Aftonbladet – 11 maj 1848, sida 2

— Vi fortsätta här meddelandet af reformpetitionerna från landsorten. S. ÅA. K.! Redan länge har det varit erkändt eller icke kunnat förnekas, att utvecklingen af de moraliska krafterna i vårt fädernesland, att sträfvandet till en högre fullkomlighet i våra politiska och sociala förhållanden förlamats af den kastindelning, som splittrar folkets intressen och utesluter en betydlig del af detsamma från all delaktighet i lagstiftningsmakten. Lyckligare förhållanden emotsågos, då E. M. för rikets nu församlade ständers konstitutionsutskott täcktes i nåder tillkännagifva sin önskan, att detta måtte utarbeta, för att ständerna föreläggas, ett representationsförslag, som gjorde rättvisa åt hvarje medborgare och tillfredsställde nationens billiga önskningar. Dessa högsinnade och sannt landsfaderliga ord, som ett för folkets väl lifvadt konstitutionsutskott hade bordt hafva till ögonmärke, då förslaget utarbetades, för att sedermera kunna antagas såsom ett värdigt motto på detsamma, — dessa ord hafva kringflugit landet och framkallat välsignelse öfver E. M. hos hvarje sann vän af sitt fosterland. Men konstitutions-utskottets majoritet har icke velat lyssna till hvad folkets väl fordrar, hvad folket i denna lifsfråga billigtvis önskar. Folket måste derföre sjelft uppträda, och med den frimodighet, som utgör prägeln på den redliga afsigten, nedlägga sina billiga önskningar vid E. M:s throp. Det är med förutsättning af denna nödvändighet och med full öfvertygelse att förmedlingarnes är tid