Aftonbladet – 26 maj 1848, sida 2

ten af luftelementets ostadiga nycker, under det strömmen, uti sin strömfåras breda mynning kring Point Piedras, liknade en vatterhvirfvel, som mer fördröjde, än gynnade seglatsen. Under sådana omständigheter hade Nordstjernan ganska litet förändrat sitt afstånd, och hade endast några få mil närmat sig Monte Videos kust, hvars bergstopp nu hade biifvit synlig, och hade, om också endast som ett land, som afbröt vattenytans enformighet, fäst Passagerarnes uppmärksamhet. Dolores, så väl som Hinango, Horatio och Alvarez sågo imedlertid med andra känslor än nyfikenhetens ctt land, hvars historia intager ett så vigtigt blad i folkens annaler, i menniskoslägtets heliga bok. Annalkandet till Monte-Video ken icke undgå att erinra 0ss om Bands-Orientals Sydamerikaner, samt deras ställning och strid i innevarande sekel; och det från vårt århundrades begynnelse intill denna dag. Vid läsningen af forntidens hi-toria beundra vi Makkabeernas och Lakedemoniernss kraft och motstånd, mod och uppotringar 1 striden mot en utländsk fisnde. Oca många folk på jorden, som skryta öfver sin civilisation och frihst, synas föga böjda att erkänna en nation, som rörer dem i geografiskt hänseende långt mer, åN någon snnan nation i historiskt; ett folk, hvars blod göer de stränder, vid hvilka hvarje dag tungt lastade fartyg från alla verldens delar svaja och i ett halft sekel tagit med sig en ytlig kännedom om detta folks oafbrutga strid, som störer handeln och gör ett streck i spekulationernan. Lissom i Asien Cirkassierna hafva kämpat i trettio år mot en barbarisk despotisms eröfringslystnad, som, under jesuitiskt föregifvandatt civilisera iolket, der söker införa knut och på det omenskligaste sätt kufva anden, så har i nära ett halft sekel Banda Ortentals folk kämpat mot tvenne hemisferers förenade despotiska makter, först frigörande sig från det spanska oket, derpå kämpande mot oafbrutna angrepp af den engelska eröfringslystnaden, så väl som mot Brasiliens monarkiska anspråk, samt slutligen mot en tyrannisk makt, för Hvilken folkens historia hitintills saknar namn, emedan hon är utan exempel: — ett folk, styrdt af en mördare, som, enligt sunda förnuftets dom, längesedan förtjent döden af bödelns hand; (Forts.) IG