNINGS-UTSKOTTETS BETANKANDE ARE Ant TT NB YKTTT I RTYRTA TIRT