Aftonbladet – 24 maj 1848, sida 2

synes angeläget, att nämnde införselfrihet underka stas kontroll, tillstyrker utskottet, att samma införselfrihet endast må, efter sund hetskollegii, vetenskapsakademiens eller vederbörande universitetsfakultets hörande, tillgodopjutas; och att föreskrift derora må, på sätt bllagda taxeförslag invehåller, meddelas. Hvad angår artike!n arsenik, dervid förändrade tulibestämmelser icke ansetts lämpliga, synes ett förhållande, som kommit till utskottets kännedom, påkalla uppmärksamhet. Det har nemligen blifvit upplyst, att till följd af den apotekare oinskränkt medgifna rättighet att införa arsenik, så betydliga qvantiteter af denna vara blifvit för några apotekares räkning införda, att dermed, hvad ock skall inträffat, måste bafva drifvits oloflig och vådlig handel. Häraf hemtar utskottet anledning tillstyrka Rikets Ständer, att i.underd. skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af författning, innebärande mera tryggande kontroller, än hittills gällande, emot missbruk vid försäljning och spridande at arsenik och andra gifter. I enlighet med Kovogl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet, att artiklarne askar och dosor, af sammansatta, eller,: såsom arbetade, ej specificerade ämnen; dekorationer, platåer med tillbehör, äfvensom ornamenter, oj specificerade; etuis med tillbehör af sammansatta el!er ej specificerade äm: nen; fjedrar, andra, ej specificerade, än urfje-drar; flaskfoder, oberäknadt våtvarorna; gevär, alla slag eller delar deraf; korgar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnec; korgmakarearbeten, ej specificerade; lackerade arbeten, för så vidt de ej äro specificerade under det ämne, hvaraf de besiå och dit blifvit hänvista; lampor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen; ljuskronor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen eller delar deraf; mattor af strå eller rötter; nät af alla namn och slig; redskapoch machinerier eller delar deraf, ej specificerade; siktar; speglar och lampetter, samt urband och urkedjor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerado ämnen måtte ur sjelfva taxan utgå och i noten upptagas med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade; äfvensom att fjedrar, urmå i noten hänvisas till delar af ur, ej specificsrade. För artiklarne gipsarbeten, ej specificerade, utom bilder; masker och skrubbior bar Kongl. Maj:t jemväl föreslagit hänvisning i noten tlil slöjdevaror, ej specificerade. Men då värdet af nämnde gipsarbeten 1 allmän-— hef stå i någorlunda jemnt förhållande till vigten, och vigtförtulining bör, så vidt ske kan, iakttagas, hemställer utskottet, att gipsarbeten, ej specificerade, måj i taxan upptagas med 4 rdr värde och 42 sk. införseltull pr skålp. Likasom och då masker nu äro åsatte tull pr stycke, utskottet anser gålnde tullbestämmelse för masker böra bibehållas. Hvarjemte och enär skrubblor äro närmast hänförlige till den efter vigt tullbara artikeln :ardor och kardläder, utskottet föreslår, att skrubblor må i noten hänvisas till lika tullbehandåling med kardor och kardläder. I öfverensstämmelse med Kgl. M:ts förslag, anser utskottet, att införseltullen å assa foetida må nedsättas till 3 sk. skålp.; Artikeln balsam böra under en rubrik balsam, copaive-, peruviansk och andan nativ i taxan upptagas och åsättas 6 sk. införselafgift pr skålp.; Att band, sammets-, sidenoch halfsidenmå förtullas lika med väfnader af samma ämne; samt att bomulls-, yileoch linneband må under rubriken andra slag med 2 rårs värde åsättas 24 sk. införselsull pr skålp. I afseende å utförseln af artikeln ekbark har Kongl. Maj:t föreslagit, att förtullningssättet skulle förvandlas från mål till vigt och utforseltullen, som nu utgör 24 sk. tunnan, bestämmas till 32 sk. pr skepp:d. Deremot har hr Jacob Westin uti en inom vällofl; Borgareståndet väckt motion, under åberopande af den princip i statsbushållningen, som lärer att råämnen böra beläggas med låg införseloch hög. utförseltul!, anmärkt att ekbark, ehuru ett af de nödvändigaste råämnen för garfverierna, enligt Kgl. M:ts förslag skulle, i stället för 22 sk., komma att draga endast 5 sk. 4 rst tull pr tunna; hvadan och då betydliga qvantiteter ekbark under de sednare åren blifvit exporterade, samt anledning vore för handen, att tillgången på denna vara minskades och att priset både här och i andra länder stege, he Westin föreslagit, att utförseltul!en måtte förhöjag till 28 sk. tunnan, hvilken afgift, med det å varan stigande pris, inom kort tid icke skulle öfverstiga 235 precent af värdet; uti hvilken motion hrr Lägergren och Gustafsson instämt; hvarjemte hr Kock, i anledning af densamma, yttrat sig emot detaf K. M:t föreslagne förändrade förtullningssätt, deraf icke allenpast svårigheter för de trafikerande och tulltjenstemännen skulle uppstå, utan äfven den olägenhet förorsakas, att en rå och följaktligen sämre yara komme att draga högre tull, än en torr och bättre. Inom hedervärda bondeståndet åter har Joham Petter Danielsson från Calmar lav yrkat, att, då priset å ekbark nu mera fallit till 32 sk. å 4 rdr tunpan, sedan utförseltullen blifvit höjd från 6 tilk 24 sk., och ekbarken vid försäljning icke betäckte kostnaden för dess samlande, utan qvarlemnades på marken och ginge alldeles förlorad, till skada för det allmänna och den -mindre bemedlade arbetsklassen, utförseltullen å ekbark måtte bestämmes till 8, högst 12 sk. tunnan. Utskottet kan icke annat än instämma i åsigten om företrädet af ekbarks förtullning efter mål, såsom nu sker, framför förtullningen efter vigt: hvadan utskottet, som, då ekbark inom landet i allmänhet icke eger högre värde än 4 rdr tunnan, anser utförseltullen derå icke kunna bestämmas så hög hr Westin yrkat, men, å andra sidan åter, vid betraktande af artikelns behoflighet såsom råämne för garfverierna, icke eller tror en så låg utförseltull, som den af riksdagsfullmäktigen Johan Petter Danielsson föreslagna, vara lämplig, tillstyrker, av ekbark fortfarande må förtullas efter mål och åsättas 4 rdr värde samt 16 sk, utförseltull per tunna, Lika med hvad Kongl. Maj:ts förslag innebåller, tillaofurlan mtalntåö nt