Aftonbladet – 31 maj 1848, sida 3

alltid listydig med husflitens och handtverkeriernas. j — I Bondeståndets plenum sistlidoe måndags eft. uppläste Tobias Lind, på sätt förut skett i Borgareståndet, en motion, hvari yrkades att Rikets Ständer, för åstadkommande af någon lindring i den högre baoskattning, som kommer att erfordras till fyllande af de till arigsrustningar beviljede 2 millioner, måtte bringa till verkställighet den del af 4810 års riksdagsbeslut, hvarigenom presterskapet åtagit sig en krigsgärd af 414 å 2 tunnor, allt efter pastoraternes godhet. Bagärdes på bordet. — Statsutskottets utlåtande M 477, om anslag tilll. aflöningsstaten på S:t Barthelemy, bifölls, sedan Rutberg yttrat sig att man borde skänka bort bela ön, för att elippa videre kostnader. —, Statsoch Beviilningsutskottens ut. JM 46, angående folkskoleafgiftens fortsatta utgörande samt närmare bestämmelser dervid, godtändes, undantagande den punkt hvari tillstyrkes begåran hos Kongl. Mai:t om insättande i reglesaentet af en föreskrift för skolmästarne att undervisa barnen i enkel gymnastik. Diskussioaen härom varade en god stund, för och emot. Slutligen begärdes votering, och punkten af.l slogs med 53 röster emot 29. — Lagoch Ekonomiutskottens utl. J2 44, angåends kostf uaderne för ekonomiska besigtningsr å kyrkoherdeoch kapellansboställen, bifölls, efter åtskilliga anmärkningar af Christen Persson, Iagemund Odin, Petter Jönsson och Sven Iszesson. Samma utskotts u!l. J2 46, tillstyrkande den ändring i sättet för kungörelsers utfärdande, att uppläsningen i kyrkan måtte ske efter alcartjenstens slut, föranledde en långverig debatt. Lars Larsson ansåg den föreslagna förändriogen komma att i vidsträcktare församlingar föranleda en mängd personers bortgång efter predikans slut. Att några kungörelser afbryta gudstjensten kan ej i allmänhet störa ändaktenr, ty orden: samlom åter våra spridda tankara, iaktitsgas af den religiösa menniskan utan afseende på de föregående verldsliga. För afslag talade vidare vice talm. Nils Persson; för bifall Petter Jönsson. Heurlin yrkade afslag af betänkandet, ;å länge det är presten llåtet att midt under predikan uppläsa sina egna kungörelser om restlängder å pastoralierne, eller uppmaningar till offer; ait under musikens toner och församlingens sång stå och låtsa sig del:aga deri, under det han endast åskådar buru penninghögen hopsamlas. Ginge det nya mm Mm nn —— SY förslaget igenom, med stadgande om kungörel; sernas uppläsande omedelbart efter predikan, skulle kanske samma prest i stället gå hem och äta sin tarfliga miidag, räkna sina pengar och omedelbart derefter återkomma — mot aftonen. Per Nilsson förordade bifall. Den som vill veta något stannar nog qvar. Förre talm. Anders Eriksson och Hans Persson ogillades utlåtandet; Anders Persson från Örebro län tvertom. Petier Jönsson undrade att sådana förbålianden Heurlin antydt kunde existera ens i Kronobergs län. Denna ort vore ett af de få ställen, der offringen ännu bibehålles. Disku:sionen uppsköts vid mörkrets inbrott och fortsattes i dag. Sven Isaksson, vice talm. Nils Persson, An ders Johansson, Appelquist, Rutberg, Andreas Bengtsson, Hans Persson m. fl. tslade ytterligare emot förslaget. Motionären Anders Perssen fråa Örebro Län hade ej väntst si myceket motstånd emot ett efter hans tanka så behöfligt förslag. Petter Jönsson, Gustaf Johans son m. fl. understödde utlåtandet, som dock slutligen i denna del blef afslaget, hvaremot 2:a mom., afstyrkande åtskilliga af prostsn Cnatungius väckte frågor om tiden för kungörelsernes aflemnande, förvarande m. m. bifölls. Förre talm. Anders Eriksson förmälde sig hafva från några af riksgäldskontore:s fullmägtiga fått i uppdrag att hemsiälla till ståndet, det utskottets utl. om de 9 beviljade millio-: aernas snskaffende måtte företagas innan man öfverginge till tulltsxan, på det fullmägtige, i händelse af bifall, mitte så fort som möjligt kuana annonsera om lån m. m. Många ledamöter instämde i denna önskan, hvaremot Rutberg bänvisade till föredragningsordningsp, der tulltaxan nu vore närmast. Han motsatte sig det väckta förslaget, såzom innebärande ett möjligt försök till öfverrumpling. Fullmägtige skulle nog få det nöjet att betala ut 9 millioner, men de borde ej ha så brådtom. Bengt Gudmundsson uppstod med hiöftigbet, instämde med Rutberg, undrade huru f. tzlm. kunde så fara fram och tviflade på dess motiver. Härpå upprepades till svar dea förut gifoa förklaringer, neml. en anmodan från fullmögtige, på det ej de långvariga öfverläggningarne om tulltaxan måitte komma att fördröja frågan, som redan vore å bane i de tre andra stånden. Rutberg begärde utlåtsndet på bordet. Härefter förekom Bevillningsutek:s ut. J4 43, angående tullbevillningen. En vidiyfiig diskussion börjades genast om sjelfva principern, samt om sättet fir föredragningen. En mängd anförsnden lästes, som alla gingo ut på bibehållande af 4845 års tulltaxa. — Sedan man öfverenskommit om föredragning af utlåtsndet punktvis, företogs dest första momentet, som tillstyrker bifall till den i kongl. prop. uttalade åsigt om förbudens borttagande. Heurlin ansåg denna åsigt komwa att föravleda den arbetsnde befolkningens runerande och sysslolöshe!, uppkoms:i och kringspridande af kommunism m.m. — Andreas Bengtsson och Petter Jönsson m. fl. talade med värraa för afslag å punk:en, — hvaremot Sven Isaksson, Sahlström, Tobias Licd, Matts Persson, Jöns E-sson, Erik Andersson, Bengt Gudmundsson, Husberg, Per Nilsson, förre talmannen Anders E-ikssop och vice talmannen Nils Persson yttrade sig i liberal snda. Sedan man läsge tvistst om princiverna af förbud eller icks förbud, beslöts proposition på bifall till förevarsnde moment, eller ck på den af f. talmennen föreslagna kontraproposit itt Slindet ansåge annat beslut ej GS