Aftonbladet – 31 maj 1848, sida 2

ef Me OO, Jet efter utseendet vackra vädret to-de göra enna första tur särdeles animerande. SLS -OM TULLEN Å GARN. Man behöfver, såiom wi yttrade i slutet af årdagens artikel om detta ämne, icke betvifla, it den hittills rådande tullen på utländskt bomlisgarn utgjort dea förnämligast verkande oraken till spinneriernas utvidgning här i landet, enom den stora vinst, som de redan befiatliga i unnat skörda, högre än man känner på någon nnan näring; det må äfven vara möjligt och sanolikt, att de nuvarande spinnerierna äro i stånd tt tillverka hela rikets behof af garn. Det an ändå sättas i fråga, och utgör till och med ufvudfrågan, huruvida det är lämpligt att biehålla garntullen så hög som för närvarande. Itt denna tull, såsom det påstås från fabrikanernas sida, bidragit att uppmuntra den inhemka industrien är sant så till vida, kom ett anal af 2 å 3,000 personer, deribland en stor del arp, hemta sin föda vid spinnmachinerna. Jetta, man bör noga märka det, utgör den gentliga vinsten för landet, jemte den konsumion det i sin ordning kan skapa af andra ariklar; men hela den vinst, som fabrikanterae emtat genom ett högre pris, än den utländska riikela af samma slag skolat kosta, blifver naurligtvis icke någon nationalvinst, emedan den ndast utgör en öfve: flyttning från konsumenernes till fabrikanternes fickor af ett visst peningebelopp, som de förra hade haft i behåll, na antingen ingen tull funnes på den utländka varan, eller också de svenska fabrikerne unde tillverka och sälja för alldeles samma ris, hvilket vi likväl icke påstå. Uader detta förhållande synes det vigtiga för illfället vara att taga i betraktsnde, huruvida cke just omsorgen för bomullsmanufakturernas vidare utveckling, mer än någonsin fordrar en nedsättning i grotullen just nu. Författaren af den i gårdsgsbladst omnämnda brochyren: Upplysningar om bomullsspinnerierna och väfper i-industrisn m. rm., uppgifver, att de nuva-ande spinnerierna i riket, efter inrättandet af den stora fabriken i Göiheberg, kunna fullkomigt fylla behofvet af garn iacm landet, ja till och med mera om si skulla efordras. Ehuru detta icke kan ant:gis ega rum, för sådana numror,! gom ej spinnas vidj de inhemska fabrikerna, så torde det likväl vara gruntadt i afseende på da öfriga numrorna. Det ir således äfven antagligt, att priserna kunna falla at sig sjelfva genom konkurrens, utan att bå:las oppe vid den högsa punkt, inom hvilken konkurrensen af det utländska garnet är utestängd genom skyddstullen. Men det är äfven ganska möjligt, och låter sig till och med tätt göra, att bomullsfabiikanterne vidtaga ramma åtgärd, som scckerfabrikanterne gjort, för att icke skämma bort priserna för hvaranera, som mean säger; nemligen att da ingå vissa öfverenskommelser angåenda tillverkningarnes inskrönkande å hva je frbrik, efter konsumtionens behof, och angående prisets upprätthållande via ett visst belopp. Denna öfverenskommelse bör till och med lättare kunna tillvägabringas mellan b.mullsspianerisrn2, som äro färre till antalet än sockerfebrikerna. Imedlertid är det klart, att om ock garnet, i följd häraf, forifar att vera dyrt och vinsten på handte:ingen skulle vara lika stor som hittills, så kin icke gerna vågon mera våga alt anlägga något nytt borr ulisspinneri, emedan detta företag alltid ford-ar ti större kapital och det är kändt att de redan in:ättade fabrikerna kunna tillverka mer än lan set: behof, om ås vilja. om . Eiter all snledning hafva bomul spinnerierna siledss för närverande uppnått den högeta punk:en af utveckling, som de på linge kunna få i afseende på spindlarnas antal. Låsom 0s8 nu unde:söka på hvad sitt detta vid den närvarande tullen skall verka i afseende på väfnadsicdustriens utveckling eller tillb kahållande. Författaren af den omialte brochyren har i deita afseende haft den förbindligheten att sjell erbjuda oss ett ganska märkligt argument, då ban siger: Callico samt tryckta och färgade bomullstyger kunna ifrån de i en gigantisk ikala drifna mekaniska väfverioch tryckeri fabrikerna i Eagland och Tyskland leverera ptill så ytterligt låga priser, att de projekterad ut afgilterne äro otillräckliga alt upprätthålls den inheraska husfliten,. — — Antag nu at! srligt hvad här pipekas och såsom förbållsnde jemvil är, bomullstyger, såsora tf, ex. slit bv