Aftonbladet – 30 maj 1848, sida 3

tikeln ull gäller samma förhållande: vi förmoda: dock att denna artikel i allt fall blir förermålli för så tillräcklig rådplägning, att det ej nu är! nödigt att serskildt kalla uppmärksamheten !s derpi. TULLEN PÅ GARN. Det är bekant, att frågen om garntullen re-l, dan utgjort föremål för vidlyftiga diskussioner, ; äfvensom det för några dagar sedan nämndes,, att en skrift utkossmit i bokhandeln, utarbetad; på brr garnfabrikanters bekostnad, som har tilllj ändamål att vederlägga de skäl, på grund hvarsaf; nedsättning i garntulien blifvit yrkad. Då denna !; skrift, som kallas några upplysningar om bom-1 ullsspinnerioch wväfveri-industrien i fädernes-l, landeg, mm. Re. sålunda kan anees sammanfatta; allt det förnämsta, som spinneri-egarne hafva , att anföra för den närvarande tullens bibehål-l) lande, så vore det onekligen nyttigt för sjelfvalt saken, att allt hvad deri förekommer blefve ; upptaget och uaderksstadt en noggrann prötning. Då skriften upptager 32 sidor i tätt tryck, g är det väl svårt att kunna företaga en sådan lt granskning med fullständighet i en tidning, helst som åtskilliga uppgifter och sammanställningar skulle taga ett ännu större utrymme att gran-i ska, och ärnet utgör en specialfråga, som, oak-, tadt sin vigt för industrien, måhända icko i!! längden skulle äga tillräckligt intresse för plu-; raliteten af allmänheten, om undersökningen; gick alltför lingt i detaljer. Inedlertid har dock äfven en sådan fråga åt-, skilliga sidor, som förtjena att betraktas af en; hvar, dels med afseende på de principfrågor,g hvilka dervid nödvändigt komraa att vidröras, dels också emedan man får tillfille att betrakta , det väsendiliga, hvaruti de motsatta systemerna f skilja sig; och dessutom har Aftonbladet en serskild personlig anledning att icke förbigå den ifrågavarande skriften med tystnad. a Vi återkalla sålunda i minnet, att hr L. J.1 Hjerta, hvilken i egenskap af riksdagsman hufI vudeskligen väckt frågan om nedsätining i garnI tulien, uti ett anförande på riksdagen i anled-, ning af regeringens förslag, dervid utgick frin, Iregeringens egen förutsättning, att det förbud, hvsrmed en del manufaktur-tillverkningar hittills varit belagda, skulle utbytas emoi ene skyddstaull, under iaktiagandaf den principen, att 25 proc. af värdet skulle utgöra maximum af en sådan skyddstull, men tillika att artiklar, som ej utgjorde egentliga råZmnen, men sjelfva ingingo i beredning af andra fabrikater, följaktligen skulle kunna införas mot en något lägre tull. I tillämpningen af denna grundsats till artikeln garn åter hade regeringen, bredvid upprepandet af denna princip å ena sidan och under medgifvande att den föreslagna tullen å bomullsgarn utgjorde fullt 23 procant öfverhufvud, likväl anzeit den icke böra nedsättas; och skälet var, att ett nytt större bomullsspinneri i Götheborg vore under anläggning. ; I Dot var denna slutsats, som gaf hr Hjerta Tanledning till åe gjorda anmärkningarna angålende denna artikel och till bemödandet att åda-: I galägga, det väfverierna, för att kunna bestå! I med den ang. tullen på väfnader föreslagna princi: pen, hade behof att erhålla garnet för bättre pris. Dertill kom, alt, enligt hvsd redan af lärftskramhandlare-societeten härstädes inför 4859 års tullkommitt blifvit visadt, tullen på garnet i kunde anses utgöra icke blott 235 procent af Ipriset på utländskt garn, utan dubbelt så myc! ket, hvilket gjorde en nedsättning i tullen ännu: angelägnare. Derjemte anfördes åtskilliga skäl, ! för att ådagalägga, att den svenske spinnaren borde ganska väl kunna berga sig med en lägre tull, såsom dels, att importafgiften, äfven med nedsättning till hälften, ändock blefve vida högre än i Tyskland, dels cckså att samma slags machinerier kunna erhållas här som i Eogland; att arbetslönerna här åtmins one icke äro högre, och att den svenske spinnaren har förmår ! nen att kunna spinra både natt och dag eller; bela dygnet, och således draga dubbel ränta af, ) j L —mm —Fm sitt kapital, emot i England, der intet nattarbete i spinnerierna är tillåtet. (Såsom läsaIren erinrar sig, bar engelska bgatiftningen Dpyligen till och med utfärdat en författning — hvars ändamålsenlighet för öfrigt lemnas der-. hän — som inskränker arbetstiden i garnflebri-, kerna till 40 timmar på dygnet, eller den s.k. Iten hours bill.) ; Då vi nu komma till herrar garnfabrikanters ; försvarsskrift, är det först att märka, det de intagit åtskilliga för sin ssk ganska fördelaktiga ! och beqväma ståndpunkter, hvilka vi likväl ej kunna godkänna såsom de rätta. Först cch främst hafva de nemligen haft den klokheten, att icke agera ensamt för sig, utan äfven ädelmodigt vilja taga väfnadsfabrikationen under armarne. Men vet, ett åtskilliga af väfvarne sjelfve yrkat på nedsättning i garntullen. För att nu blidka dessa besvärliga motståndare och i stället skaffa sig dem till meåhjelpare, hafva garnfabrikanterna i främsta rummet vändt om frågsn, och säga: Det är långt ifrån oss, att önska tillåtelse till införsel mot tull af bittills, förbudna bomuilsmanufakturer; men om förbui det blir bibehållet, så kunna också väfvarne komma ut med att betala den nuvarande tul-l! len på garnet, så mycket mera, som detta gått till för sig hittills, hvilket vi skola bevisa. Sedermera har brochyrförfattaren äfven baft, den taktiken, att nästan ensamt rikta sin replik ; mot br L. J. Hjertas anförande, och derigenom ls likasom sökt göra troligt, att anmärkningarne !: emot garntullen endast utginge ifrån en enskild ! persons åsigt. Hela den sednare hällten af bro-! chyren talar endast om detta anförande. Deremot har brochyrförfattaren noga aktat sig att; omnämna eller låta förstå, att frågan om ned-, sättningen icke är först väckt at hr Hjert3, utan utgjorde föremål för vidlyftiga anföranden till 4839 års tullkommitt, samt att nu sednast åtskilliga väfnadsidkare yrkat detsamma. Ehuru detta icke förändrar frågans beskaffenhet i sig: sjell, så vidt den beror på utredningen af sifferI förhållanden, så bör det likväl icke lemnas alldalac ur mota