Aftonbladet – 29 maj 1848, sida 2

(90 kanoner). Powerfull befianer sig redan i Spithead; och Ganges (84 kan.), Bellerofon (78 kan.), Caledonia (120 kan.), Blenheim (60 k.), tillika med andra skepp, väntas. Från Piymouth har i dag nytt manskap för 1848 års kryssningseskader intriffst, och mera väntas. TYSKLAND. Berlin d. 23 Maj. Representanterne hafva redan i går i tvenne preliminärsammankomster uttalat sig rörande reglementet för riksdagen och riksförfattningen; och i synnerhet öfver den i den sedmare föreslagne första kammaren yttrat sig så afgörande, att denna redan kan anses så godt som förkastad. Det gifves bland de deputerade ganska många anhängare af E :kammarsysteme!; och det låter sig förutses, att desse skola segra, emedan ingen specifik skilln3d kan förutsättas emellan två kammare, sedan ståndsskillnaden och ärftlighetsprincipen såsom politiskt prerogativ hos oss försvunnit genom vår sista revolution. — Den tussn gånger sjorda invändningen om beslutens brådstörtande, då representationen blott eger en kammare — hvilken vid betraktande af dea Tyska långfärdigheten dessutom är af ingen betydenhet — motar man helt enkelt med förslaget att införa något i likhet med den Envgelska inrättningen f de trenne läsningar en bill har att genomgå. Dessa tankar utgöra ungefår den tänkande majoritetens bland våra deputerade; och detta kommer att visa sig vid valet af president, hvartill man på förhand redan anser öfverpresidenten Pinder gifven. Vål önska flera proessor Bauerband, hvars talent är obestridlig; men Pinder har för sig en större affårskännedom och mera energi i karakteren; i synnerhet bar bangs sista uppträdande mot nuvarande miniser np förskaffat honom stor popularitet. Af brr Mansemann och Camphausen väntar man åtskilliga förklaringar af missnöje mot den föreslagna första kammaren, för att göra sig möjlige vid en ny ministerkombination. Beredvilligast att tjena Potsdamer-kamsrillan hafva hittills brr v. Arnim och grefve Schwerin bevisat sig, hvilka förmodligen också först komma ait vika för riksdagens påtryckning; till och med i sin personliga hållning förstår grefven ej att bibehålla en ministers värdighet. Prinsens of Preussen återkomst, som var utsatt till i morgon, torde blifva något uppskjuten, sedan prinsen blifvit utsedd till deputerad från Wirsitz. Hofpartiet påstår att prinsen ej kan intaga säte inom representationen; likväl finnes intet förnuftigt skäl deremot, då hin förut sutit i Herrecurisn (på f. d. allm. landtdagen), och der talade. Kommer han nu tillbaka, så måste han antingen tillbakavisa Wirsizarne, hvilket ej vore godt; eller ock antaga deputeradekallet. Alternativet tål att tänka på och kan gifva anledning till uppskof. Prag d. 49 Maj. I anledning af det kejserliga hofvets försvinnande från Wien har här följande kungörelse emanerat: eGenom meddelande af personer, som äro i åtnjutande af H. K. M:ts förtroende, har H. K. M. låtit gifva mig uppdrag att meddela hans trogna Böhmare följande. Djupt bedröfvad öfver de sednaste si!ldragelserna i Wien, har H. M. funnit det bäst att för någon tid afligsna sig derifrån. Med hänssende till H. K. M:ts sjuklighet och Tyrol!ens helsosamma luft, har H. M. beslutat att, i sällskap med H. K. H. erkehertig Frans Carl, 2nträda resan dit. H. M. räknar för öfrigt på sina trogna Böhmare, om det skulle gälla att upprätthålla thbronen, den gilna författningen och den österrikiska monarkien. — Fullt öfvertygad, att alla Böbmeare skola sätta sin stolthet uti att rättfärdiga H. M:is förhoppniagar, under alla omständ:gheter, har ätven jag beslutat, att, stödd på Böhmiska folkets tänkesätt, så använda den mig af H. M. anförtrodda regeringsmyndighet, till upprätthållande af thronen och författningen, som de utomordentliga omständigheterna kunna pifordra. Prag d. 49 Mars 1848. Leo grefve v. Thun. E. KE. Guvern. president. Gårdagens afton afgjorde frågan om Böhmens anslutande till Frenkfurt. Då landspresidium, i följd af en vid middsgstiden anlind hofkurir, genom anslag på knutarne, kungjorde att, i följd af oroliga rörelser i Wien, kejsaren funnit sig föranliten, med hela sin familj, i all stillhet lemna residensstaden på ett ångfartyg, emedan man icke höll afresan på jernvägen rådlig, så uppfyllde denna underrättelse hela staden med den djupaste bedröfvelse och förbittring. Innevånarne samlade sig gruppvis på gatorna, nationalgardet, studentlegionerna och öfriga kårer sammanträdde, och snart skallade från hvarje mun en liflig önskan att inbjuda kejsaren till Prag, i öfverensstämmelse med hvad nationalutskottet, uti en cffentlig session, på det afgjordaste sätt förordat. Medin landspresidiuse genast, med en kurir till Linz, dit hofvet först dragit sig tillbaka, gjorde de mest lugnande försäkringar om säkerheten i Prag och framställde horgerskapets ofvannämnde gemensamma bön, 2nlinde tre medlemmar af den e. k. Böhmiska borgarressourcen uti köpmansres:ourcen ch blefvo emottagne med utomordentligt jubel, hvarefter de återvände med en köpmansdepuation uti borgaressoutsen. Imedlertid församlade sig en stor del af nationalgardet, legicnerna i Aula, och rådslog om safsindsnd2 af ev deputation till kejearen uti Lirz. Efter utomord-ntligt stormande debatter uppsköts saken tili i dag kl. 9, då utskottet haie ett extrs sammanträde, då deputationens afgående inställ