Aftonbladet – 30 maj 1848, sida 3

ANGAENDE TULLBEVILLNINGEN. (En föregående artikel härom se JM 4199.) Ibiand de omständigheter, uti hvilka Bevillningsutsiottet tillstyrkt Regeringens förslag, förekommer älven nedsättning å införselsafgifter uppå åtskilliga, såsom det kallas: pråoch beredningsämnen för näringarnz och konstflitenn, hvilka serskildt är. sammanförda och uppräknade (se Aftonbladet för i torsdags, 4 sidan ö spalter). Denna princip, äfvensom tillämpningen deraf för de flesta ariiklarna, kan man icke annat än godkänna. Likväl förekommer en och annan partisl inkonseqvens, som, ehuru icke serdeles betydande i det heia, kunde påkalla en revision. Vi tillåte oss i förbigåends nämna, att bland deri upptagna färgämnen, flera af högre värde draga vida mindre tull än andra af lägre värde, så att tullprocenten å de sednare blir ojemförligt högre än å de förra, hvilket kan förijena att genom prisjemförelser rättas. Vidare förekommer ock, att ett par råämnen draga högre införseltull än den r.ffiaerade varan. Salunda föreslås naml. tullen å råvaran terpentin till 2 skillingar, men å terpentinolja, som beredes deraf, till 4 sk. 6 rst. per , likaså å den andra produkten, som erhålles vid terpentinoljans destillation, neml. harts, till 12 sk. per lispund. Terpentinolja är en artikel, som botydligt förbrukas, cch det vore således önskligt att få destillationer deraf inom landet i gång. I England, Frankrike, Tyskland och Amerika är detta ett föremål för vidsträckta etablissementer; men det kan omöjligt blifva fallet här, så länge den råa terpentinen drager en så hög tull. Enligt de sednaste engelska priskuranterne står terpentin i London, hemtad från Amerika, och således i andra hand, till 7 sh. sterling per CWwi, lika med 420 svenska skålpund. Detta gör ej mer än 21, sk. rgs per skålpund. Tullen är således vida öfver 400 procent på denna råvara. Önskar man allmännare uppmuntra samlindet af terpentin här i landet, hvartill våra skogar lemma en outtömlig tillgång, eå miste man först Uppmuntra uppkomsten af destillationer utaf terpenmtinolja; men det kan ej sk? uteg ati amerikinsk elle: fransysi terpen