Aftonbladet – 30 maj 1848, sida 3

OM FRAKTER PÅ ENGLAND, M. M. Uti: oNordisk Hardelsog Skibsfaris-Tidenden, som i Köpenhamna u!gifves, förekomma följande från kongl. danska konsulatet i Hull meddal:de anmärkningar röraxde afsluining af frakt på England m. m., hvilka äfven torde kunna vara af intresse för svenska ckeppsredars och sjöfarande: Alla certepartier och connoissementer, som utställas i Englend, böra vara på stämpladt papper. De kunna dock äfven stämplas inom 44 dagar efter datum utan annan afgift än stämpelns belopp, eller inom en månad mot en mulct af40 ; ofter denna tid alldeles icke. Ingen befraktare bör man låta underteckna såsom befullmäktigad (agent) utan skall han uppgifva för hv lkens räkning det sker, emedan skeppsredaren eller skepparen eljest icke kan veta, med hvem han har att göra, för att sedan kunna handla derefter. Betingas ej frakten kontant vid aflevereringen, bör man betinga sig goda vexlar (approved bills), dock ej af befraktarnes egns, emedan lasten i sådant fall icke kan qvarhållas för fraktens skull, om man än vet att befraktaren icke är vederhäftig. År befraktaren icke villig att lemna approved bills, förtjenar han i allmänhet icke förtroende. Till lossning eller lastning bör uttryckligen bestämmas antingen löpande dagar eller arbetsdagar (working days). I London betyder uttrycket dsgar arbetsdagar, hvaremot sönoch helgdagar först räkn2s, när liggedagarne äro tilländalupne. Här i Hull räknas dagar, som löpande dagar. Lasten kan icke qvarhållas för lggedagsperningarne, men blott för frakten, efter certepartiets eller connoissementets innehåll. För att göra en fordran för liggedagspenningar giltig inför rätta mot emottagaren i England, bör i connoissementet betingas, att denne betalar ej blott frakten, utan dessutom liggedagspenningar,, eller huru sistnämnde dokument förhåller sig till Certepartiet: Frakt, liggedagspenringar m. m. efter certepartiets lydelse. Under alla omständigheter är det bäst att sätta ut i connoissementet både frakt och liggedagspenningar. Då connoissementet icke fullkomligt öfverensstämmer med certepartiet, är connoissementet det enda giltiga dokumentet. Vid ankomst till England angifves fartyget försi på tullkammaren. Derpå anmäler skepparen sig hos lastemottagaren såsom färdig till lossning. I loggboken an oteras, när fartyget inklarerade, när skepparen anmälde sig hos lastemottogaren och när lasten utlossades, hvilket ellt bör underskrifvas af skepparen och styrmannen, eller, om den förstnämnde sjelf är redare, af styrmannen i förening med andra styrmannen, timmermeannen eller den äldste af besättningen. För att lssta 1 England, bör fartyget först anmälag på tullkammearen. Dagarne löpa från den tid fartyget är anmäldt såsom färdigt att lasts. Härom bör likaledes göras anmärkning i loggboken. År befraktarens korrespondent villig att afskrifva på certepartiet eller cornoissementet de till lastens intagande åtgångne dagar, är det väl, men icke nödvändigt när ofvannämnda anteckning derom göres i loggboken. Skulle befraktarens korrespondent neka att leverora lasten, må skepparen, när de i certepartiet eller connoissementet bestämda dagar äro ute, protestera emot befraktaren, och stånde det skepparen fritt, att gå i barlast till den vid befraktningen bestämda orten, der han kan fordra utbetalningen af sin fulla frakt. Imedlertid är det dock alltid rådligast att antaga bästa frakt, som kan erhållas till den ifrågavarande bestämmelseorten, och derefter fordra saldot af den förste befraktaren. Särdeles maktpåliggande är, att skepparen icke förbinder sig att till emottagaren af lasten adressera sitt fartyg.