den nalt genom trädgårdsporten, ensam och utan följe, under föregifvande att besöka den till döden dömde syndaren och erkefienden till vår herre och berrskare ibans fängelse. Lefve. den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitariernalp Sennor Petrozo skref några rader i marginalen till en redan afslutad mening, och vände sig derpå till sennor Domingo, sägande: Lefve den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitariernal Och ni vidhåller er försäkran, sennor Domingo, att förenämnde broder Celeste gick öfver tröskeln till ert fängelse omkring klockan elfva förliden natt, i sällskap med en ung munk af samma orden och en neger eller en mulatt, såsom en föregifven uppassare inom klostret? Lefve den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitariernalp : aJag upprepar min förklaring : Lefve den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitariernal, svarade gamle Domingo, mer dan han tog en dugtig pris ur sin djupa snusdosa, alt förenämnde broder Celeste, klädd som en Benediktinermunk, med ett krusifix i sin hand, infann sig förliden afton på förutsagd tid i fängelset, atföljd af en ung munk af samma orden, hvilken bar hostian, eller åtminstone en massiv silfverkalk, npetäckt med svart kläde, åtföljd af en neger eller en mulatt, som broder Celeste införde såsom en af uppassarne i hans kloster, och hvilken som sådan afgick med den unge munken, sedan de i vårt kapell meddelat Herrans Nattvard till dödsfången. Lefve den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitarierna! Sennor Petrozo skref åter några rader, satte derpå pennan bakom sitt öra, satte ett Par glasögon på sin näsa, och vände sig till fader Ambrosius. Lefve den argentinska konfederationen! död åt de fördömda unitarierna! Och hvilken slutföljd drar ni, vördade fader Ambrosius, af dessa rentaf motsägande förklariugar, hekräftade af villnenas embete och