Aftonbladet – 17 maj 1848, sida 3

5 OR MEESE OFMES FYR TREE AR AS landskunnigt det icke blott för lärarnes vetenskapliga sinne och verksamhet, utan i flera. rigtningar förderfliga, som blir en följd af sål många ledamöters deltzgande i alla de nuvsrande konsistoriella bestyren. Såsom högsta målet för en reform härutinnan torde med skäll tunna uppställas den grundsats, hvars riktighet icke är tvifvel underkastad: att lärarne vid ett universitet alldeles ieke böra besväras med någon slags administration vid lärosätet, utanl o-törde få egna sig åt vetenskapen cch undervisninger, jemte omvårdnaden om disciplinen! bland deras lärjungar, — ett mål hvartill man dock i vårt lakd med förh:nden varande institutioner så småningom lårer få närma sig. Skulle det genast uppnås, så fordra-les ingenting mindre än afskaffande af alla de mnuvsrande s. k. ambulatoriska förveltande befattningarne vidj lärosätet och inrättandet af ett rektorseller kanslers-embete i universitetsstaden med ständig (icke ombytlig) funktionär. Derom tord: dock nu ej blilva fråga. Men man vore milet mycket nira, utan att omstöpa den s. k. republikanska författningen, hvilken mången så gerna vill se vid eit universitet, om man för den högst behöfliga förbättringen lade till grund åtminstone den sats: att lärarne måste befrias rån allt ständigt deltagande i lärosätets administration. Denna förvaltning måste således i ett förenkladt skick öfverlemnas åt en kollegial auktoritet, bestående af några få ledamöter, bland hvilka äock pluraliteten utgöres af professorer, oxbytlige i denna befattning. Men ingalunda skulle någon förbättring härutinnan åvägabringas, utan snarare motsatsen, genom ait, i stället för ett förvaltande kollegium, tillskapa två, af hvilka det ena hade någon slags kontrollerande eller reviderande myndighet öfver det andras åtgärder, eller attåt t. ex. sju lärare, som årligen ombyttes, öfverlemna denna administration, i stället för att åt några och tjugo, — derest icke andra åtgärder widtogos, — hvilka underlättade detta deltagande å professorernas sida, och hvilka gjorde det möjligt för dem att ej uzdandraza sig vetenskapen och undervisningen under det eller de år, då ett slikt deltagande af dem kiäldes. Detta är en hufvudsak. Således för att fatta oss kori: Universitets-koll: gium, till hvilket utan fara framgent torde kunna räk-l. nas universitetets alla såväl ordinarie som extraordinarie professorer, med rektor till ordförande, bör såsom kollegialmyndighet befriasl. från allt deltagande i universitetets förvaltning. och endast hafva att afgifva underdåniga utlåtanden rörande akademiska embetens tillsättande, understöd och uppmuntringar åt yngre akademiska lärare, tkademiska fester samt andra; ärenden af sådan beskaffenhet, att universitetets höge kansler kan fiana för godt att deröfver genom särskildt uttrycklig remiss hela detta lärare-kollegiets underdåniga yttrande infordra. Att genom reglementerande bestämma i hvilka! alla särskilda ärenden kollegiet skulle höras,! vore både omöjligt och olämpligt. Arendets! beskaffenhet är det som bör bestämma kanslern att inhemta ett slikt utlåtande eller icke. I rents af vetenskapliga frågor, ifall utlåtande rörande sådana rågon gång skulle infordras, ärl det naturligtvis vederbörande fakultet som allt: efter ämnets olika beskaffenhet bör utlåtandet afgifve. Namnet Collegium universitatisp är ej främmande för nuvarande akademiska stadgarne. Deremot anse vi den förvaltande auktoriteten böra bibehålla sitt gamla, i så många särskilda författningar nu förekommande namn: Consistorium academicum, ech på följande sätt organiseras. Det bör ut-! göras endast af 3 ledamöter, nemligen 3 ombytliga och 2 ständiga. Ordföranden (rektor)! ombytes hvarje år den 34 Dec., ty det gifves ingen skälig anledning att göra akademiska året! till något annat än det borgerliga. Hvarje ordinsarie professor tillträder rektorsbefattningen i tur efter fullmaktdatum, utan afseende på den fakultet han tillhör. De två öfrige ombytlige ledamöterna utgörss af 2 professorer, som likaledes i tur efter fullmaktsdatus, utan afseende på fakultet, tillträda detta bestyr och dervid i två år bibehållas (på det sätt att årligen den 34 December blott en af dem utgår. De två ständige ledamöterna kunde, med härseenda till deras blifvande bestyr, lämpligen benämnas universitets-kusatorer, med lika värdighet, som akademi-räntmästsren och professorerne nu hafva eller framdeles erhålla, simt lika lön eom de sistnämnde. (Benäxningen kurator brukades fordom älven vid våra svenska universiteter för betecknande af en administrativ befattning. I de akademiska nationerna qvarstår den.) Aktedemi-räntmästareoch sekreterare-sysslorna kunna i sin nuvarande form försvinna samt förvandlas till ifrågavarande två kuratorsbefattningar. Dessa två ledamöter komae att utgöra det ständiga element, hvilket är oundgängligt i hvarje förvaltande kollegiura, om Idetsamma skall med sakkännedom, konseqvens loch energi fungera, och genom hvilket element den stora olägenhet i betydlig min afbjelptes, som öfrige tre iedamöternas ombytlighet samt till följd deraf bristande säker kännedom och erfarenhet af hvad till administrationen hörer, Jicke kunde undgå att medföra, ehuru de tre ombytliga ledamöterna tillhopa genom sitt öfvervägsnde röstental dominerade besluten. Den ene af de två kuratorerna skulle det åligga att dels fullgöra alla de skyldigbeter, som nu tillkomma akademiräntmästaren, del; behörigen bereda och i konsistorium referera alla rsål, som :-Dgå universitetets inzomster och utgifter samt dess jordegendomars förvaltnirg, dels på föreIskrifne tider tillika med den andre kuratorn hålla syner på universitetets hemraan och inventeringar af detsammas samlingar. Den andre af de två kurstorerne skulle behörigen bereda och i konsistorium referera alla andra lärenden, Våra universitetets praktiske jurist och således i förekommande fall bevaka det:ammar ou: dicta anseläcenheter: t Ika sxed den först