Aftonbladet – 18 maj 1848, sida 3

LITTERATU-. Ånvisning till Fruktträds uppdragnirg, förädling, beskäring, plans ring och vård. Af Daniel Mill r, Girtner vid Svenska Trådsårdsföreningen och lärare vid dess Gartneräroanstalt. — Med många i texten tryckta träsnitt, hvilka rärmare förklara metoderna för ;rädens förädling och uppdragning till de för vårt klimat lämpligaste former (Stockholm, P, A. Norstedt et Söner 4848, Pris 24 st. banko). Författaren erinrar på förhind, att denra skrift egentligen är en lärokurs för Svinrska Trädgårdsföreningeas elever; men att ban öfverlemnar den till sallmänbeten i den tankan, att den kurde tjena till någon upplysning för landtmän, till och med för trädgårdsmästare. Han vädjar härvid i första rummet till de nakthafvande och förmögnare i landet, om ur.derstögjande och bebämjande af denna den vigtigaste bland hortikulturens grenar; hvsrvid han anmärker att den hos oss ännu står långt tilibaka. Huru rätt han har i denna anmiärkning, det faller hvar och en i ögat vid en blick på de talrika frukilaster, som ännu, alla somrar igenom, lossas i Sveriges hamnar af utländska östersjöskeppare, hvilka just derigenom från urminnes tider fått sitt bekanta svenska tillnamn af äppeltyskar. U ländningens öfveriägsenhet ifruktodling berör icke ensami på det mildare klimatet. Författaren, sjelf tyck, upplyser oss om huru sorgfälligt samhbällsinrätbungarne utrikes bidraga dertill. Man har, berättar ban, der inrättat sllmänpna fruktirädskolor; i dessa uppfostras fruktträd i stor mängd och utdelas kostnedsritt åt ellmogen. Äfven hvar lindskolelårsre erhåller ur landets allmänna fruktträdsko!a 20 exemplar för sin trädgårdstäppa, med vilkor att undervisa landiungdomen i frukiträds uppdrzgning, föräclng och vård; hvarlöre äfven frsmida skolelärare njuta undervisning bäruti vid jeroinarierna. Vid de hos oss jemnförelsevis svårare kommunikationerna och större olikhet klimat, än t. ex. i Preussen, anser förf. mir indamålsenligt att i hvar socken anlägga en mindre trädskola, af ett halft till ett helt tunnlands storlek, för sockneboerma. De i ders:rmma förefallande göromål kunde till större delen ombesörjas af skolungdomen. Denna sysselsättning skulle bide för läraren och barnen vara en ganska angenäm och för helsan välgörande omvexling; oberäknadt den stora nytts en skulle medföra i moraliskt hänseende. Ty bar landtmannen väckra och gifvande fruktiräd invid sin bydda, så känner han ovilkorligen ett behof att städa omkring och uti henne; har lärer sig att älska snygghet och ordning, och det sngenäma, icke tröttsamma sysslandet med frukttreden afhålter honom ifrån det förderfligs kroglifvet under de få hvilostunderna. Den fattigare klassens morsliska förbättring kommer ilven de förmögnare till godo; också erinrar förf. att berrskaper på landet, som hafva trädsårdsmästare, skulle utan synnerlig uppoffring kunna inrätta små fruktträdskolor för sina ofta fattiga underhafvande och grannar, och trädgårdsmästsren der meddela undervisning åt bygdens ungdom. Förf. lägger icke så mycken vigt på att egendomsegarne skulle härigenom kvana freda sina egna fruktträd; uten bufvudsakligen på det välgörande inflytande, som fruktirädstötseln utöfvar på välståndet och moraliteten. Författarens anvisningar äro korta, bestämda och lättfatiliga; kort segdt, sådana de böra vars, för dit förstås af hvar och en, som eger till