Aftonbladet – 25 maj 1848, sida 2

-I intränga i sjeliva lörsamlingen. ,) Vi låta här följa, så utförligt gom rummet för dagen medgifver, en berättelse om uppträdet i na-Itionaiförsamlingen, enligt stenografernas anteckningar. Man finner deraf, att den korrespondentartikel .Ji Hamburger Correspondenten, hvarur Posttidningen -li går e. m. hade erhållit en beskrifning på tilldra-Igelson, tarfvar åtskilliga rättelser. Sessionen öppnades kl. 12, då presidenten Buchez a intog sin plats. Härunder syntes en liflig rörelse i t församlingen. På åhöraretribunerna voro lika många .Jdamer som de föregående dagarna. Alia regeringens Ilelier verkställande utskottets ledamöter voro närvaflrande i salen. s Efter en kort diskussion, rörande den tillämnade 1 högtiden, anmälte presidenten, att talrika petitioner 1 Itill förmån för polackarne hade blifvit inskickade Iltill honom från åtskilliga klubbar; en dylik petition r lanmäldes äfven från den polytechniska klubben och Jen annan af ledamoten Wolowskiy. Derefter uppstod rlen debatt om utrikes politiken, rörande Italien och 5 I Polen. Uader det Wolowsky talade, höras rop utan-Iför och ett rykte sprides, att en betydlig folkmängd -lomgifver palatset. ; En ledamot uppmanar församlingen att intaga sina platser, för att vid ett tillfälle såsom detta, gifva Jexempel af lugn och värdighet. Representanterna skynda att intaga sina platser. Questorn De Gousee bestiger tribunen, under en I häftig rörelse och anmäler att han har en betydelsefull sak att nämna. Högste befälhafvaren för natioI nalgardet har gifvit det mobila gardet order, att -lafskrufva bajonetterna. (Våldsamt knot. Några ögonI blicks afbrott). Cement . Thomas bestiger tribunen och anmäler, ait medborgare begära att få presentera sig i församlingen för att få öfverlemna en petition. (Buller. Afbrott. Rop från alla sidor, af: Nej! nej! DamerIna, förskräckta af denna oro och af builret utanför, vilja aflägsna sig. Representanterna ropa till dem från alla håll: Nej! nej! Frukten icke; blifven qvar. Alla damerna sätta sig åter. Man klappar händerna låt dem). I detta ögonblick intränger en hop personer, flera försedda med fanor, i de öfre och nedre tribunerna, som inom få ögonblick äro öfverfylda. En artillerikapten inträder beväpnad i sjelfva salen, men skjutes tilibaka af De Gouste. Barböås och , Cement Thomas uppstiga i tribunen. Fiera leda-; möter nalkas Barbes och söka förmå honom att af; lägsna sig. De som nyss inträngt på gallerierna ropa: Barbås! I Barbes! Vi vilja höra Barbås! — Presidenten lemnar sin plats åt vice presidenten Corbon, och går med 1 Ledru Rollin in i ett annat rum. Barbes försöker ånyo att tala. Från alla sidor ropas: Barbås har icke ordet. ; En soldat går fram mot tribunen och ropar:, Lefve Polen! Lefve Folket! Il L l Barbes stiger ned. De Mornay och andra ledamöter gå frem till sidorna af tribunen för att bevaka uppgångarna dit. Flera personer klifva öfver skranket till tribunerna, och hoppa derifrån ned i salen. Ingen af dessa är beväpnad. Vice presi-; denten sätter hawten på sig, till tecken att sessio-, ven är upphäfd. Presidenten Buchez återkommer efter några ögonblick på sin plats. En grupp af mer än 20 per-, soner har under tiden inkräktat tribunen. 1 På den fria platsen, i midten af bänkraderna,, uppstår tumult och skuffningar, hvari mer än 30 för församlingen främmande personer deltaga. : Barbes vänder sig till dessa: Medborgare, är detl) icke för att utöfva er petitionsrätt, som ni kommit i hit? — Talrika röster: Jo! jo! — Nåväl, låt oss!) då få läsa den petition som ni medfört. Raspail, läser upp den. ( Ledamöter: Nej, nej! Den får icke läsas upp på ; det viset. Röster ur hopen: Jo, jo! Den skall läsas. Raspoail, stående i tribunen vid sidan af Ledru4 Rollin, börjar läsa petitionen, men afbrytes al rop. Flera personer ur hopen: Medborgare! Varen då) tysta! Vi vilja gå vår väg! Nya grupper inkomma. En sådan bär en fana,l; med inskrift: De sårade vid barrikaderna Saint Merry. I stenografernas tribun intränger ett stort antal.; En person bär en fana med inskrift Bergets klubbp. Raspail. Medborgare! Tillåten mig läsa peti-: i ( tionen. En ledamot. Han har icke rätt att tala. Andra. Jo, jo! Låt bonom tala. Vi kunna nu, säger stenograferna, knappt be-l skrifva församlingens utseende. Det besynnerliga-; ste skådespel visar sig medelst oro och buller ill midten af salen, under det ledamöterne på sina bänkar iakttaga tystnad. t Louis Blanc uppstiger på sekreterarnes byrå och S säger: Medborgare! viljen j höra petitionens uppläsning? Hopen svarar i massa: Ja! ja! Louis Blanc. Nåväl, mina vänner. Om j viljen att eder petition skall blifva diskuterad, så fordrar jag tystnad, på det petitionsrätten må vara helig, men också på det att man må kunna säga, att folket är lugnt i sin kraft, och att moderationen är det största beviset på denna kraft. — Handklappningar. Tystnaden återställes. Rospail låser petitionen, som innebåller en uppmaning till Frankrikes känslor till förmån för Polska nationaliteten. Den sluter med att begära ett omedelbart beslut af för; samligen, att Polska nationalitetens återställande bör ! erhållas, vare sig på fredlig väg, eller med väpnad hand; att en division af den tappra armåen J bör hållas färdig, för att åstadkomma hvad som icke kan vinnas med underhandlingar, och rättvisa skall ske, och Gud skall välsigna våra vapen. Lefve Polen ! Presidenten yttrar något som ej höres. Nytt!! buller. Barbös föreslår härunder, att församlingen må förklara, att Pariserfolket gjort sig förtjent om fäderneslandet. Blanqui har stigit upp på en stol i tribunen och begär ordet. . Barbes. Medborgare! Församlingen har hört er petition; aflägsnen er nu. Talrika röster: Nej! nej! Blarqui talar till hopen något som ej kan höras. Tystnaden återställes ännu en gång. Blarqui håller ett häftigt tel, hvari han uppmanar till krigsförkla-! ring för Polen och anspelar på orolighetersai Rouen på: sådant sätt, som om insurgenterna der voro I martyrer för folket, Slutligen antyder han, att orsaken till bristen på förtroende ocb arbete ligger i iden sociala organisationen och deri att folkets uppdriktigaste vänner blifvit systematiskt uteslutna från församlingen och regeringen. Flera röster : Återgå tin polska frågan! (Buller.) Blanqui: För att återkomrea till polska frågan, bsgära vi återställandet af ett demokratiskt Polen. I Det öfriga höres icke för buller. . Ledru Rollin (i tribunen): Medborgare! jag talar licke här såsom regeringsledamot, utan säsom repreiIsentant. I begären för Frankrikes ära, att det skall fräcka handen åt det polska folket (Talrika röster: ja! ja! lefve Polen!). Ack! varen öfvertygade, att våra hjertan slå lika varmt, som edra, för det j Jönsken. JI viljen, att i hela verlden icke skell fin:Inas något förtryckt folk; j viljen ock åtgärder, på Il dat falbaes n9 ro mo-FzBFFBKA Rn Af sitt arhasa (Nifalll t 1 d (