Aftonbladet – 15 maj 1848, sida 3

Piteå d. 6 Maj. Resultatet af det i måndågs å rådhuset hållna sammanträdet i och för öfverläggning om afgifvande af en opinionsyttring för reform uti vår nuvarande representation blef, att det af mejoriteten af reformvännerna i Stockholm framställda och till Kongl. Mej:t i underdånighet afgifna program helt och hållet antogs och gillades. (N.-P.) — I Norrlandsposten läses: Ett bevis blard många derpå, att äfven de vid representationsfrågans behandling utestängda folkklasserna hafva en möjligen snart till full medvetenhet kommen känsla af sina i en framtid oafvisliga rättigheter att hafva ett ord med i laget vid stiftandet af de lagar de skola lyda och i pålöggandet af de skatter som trycka dem, är att, såsom det berättas, då Hille socknemän hade sammankommit för att underteckna den petition, de afgåfvo jemte Gefle reformvänners, ett icke obetydligt knot egde cum hos utanvidsfolk och andra af deras samhällsställning för det att det icke tilläts dem att med de förre förena sina önskningar. Man kan ej neka sin gärd af aktning åt dessa på visst sätt ur samhället utskjutna, men som i alla fall få deltaga uti att bära statens tunga, för den känsla af medborgerlig anda, som, oaktadt all orättvisa emot dem, gifver dem mod att åtminstone hoppas att i en framtid få anses och behandlas såsom verkliga medborgare; det synes till och med snart ej löna mödan för en viss jargon att påstå, att det fattas folket politisk uppfostran, då något sådant kan inträffa hos en betydlig del af en hel sockens arbetskarlar. — Måtte rättvisan och klokheten i tid gifva hvad de kanske en gång nödgas låta aftvinga sig! Örebro d. 10 Maj. Ett ohygeligt mord har oyligen blifvit begånget inom Jernboås socken. Bergsmannen Anders Andersson Broberg från Källbron i Hjulsjö socken begaf g, fredagen den 28 sistl. April kl. mellan ö och 6 på aftonen, ut å Lindesby skogsmark på fågeljagt, derifrån han, enligt yttrande vid bortgåendet, ämnade återvända påföljande morgon; men då han lördsagsaftonen ännu ej afhördes, började bars husfolk frukta, att någon olycka inträffat, och företogo sig derföre att efter horom anställa undersökniovgar, hvilka med grannarnes tillhjelp fortsattes söndagen och måndagen; då han ändtligen påträffades, liggande ibjelskjuten å en mindre mosse på Lindesby mark, träffad, som det synes, af tvenne skott, ett i bakre delen af hufvudet och ett i högra sidan, af hvilka det förra ej varit lifsfarligt, men det sednare, gående bakifrån och framåt, vid förliden onsdag anställd rcedikolegal obduktion, befunnits vara ovilkorligt dödande, emedan hagel inträngt genom högra lungan och förorsakat en betydligare blodsutgjutning samt deraf följande qväfning. Detta sistnämnde skott anses vara afskjutet på ett afstånd af 20 å 30 steg, enär haglen spridt sig omkring 8 !. tum. Brobergs bössa och väska funnos ej å stället, der han påträffades, och hafva ännu ej kunnat igerfinnas; men sitt fickur hade han i behåll. Att dömma häraf, vill det synas som skulle B., sedan han fått första skottet från sidan i hufvudet, antingen nu mördaren bemäktigat sig hans bössa eller B. sjell kastat densamma jemte väskan ifrån sig, sökt uti nedböjd ställning fly undan, men då erhållit det andra skottet i sidan. Huruvida mördaren egt dubbelbössa, eller till det andra skottet användt B:s bössa, kan ej afgöras; men att plundring ej var afsigten med mordet synes påtegligt deraf, att den dödskjutne hade sitt ur i behåll. Han har i lifstiden s ädse sjort sig känd för ett fridsamt sinnelag, och man har aldrig kunpnpat förmärka, att han varit i ovänskap med någon. Han var omkring 25 år gammal och ogift. Att han fallit ett offer för någon, som å honom velat hämnas för det han jagat å annans mark, är väl ganska troligt, men misstankärne i detta fall äro ännu icke så styrkte af omständigheterna, att man anser sig kunna eller böra nampgifva viss person. Imedlertid boppas man, att gerningsmannen, vid snart förestående undersökning inför domstol, skall kunna upptäckas och framdeles befordras till sitt välförtjenta straff. — Torparen, enklingen Lars Larsson i Östra Grindstugan på Hjelmarsräs egor i Mellösa, har söndagen den 30 sistl. April afhändt sig lifvet geoom hängning å en vid torpet belägen loge. De egentliga bevekelsegrunderna till hans förtviflade beslut och de närmare omständigheterna vid hans död, tänna vi icke, men hvad vi bestämdt vete är, att han ännu fyra dygn derefter befunnit sig i häng:nde ställning å logen, utan att någon vårdat sig om hans nedtagande. Det är en gängse fördom ibland allmogen, att någonting ondt nödvändigt skall vara förenadt med en dylik åtgärd. (N. A-)