att allmänt, temligen skarpt slagsmål, hvilke fortfor omtriog två timmar. Närmaste orsake härtill gaf en person, som talade för polackar ne och sköt skulden på tyskarne och judarn för alla olyctorna i Poaen. Nu är Berliner boeraes stämning ytterst anti-polsk. De po lackar, som hittills agitera i Pos:n, hafva för derfvat sin sak med hela verlden, och det änd till den grad, att adeln och ledarns icke mer. 4-0 säkra 1 sitt egatlend. Man fioner, att dess: revolutionärer icka handla i folkets intresse utan blot agera för sdelns återvinnande a välde i dat arma Polan. Man på det sättet gå det icke. Arisiokratiens sympatier hafva fö niltid bortfallit. Kroszawsky har högligen för. derfvat dess sak i Berlin. Hotelseroa frå: Frankrike, tili Polens fördel, öka förbittringen Den förenäxde talaren vid die Zelten vilte bju da allt detta trots; men förmådde det ej. Har fick ena hop arbetare från Rabbergen till bjelp men det förslog ej. Tumultet till:og; folkmas san träcgae in på die Zelten, bortdref gäster. na, oms:ortade bord och stolar, sönderslog kop par och gl-s. Detta utgjorda första akten. Nå iugnst någorlunda återkossmit, ville den kon stitusionella klubben å sin sida taga besittnin: af den plats, som dea s. k. politiska klubbes rörut innebaft; och härigenom uppstod en nj kamp. Man har vål ej ännu hört tslas om farligare blessyrer, men många åskådare hafv fått dugtiga slag. i Fiere af Beriins borgare hålla med den po tiska tlubbens, i motsats till den andra, eme san man anser sig bafva ensamt den förraatt tack: för att reakuonen ej ännu isbrutit här, eme dan den politiska klubben varit den enda, son dälut minis:8en i schack. Att reakiionen börjar röra på sig betydande och det icke blott i Franxfurt, uten äfven Berlin, är sikert. Dertill betzöfs ej bättre be vis, än att i utkastst till Preussens nya konsti: twution en ärftlig adelskammare hbifinner sig Ötverhufvud utgör detia utkast ett sidant flick: och l-ppverk, och sgnar sig så litet åt uppfyl iande af tidens behof, att dena blifvsnde Preus: siska riksdagen väl kn-ppi kommer att låta er enda paragraf qvarstå deraf, såvida denna riks dag själf ej sammansättes af idel gamle ge heimerådsr och byråkrater. Hr Camphsuser har icke kunnat afvakta det definitiva beslute Stver sitt förslag, utan har i går afrest til Frankfurt. Han skall först den 22 om aftoner återkosama hit, så att han ej blir närvsrands vid sjelfsa don session, hvarpå riksdagen öppnas. Troligen skall grefve Schwerin dervic funktionera i hans ställe. Ö:var partiernas stillning på den blifvande preussiska riksdagan låter sig ännu ingenting med säkerbet sägas. Den politissa klubbena har i går hållit en samsaankomst för sin reorgamisation, Asses:or Schr-mia från Köln säges komssa stt hädanefter stå i spetsen för denna klubb. Hrr E-chler, W:ss, Mayen 0. s. v. stå vid hans sida. De af klubbens gala ledamöter, som ej bifalla den nya organisationen, uteslutas. ledasöter upptagas, efter tvenne förutvaräflles föralsg. Genom denna fasta sammansärtning komAer denna Berimerblubb att ungefär motsvara den demokratiska klubben i Breslav. Imedlert:d, om ock den demokratiska tendensen bärigenom får sig en bana bruten i Berlin, röner den dock stort zsotsiånd af borgerskapet,i hvars öron ordet sVolksherrscbsffo icke klingar angenimt. Till och med arbetsklassen är så förargad på denna klubb, som hitintills ingenting för arbetarne uträttat, att nyligen en af klubbledamöterna, br Buhl, hade att utstå ett skarpt anfall xunter den L:nden, hvarvid han nära lörlorst lifvet. Wien. Man läser i Augsb. Allgem. Zeitung en artikel af något äldre datum (d. 7 Maj), men hvarpå uppmärksamheten af flera orsaker bör fästas. Vi skola anföra den i korihet. Arjikeln börjar med den frågan: hvarföre vilja sj Tschecherne (Böhmens Slaviska befolkning) skicka valmän till Frankfurt? Svaret är enkelt: de vilja grundlägga ett stort Slaviskt rike. De anse de elfva millionerna Slaver i Osterrikiska kejsarriket, förbundne med några killiooer Slaver i de Tarkiska Donauländern2, tillräckligt eniga, starka och intelligenta, för a besegra det Tyska och Magyariska (Ungerska) elementet. Derföre grundades i den ominösa Wenzeibadsalen ett Stor-Slaviskt parlament (ll motsattz mot Frinkfurterparlamen:et), hvarvid, på förslag af den bekante Illyriern L. Stur, en Förenin; af alla österrikiska Slavstammar bildades under benämningen Slowanska Lipa (Slaviska linden), hviiken är ämnad att utgöra centralpunkten för alla vidare filialföreningar 1 samma syfte. — Snart sko!a Tschecherne, om allt lyckas dem som hittills, helt och hållet låta masken falla. De afvakta blott ankomsten af den presumtiva thronarfvingen, erkehertig Frans Josef. Då skall kejssrens thronafsägelse i Wien och erkehertig Frans Carls uppgifvande af anspråken på kronan genomdrifvas af de i Wien varande talrika Slaverne i förening med de öfrige Wienerradikalerne, hvarpå Böhmens 19:årige ståthållare skall utropas till Kejsare. Men enir nu denne tillfilligtvis befinner sig i Prag, och hans trogne Böhmare icke vilja släppa honom ifrån sig, så måste ministrarne — hvad är naturligare? — begilva sig till hans hofläger. Då skola ett par deputationer (liknande dem, som nyligen uppvaktat grefve Stadion) uträtta det öfriga; och snart måste nu det Storslaviska riket uppifrån, sf den unge kejsaren sjelf, proklameras, sedan under iden Siaverne i Ungern, Serbien, Moldau och Wallachiet rest sig i massa. Palazki och alla öfriga den Slaviska litteraturens koryfeer fullända imedlertid den förhoppningsfulle kejsarens uppfostran. Italien och Gallizien frigifver man. Med Ryssland söker man förbund på Panslavisk grund. Tyskarne vill men deremot visa PT aan sv reee— mmnteeE—— rr 0 oo