Aftonbladet – 18 maj 1848, sida 3

vDet förestår en stor drabbning mellan Öster och Vester. Friheten och civilisationen ega England och Frankrike till förposter, och bakom dessa det i po: litisk och industriell frihet jättelikt utvecklade Nordamerika. Osterrike och Preussen, hvarest absolutismens fjettrar nu mera äro brutna, hafva länge varit avantgardet åt ryska sjelfherrskarens halfvilda kossacker, hvilka åter rekryteras från det bakom liggande Asiens horder. Skandinavien kan och bör, genom sitt läge mellan dessa krafter, spela en roll i kommande tiders verldshistoria. För att verkställa detta, måste Skandinavien ovilkorligen koncentrera sig, ssmmansmälta, likt alla andra folkslag i våra tider, till en enda stor nationell enhet. Skandinavien måste tillika bli en stor sjömskt, hvars flottor, likt de gamla skandinaviska vikingarnes, skrefve lagar, om icke på verldshafvet, åtminstone i Östersjön. I samma ögonblick dansk, norrman och svensk känna sig strida för samma mål, samma nationalitet, i samma ögonblick en täflan kommer att uppstå, icke om hvilken som är bäst, svensk, dansk eller norrman, utan om bvilken som är bästa skandipavea — i samma ögonblick har föreningen provisoriskt försiggått. Huruledes denna förening permanent skulle komma till stånd, antingen som federativ republik eller federativ monarki under en spira, det lemne vi åt den aflägsnare framtiden att afgöra. En närmare gå vi innan dess till mötes. Hafva svensk, dansk och norrman en gång väl kämpat tillsammans för Skandinaviens frihet cch sjelfbestånd, är otänkbart att dessa trenne folk icke äfven för framtiden skola betrygga deras sjellbestånd. Så:cm en omedelbar följd af en lyckligt slutad intervention, antaga vi derför ingående af en offoch defensiv allians mellan de trenne länderna, gemensamt anordnande af diplomatiska angelägenheter, ef kommunikations-anstalter, post-, tulloch myntväsendet m. m. En permanent skandinavisk kommitt, för att utarbeta förslag till homogenit i de olika stats-förbållandena, borde etableras i Götbeborg, hvilken stad, jemte ett litet omkringliggande territorium, skulle förklares för fristad för gemensam skandinavisk egendom. På detta sätt skulle den nyss i kommande sekler förlagda drömmen om Skandinaviens förening inom kort kunna utveckla sig till verklighet. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. En srrestant, Carl Anders Skarin, nu dömd till sju dagars fängelse vid vatten och bröd, och som sedan skulle försändas till 3 års arbete å fästning, bar i dag på morgonen, sista cagen då han genomgick vattenoch brödstraffet, hängt sig i Smedjegårdshäktet. — En manspersons lik bar, enligt polis-anmälan, uppflutit i Hammarbysjön; hvem den aflidne i lifstiden varit är ej upplyst. — En bageriarbetare, Edvard Dammgren, hade förliden måndag ur bagaregesällen Berggrens kista tillgripit ett silfverfickur och omkring 460 riksdaler i penningar; tjufven och den bestulne arbetede och bodde på samma ställe, så att D. hade mycket godt tillfälle att åtkomma den andres egendom. Med penningarne i handom tyckte hen at verlden stod honom öppen, rymde således från sin tjenst och skyndade att ekipera sig med de stuns penningarne samt rumla opp resten, så att hsn hade bara en eller två riksdaler qvar, vär polisuppsyningsmännen Enberg och Söderström i tisdags ertappade honom på en krog å Ladugårdslandet; uret hade han då också i behåll. Han blef häktad, och har vid polisförhör erkänt den avgifna förbrytelsen. — En notarie O. Lundeqvist bade blifvit kallad till polisen i anledning af klagomål från L:s piga, en ung flicka från landsorten, att herrskapet bebandlat henne illa. Herr Lundeqvist anförde deremot att pigan varit vårdslös och opålitlig; dock medgaf ban sjelf att hans anmärkningar: blott gällde småsaker, ett trånystan, en söpderbruten paraplyställning, ett par sönderslagna koppar o.s.v. Flickan hade emellertid fått umgälla sina fel med mer än trettio örfifar; husbonden förklarade nu, att han gerna ville låta henne flytta ur hans tjenst, blott hon finge qvarblifva der ett par dagar till, för ctt erhålla ännu mera stryk, emedan det hon hittills fått vore alldeles för litet. Detta yttrande var för herr polismästaren tillräckligt skäl att genast befria flickan ur tjensten. — Förre kyparen, Adrian Roos och förre vegnmakaren Carl Gustaf Ågren äro i poliskammaren ställda under tilltal för nyligen föröfvadt birispel. — En bomullsväfvare E. bade i går afskjutit en pistol inne i sitt rum, så att fönsterna blefvo sönderskjutta; dessutom hade pistolen stött, så att E. sjelf fick cn liten mnäsbränna. E. var inkallad till polisförhör i dag. Han sades vara underlig tilllynnet och misstänktes hafva haft sig sjelf till mål för sitt skott; men detta bestriddes på det bestämdaste af den tilltalade, fom förebar att han för ro skull skjutit till måls på en tafla. Han dömdes att plikta 13 riksd. 46 sk. bko för eflossande af skott inom Istadens områge. ) — Ekomakaremästeren Nordqvist hade afchergeIdeffairen kerr Ellsworth att fordra 8 riksdaler, hvsrom någon tvist lärer uppstått. Imedlertid lånte Norcqvist en hr E!lsworth tillhörig bössa; men när fråga uppstod om densammas återlemnende, förklalrade heap ett han ville bebålla den såsom säkerhet Tlför de 28 riksdalerna. Herr Eilsworth, som vet att Iejelfpantning enligt svensk lag är förbuden, begär att återfå sin bössa genom polisens handräckning, hvilken också meddelats honcm, osktadt skomeakarens protester; dennes fordran, hvars riktighet laf motparten blifvit medgifven, får stå inne tills Iherr Ellsworth, som rest kort, hit återkommer. — Sedelförfalskaren Eellborg, som i och för ränsaknipgen transporterats till Wexhbolmen, hear Iyckats från dervarande stadshushäkte undkomma; cen i förfalskningsmålet invecklade Åkerberg skall redan förut balva derifrån afvikit. LANDSONES-NYHETEf. Umeå d. 43 M:j. Tvenre fertyg hafva uppkommit i fjärden, som redan någon tid varit isfri.