Aftonbladet – 5 juni 1848, sida 3

materialier som begagnats, blott man fått gevär att kessera. Hos enskild person blir priset billigare, och ingen svårighet möter att få 8 eller 40 modellgevär gjorda till profskjutniog, i stället att man nu experimenterar i stor skola och gör oerhörda förluster. Ht von Harimansdorff: Ett gevärsfaktori kan anläggas ensamt för Sveriges krigsmakts behof, men annat är förhållandet med ett kanongjuteri, som, sedan det tillverkat nog af en modell, ej skulle hafva något att göra, om det icke vill täfia med den enskilde gjuterjegaren i tillverkningen af grytor och annat dylikt, hvilket icke bär sig för staten. Hr Adlerborg framställde vådorna för framtiden af gevärsfabrikationens öfverlemnande uteslutande åt enskilde; det skulle kunna inträffa stt staten finge betala dåliga gevär så högt faktorierna ville, cch att vi kanske ej finge några. Den föreslagna observationstiden borde utsträckas till 4850 års utgång, emedan en så komplikerad fabrikation, som den ifrågavarande, är svår att förändra. Frik. Raab kunde ej inse de af andra talare förespeglade vådorna. Utom de redan anförda kanonejuteriernå, borde äfven nämnas krutbruken, hvilka kronan ej ensam disponerar. Om kronan vore utan eget gevärsfaktori, så kunde hon uppgöra kontrakter på 2 å 3 ställen; och blefve priserna orimliga, så måtte väl industriösa personer finnas, som anlade nya faktorier. Besparingarne gerom det billigare priset under mellantiderna skulle mer än uppväga förlusten a? för hög betalning vid något särskildt tillfälle. Tillfälle till experimenter kunde icke komma att saknas, ty modellverksatäder finnas vid alla regementens stationer. I afseende på tiden ingick tal. på hr Adlerborgs åsigt om nödvändigheten af degs utsräckning. Sedan ännu åtskilliga talare yttrat sig, framställdes flera propositioner, bland hvilka den af hr von Hartmansdorff föreslagna genom votering antogs med 23 röster emot 44. Den innefattade utskottets hem-!j ställan med förändring af årtalet 4849 till 1850 ock uteslutande af orden: plåta föranstalta om faktoriete utarrendering för kronans räkning på sätt och un-l3 der de vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpli-i gastp. — Vid fortsatt föredragning hos Ridderskspet och Adeln i lördags e m. af betärksndet angående tullbevillningen, fattades följande besut: tullen ä kreatur skulle förblifva vid hvad dsn är. I afseende på kött, färskt och saltadt, bifölls utskottets förslag; torkadt eller rökt åsattes 4 rdr tull. leksaker bestämdes 4 rdr tull och 3 rdr tullvärde per skålp. För talgoch vaxljus bibehölls 4845 års texa, men för stearinoch Murgarinljus bistämdes 7 sk. pr skålpund. Å malm, oljekakor och ost antogs 1845 års tullbestämmelse, men beträffande oljor godkändes utskottets förslag till nedsättning. Utskottets förslag i afseende på porslin, hvitt oäkta, samt porslin för farmaceutiska behof, godkändes, men för de öfriga sorterna bibehölls nuvarande tull. Å saxar antogs, på friherre Gyllephaa!s förstag, en tull af 4 rdr 24 sk. pr skå!pund. — I dagens plenum har, efter en flera timmars diskussion, utskottets förslag till nedsättning i tullen å smör från 2 rdr 24 sk. blifvit bifallet, äfvensom dess hemställan om bibehållande af nu gällande tull för maskovad eller brunt och gult, ordinärt terresoch tetessamt hvit pudersocker. I afseende på topp-, kandi-, kak-, krossadt lump, havanna-terres, samt andra till sockerhalten lika slag socker talades dels för utskottets förslag om 5 sk. tull, dels för den kungl. propositionen om 6 sh. tull pr . Vid votering röstade 27 för det förra och 22 för det sedDare. — Presteståndet har beslutat följande förändringar i 4845 års tulltaxa: Tullfrihet vid införsel medgifves, i öfverensstämmelse med utskottets förslag för agat, alabaster m. fl.; tullfrihet vid utförsel, enligt utskottets förslag, för aska, bokstofsstämplar m. fl. i samma stycke af betänkandet uppräknade artiklar. Tullfrihet vid införsel beviljas opotetsvaror, då de för vetenskapliga behof af vetenskapsmän införas. Oarbetade, krossade samt förmalde ben eller s. k. benmjöl åsättes 13 sk. värde och 3 sk. utförseltull för lispund. Införselafgiften å ull, all annan, nedsättes till 6 sk. per . Böcker med inbundet rent eller linieradt papper beläggas med lika tull som papperet, med tillägg af 50 procent. Tullen å caffe förhöjes till 4 sk.; å brändt eller mäleto samma tull som förut. Cobeber må upptagas under dess rätta namn cubeber, med tullvärde af 20 sk. och 4 sk. införseltull per , Inoförseltul!en å fläsk nedsattes till 4 rdr lispundet. ofärgat bomullsgarn sättes ö sk. införseltull per tb. grifflar nedsättning från 4 sk. 4 rst. till 4 sk. per BE. Gutta percka upptages i taxan enligt utskottets förslag. Införse!tullen å handskar nedsättes från 3 till 2 rår pr ; å storkedt eller rökt költ från 4: 46 till 4 rdr lispundet; å saltadt kött bestämmes tullen till ö rdr tunnan. Lim andra slag 3 sk. införseltull per . Tullen å majs nedrättes från 2 till 4 rår. Oljekakor åsättas tullvärde af 20 sk. cch utförseltull ö sk. per lispund. Ost, tullvärde 6 rdr, införseltull 4 rdr 24 sk. per lispund. Tullfrihet medgifves för kärl och redskap af äkta porslin för farmaceutiska och vetenskapliga behof. smör bestämmes införselafgiften till 2 rår lispundet. Införsglförbudet å torp-, kandioch kaksocker upphäfves;det sämmanföres med åtskilliga andra slag, som alla åsättas 6 sk. införsaltull per . Utförseltullen å spillning, affell och spån höjes till 25 proc. af värdet. Stecnkolsstybb eller grus må med tullvärde af 40 sk. åsättas 4 sk. införseltull pår tunna. Utskottets förslag beträffande strumpor bifalles. Nedsättning ål införseltulien för strumpstickor medgilves. Utskottets förslag i afseende å svampar bifalles. Å tobaksblad höjes införseltullen till 8 sk. och å stjelkar till ö sk.; tullen å cigarrer höjes också. Tör sperrar af furu och gran, af mindre tjocklek än 8 tum midtpå, bestämmes utförseltullen till 4 sk. pr st. — Presteståndet förehade frågan om privatbankrörelsens upphörande; Lagoch Ekonomiutskotten hade förtslegit en underd. skrifvelse derom, att inga nya oktrojer under tiden måste meddeles. P.osten Arrhenius yrkade afslag, på grund af reservationerna: försaget vore både orin ligt och olagligt, Lektor Wallman och prosten Grönvell talade i samma syftning. Doktor Säve försvarade betänkandet och hade deri flera medhållare; även prosten Lundblad och doktor Sandberg enförde några ord till förmån tör betänkandet. Utförligsst yttrade sig prosten Tellbom (medlem af utskottet) för bifall. ÅA motsidan hade man bland annat bestridt regeringens rättighet ett inblanda sig i pivatbanklagstiftningen; denna anmärkning upptogs af doktor Thomande:: visserligen eger rege:iogen icke att besluta i sådana frågor, opinionen öfver den förra ministören, som tagit sig denna besutende rätt, hade vid dechargebetänkandets behtrdåling varit tydig rog, och kanske i sin mån bid:agit ti:l den minstörens afgång; men regeringen vore dec oförhindsad att i frå orna väcka förslager, likssom förhå:landet vore t. ex, med tulltäxan, der ingenting hindrar regeringen aw föreslå tullafgifterpa, ebu u bestämmandet af de:ss maximum avkommer på Ständerna ensamt. Önskligt